Language of document : ECLI:EU:C:2018:248

Mål C550/16

A
och
S

mot

Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie

(begäran om förhandsavgörande från Rechtbank Den Haag)

”Begäran om förhandsavgörande – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86/EG – Artikel 2 led f – Begreppet ’underårig utan medföljande vuxen’ – Artikel 10.3 a – En flyktings rätt till familjeåterförening med sina föräldrar – Flykting som är yngre än arton år vid tidpunkten för dennes inresa i medlemsstaten och inlämnandet av asylansökan, men äldre än arton år vid tidpunkten för antagandet av beslutet om beviljande av asyl och för inlämnandet av ansökan om familjeåterförening – Tidpunkt som är avgörande för fastställandet av om den berörda personen är ’underårig’”

Sammanfattning – Domstolens dom (andra avdelningen) av den 12 april 2018

1.        Unionsrätt – Tolkning – Bestämmelse som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar – Självständig och enhetlig tolkning – Tillämplighet vid fastställandet av den tidpunkt då det kan bedömas huruvida en flykting ska betraktas som ”underårig utan medföljande vuxen” i den mening som avses i direktiv 2003/86

(Rådets direktiv 2003/86, artikel 2 led f)

2.        Gränskontroller, asyl och invandring – Invandringspolitik – Rätt till familjeåterförening – Direktiv 2003/86 – Familjeåterförening för flyktingar – Begreppet ”underårig utan medföljande vuxen” – Flykting som är yngre än arton år vid tidpunkten för dennes inresa i medlemsstaten och inlämnandet av asylansökan i den staten, men som blivit myndig under asylprocessens gång – Omfattas

(Rådets direktiv 2003/86, artiklarna 2 led f och 10.3 a)

1.      Se domen.

(se punkterna 39–45)

2.      Artikel 2 led f, jämförd med artikel 10.3 a, i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, ska tolkas så, att en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som var yngre än arton år vid inresan i en medlemsstat och vid inlämnandet av asylansökan i den staten, men som under asylförfarandets gång uppnår myndighetsålder och därefter beviljas flyktingstatus, ska betraktas som en ”underårig” i den bestämmelsens mening.

Den omständigheten att en asylsökandes möjlighet att ansöka om familjeåterförening med stöd av direktiv 2003/86 sålunda är villkorad av att hans eller hennes asylansökan redan har lett till ett slutligt positivt beslut kan dock enkelt förklaras av det faktum att det, innan ett sådant beslut antas, är omöjligt att med säkerhet veta om den berörda personen uppfyller villkoren för flyktingstatus, vilket i sin tur är en förutsättning för att ges rätt till familjeåterförening. Det betyder att efter det att en ansökan om internationellt skydd getts in i enlighet med kapitel II i direktiv 2011/95, har en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som uppfyller de materiella villkoren i kapitel III i direktivet en subjektiv rätt till att beviljas flyktingstatus, även innan det har fattats något formellt beslut i detta avseende.

Att under dessa omständigheter låta rätten till familjeåterförening enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 vara beroende av när den behöriga nationella myndigheten formellt antar beslutet om beviljande av flyktingstatus för den berörda personen och således låta denna rätt vara beroende av den skyndsamhet med vilken myndigheten handlägger ansökan om internationellt skydd, skulle innebära att bestämmelsens ändamålsenliga verkan äventyras och det skulle strida inte bara mot direktivets syfte – som är att främja familjeåterförening och att i detta avseende ge flyktingar, bland annat underåriga utan medföljande vuxen, ett särskilt skydd – utan även mot principerna om likabehandling och rättssäkerhet. Genom att i stället använda tidpunkten för inlämnandet av ansökan om internationellt skydd som referens vid bedömningen av en flyktings ålder vid tillämpningen av artikel 10.3 a i direktiv 2003/86, kan man garantera att samtliga sökande som kronologiskt sett befinner sig i samma situation ges en likadan och förutsägbar behandling, samt se till att ett bifall till en ansökan om familjeåterförening i huvudsak beror på omständigheter som kan tillskrivas sökanden och inte sådana omständigheter som kan tillskrivas administrationen, såsom den tid det tar att handlägga ansökan om internationellt skydd eller ansökan om familjeåterförening (se, analogt, dom av den 17 juli 2014, Noorzia, C‑338/13, EU:C:2014:2092, punkt 17).

Det är riktigt att eftersom det, såsom den nederländska regeringen och kommissionen har påpekat, skulle vara oförenligt med syftet med artikel 10.3 a i direktiv 2003/86 om en flykting som hade ställning som underårig utan medföljande vuxen vid tidpunkten för sin ansökan, men som blivit myndig under förfarandets gång, kunde åberopa denna bestämmelse utan någon som helst begränsning i tiden för att beviljas familjeåterförening, måste flyktingens ansökan om familjeåterförening ske inom rimlig tid. Vid fastställandet av denna rimliga tidsfrist ska den lösning som valts av unionslagstiftaren i ett liknande sammanhang i artikel 12.1 tredje stycket i direktivet vara vägledande. Detta innebär att en ansökan om familjeåterförening med stöd av artikel 10.3 a i direktivet, i en sådan situation, i princip ska lämnas in inom tre månader efter det att den berörda underåriga personen har beviljats flyktingstatus.

(se punkterna 51, 54, 55, 60, 61 och 64 samt domslutet)