Överklagande ingett den 27 mars 2020 av Republiken Litauen av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 22 januari 2020 i mål T-19/18, Litauen mot kommissionen
(Mål C-153/20 P)
Rättegångsspråk: litauiska
Parter
Klagande: Republiken Litauen (ombud: R. Dzikovič och K. Dieninis)
Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Tjeckien
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
upphäva den dom som meddelades av tribunalen den 22 januari 2020 i målet T-19/18 Litauen mot kommissionen, EU:T:2020:4, genom vilken tribunalen ogillade Republiken Litauens talan av den 19 januari 2018 om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2014 av den 8 november 2017 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu),
återförvisa ärendet till tribunalen eller själv pröva målet på grundval av de grunder som åberopas i överklagandet och slutligt avgöra ogiltigförklaringen av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/2014 av den 8 november 2017 om undantagande från unionsfinansiering av vissa betalningar som verkställts av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), och
förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
Grunder och huvudargument
Republiken Litauen yrkar att domstolen ska upphäva den doms om tribunalen meddelade i mål T-19/18 (den överklagade domen) och åberopar följande grunder:
(1) Felaktig tolkning av artikel 24.1 i förordning nr 65/20111 och åsidosättande av skyldigheten att motivera en dom eftersom tribunalen när den i punkterna 61–80 i den överklagade domen prövade de kriterier som ska tillämpas för att fastställa huruvida sökandena hade ställning som små eller medelstora företag, inte klart och tydligt angav skälen för sin dom.
(2) Felaktig tolkning av artikel 256.2 FEUF och rättssäkerhetsprincipen, eftersom tribunalen i punkterna 81–90 i den överklagade domen gjorde ett konstaterande avseende effektiviteten av att övervaka projekt med hög riskfaktor som strider mot domstolens konstateranden i tidigare liknande mål och felaktig bedömning av bevisningen, eftersom tribunalen i punkterna 88–92 i den överklagade domen inte fastställde de faktiska omständigheterna på ett riktigt sätt.
(3) Felaktig tolkning av artikel 26 i förordning nr 65/2011 och missuppfattning av bevisningen, eftersom tribunalen, i punkterna 178–188 i den överklagade domen, när den prövade kvalitetskriteriet för kontroller på plats angav motsägelsefulla skäl, vilket utökade tillämpningsområdet för artikel 26 i förordning nr 65/2011 utan att det var motiverat, och i punkterna 181 och 191 i den överklagade domen gjorde en felaktig bedömning av bevisningen.
(4) Åsidosättande av artiklarna 263 och 256 FEUF och felaktig bedömning av bevisningen, eftersom tribunalen i punkterna 195–212 i den överklagade domen inte kontrollerade huruvida kommissionens uppgifter avseende att kontrollerna av projektutgifter var otillräckliga, var riktiga, tillförlitliga och samstämmiga, och det innebär att kontrollen av huruvida kommissionens beslut var lagenligt, är behäftat med ett fel.
____________
1 Kommissionens förordning (EU) nr 65/2011 av den 27 januari 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 vad gäller kontroller och tvärvillkor i samband med stöd för landsbygdsutveckling (EUT L 25, 2011, s. 8).