Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Italien) den 14 augusti 2019 – Granarolo SpA mot Ministero dell’Ambiente e della Tutela del Territorio e del Mare m fl.

(Mål C-617/19)

Rättegångsspråk: italienska

Hänskjutande domstol

Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio

Parter i det nationella målet

Klagande: Granarolo SpA

Motparter: Ministero dell’Ambiente e della Tutela del Territorio e del Mare, Ministero dello Sviluppo Economico, Comitato nazionale per la gestione della Direttiva 2003/87/CE e per il supporto nella gestione delle attività di progetto del protocollo di Kyoto

Tolkningsfrågor

Ska artikel 3 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG,1 i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 20092 , tolkas så, att begreppet anläggning även omfattar ett fall som det aktuella där en kraftvärmeanläggning som klaganden har uppfört på sin industrifastighet för att säkra energiförsörjningen till sin fabrik senare har överlåtits, genom överlåtelse av verksamhetsgren, till ett annat företag som är specialiserat inom energisektorn genom ett avtal enligt vilket förvärvaren dels övertar kraftvärmeanläggningen och de certifieringar, dokument, försäkringar om överensstämmelse, licenser, koncessioner, tillstånd och godkännanden som krävs för driften av anläggningen och utövandet av verksamheten samt tilldelas en bruksrätt till en lämplig och funktionell del av fabriksområdet för anläggningens drift och underhåll liksom servitut till gagn för kraftvärmeanläggningen, med det omkringliggande exklusiva området, dels i 12 år tillhandahåller överlåtaren den energi som produceras av anläggningen till de i avtalet fastställda priserna?

Kan begreppet ”tekniskt sett är knuten” i samma artikel 3 e vidare omfatta en koppling mellan en kraftvärmeanläggning och en fabrik, på så sätt att fabriken, som tillhör en annan aktör, trots att den har en privilegierad förbindelse med kraftvärmeanläggningen vad gäller tillhandahållandet av energi (koppling genom energidistributionsnät, specifikt leveransavtal med det energiföretag som förvärvar anläggningen, förvärvarens åtagande att leverera en minimikvantitet av energi till fabriken mot ersättning med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan kostnaderna för energiförsörjning på marknaden och de fastställda priserna i avtalet, rabatt på försäljningspriserna på energi när det har gått tio år och sex månader från avtalets datum, option för det överlåtande företaget att när som helst återköpa kraftvärmeanläggningen, krav på samtycke från överlåtaren för att utföra arbeten på kraftvärmeanläggningen), kan fortsätta att utöva sin verksamhet även i händelse av avbrott i energiförsörjningen, driftsstörning hos kraftvärmeanläggningen eller upphörande av kraftvärmeanläggningens verksamhet?

Om byggherren, som äger en fabrik inom samma industrifastighet, av effektiviseringsskäl faktiskt överlåter en energiproduktionsanläggning till ett annat företag som är specialiserat inom energisektorn, utgör då för det första möjligheten att ta bort motsvarande utsläpp från ETS-tillståndet för fabrikens ägare till följd av överlåtelsen och för det andra den eventuella effekten av att utsläppen ”lämnar” ETS-systemet på grund av att energiproduktionsanläggningen i sig inte överskrider tröskeln för att räknas bland ”små utsläppskällor” ett åsidosättande av regeln om aggregering av källor som avses i bilaga I till direktiv 2003/87/EG eller tvärtom bara en lagenlig följd av aktörernas organisatoriska val som inte förbjuds av ETS-systemet?

____________

1     EUT L 275, 2003, s. 32.

2     Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 2009, s. 63).