DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(första avdelningen)

den 17 december 2015

Mål F-94/14

Olivier Seigneur

mot

Europeiska centralbanken (ECB)

”Personalmål – ECB:s personal – Personalkommitténs ledamöter – Ersättning – Lön – Ytterligare löneökning – Rätt att åtnjuta”

Saken:      Talan, som väckts enligt artikel 36.2 i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, vilket bifogats EU-fördraget och EUF-fördraget, genom vilken Olivier Seigneur yrkar ogiltigförklaring av Europeiska centralbankens (ECB) beslut att inte bevilja honom en ytterligare löneökning för år 2014 samt ersättning för den materiella och ideella skada han anser sig ha lidit.

Avgörande:      Det beslut som Europeiska centralbankens direktion fattade den 25 februari 2014 om att inte bevilja Olivier Seigneur en ytterligare löneökning för år 2014 ogiltigförklaras. Talan ogillas i övrigt. Europeiska centralbanken ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Olivier Seigneurs rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan väckt av tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Särskild talan – Talan som väckts mot beslutet att avslå denna särskilda talan – Upptagande till sakprövning

(Anställningsvillkor för personalen vid Europeiska centralbanken, artikel 41)

2.      Tjänstemän – Anställda vid Europeiska centralbanken – Lön – Ytterligare löneökningar – Villkor för deltagande – Helt omöjligt för en anställd som utövat uppdrag som personalföreträdare under hela referensperioden att åtnjuta denna – Otillåtet – Åsidosättande av rätten till likabehandling

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 20, 21, 27 och 28; Europeiska centralbanken, administrativt cirkulär nr 1/2011, artikel 2.3)

1.      När det gäller en talan som väckts av en anställd vid Europeiska centralbanken och som innehåller yrkanden som avser beslutet att avslå sökandens särskilda talan, ska dessa yrkanden inte prövas separat, eftersom de endast har till följd att domstolen ska pröva akter som gått någon emot och som det begärts omprövning av.

(se punkt 34)

Hänvisning till

Domstolen: dom 17 januari 1989, Vainker/parlamentet, 293/87, EU:C:1989:8, punkt 8

Personaldomstolen: beslut 18 maj 2006, Corvoisier m.fl./ECB, F-13/05, EU:F:2006:35, punkt 25

2.      När det gäller de ytterligare löneökningar som ges anställda vid Europeiska centralbanken vars prestationer ansetts vara utmärkta under två av de tre år som föregår beslutet att tilldela en sådan löneökning, är beslutet rättsstridigt i den mån artikel 2.3 i administrativt cirkulär nr 1/2011 angående nämnda löneökningar försätter en personalföreträdare i en ogynnsam situation på grund av att denne helt saknar möjlighet att styrka ett andra år av utmärkta prestationer med anledning av dennes fulltidssysselsättning som personalföreträdare under de tre ifrågavarande åren. I detta hänseende kan det inte med framgång göras gällande att den berördes utövande av sin rätt till undantag från arbetstiden för att utföra sina uppdrag i personalkommittén följer av ett personligt val. Detta val att kunna göra gällande undantag från arbetstiden för att kunna utöva ett uppdrag som personalföreträdare är nämligen en grundläggande rättighet, såsom framgår av artiklarna 27 och 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Vidare kan utövandet av den grundläggande rätten till likabehandling, vilken stadfästs i artiklarna 20 och 21 i stadgan, inte begränsas genom en bestämmelse som försätter personalföreträdare i en situation som är ogynnsam och diskriminerande i förhållande till andra anställda, när dessa begränsningar varken är nödvändiga eller svarar mot ett allmänintresse eller ett behov av skydd för andras rättigheter eller friheter.

Eftersom situationen för en personalföreträdare och situationen för en annan anställd faktiskt är olika får de inte behandlas lika och får således endast omfattas av urvalskriterier för en ytterligare lönehöjning vilka beaktar skillnaderna mellan personalföreträdares och andra anställdas ställning och ger personalföreträdarna möjlighet att i likhet med alla andra anställda styrka ett andra år med utmärkta prestationer under en treårsperiod, även om de väljer att under mer än ett år på heltid utöva uppdrag i personalkommittén.

(se punkterna 59–62 och 68)

Hänvisning till

Domstolen: dom 14 september 2010, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen, C-550/07 P, EU:C:2010:512, punkterna 54 och 55, och där angiven rättspraxis

Personaldomstolen: dom av den 2 december 2014, Migliore/kommissionen, F‑110/13, EU:F:2014:257, punkt 40