DOM MEDDELAD AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (första avdelningen)
den 15 juni 2010 (*)
”Allmänt uttagningsprov EPSO/AD/77/06 – Nekad tillträde till det skriftliga provet till följd av det resultat som uppnåtts på tillträdesproven – Epsos behörighet”
I mål F‑35/08,
angående en talan enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA,
Dimitrios Pachtitis, sökande till det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/77/06, Aten (Grekland), företrädd av advokaterna P. Giatagantzidis och S. Stavropoulou,
sökande,
med stöd av
Europeiska datatillsynsmannen, företrädd av H. Hijmans och M.V. Pérez Asinari, båda i egenskap av ombud,
intervenient,
mot
Europeiska kommissionen, företrädd av J. Currall och I. Hadjiyiannis, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen),
sammansatt av ordföranden S. Gervasoni samt domarna H. Tagaras (referent) och H. Kreppel,
justitiesekreterare: handläggaren R. Schiano,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 1 december 2009,
följande
Dom
1 Dimitrios Pachtitis har, genom ansökan som inkom per telefax till personaldomstolens kansli den 14 mars 2008 (originalet inkom den 19 mars 2008), yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara, för det första, Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) beslut av den 31 maj 2007, varigenom han underrättades om att han hade underkänts på tillträdesproven till det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/77/06, för det andra, Epsos beslut av den 6 december 2007 att avslå hans klagomål mot beslutet av den 31 maj 2007 och, för det tredje, alla därmed sammanhängande rättsakter.
Tillämpliga bestämmelser
2 I artikel 27 i Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) föreskrivs följande:
”Rekryteringen skall vara inriktad på att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen har högsta kompetens och prestationsförmåga samt är rekryterade över största möjliga geografiska område bland medborgarna i [unionens] medlemsstater. Inga tjänster skall vara förbehållna medborgare från en viss bestämd medlemsstat.”
3 I artikel 28 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”En tjänsteman får tillsättas endast om han
a) är medborgare i en av [unionens] medlemsstater, om inte undantag beviljats av tillsättningsmyndigheten, och åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter,
b) har fullgjort alla skyldigheter enligt gällande värnpliktslagstiftning,
c) uppfyller de skötsamhetskrav som ställs för tjänsteutövningen,
d) om inte annat följer av artikel 29.2, har genomgått det uttagningsförfarande som bygger antingen på meriter eller prov eller bådadera i enlighet med bilaga III,
e) uppfyller kraven på fysisk lämplighet för tjänsteutövningen,
f) kan styrka att han har fördjupade kunskaper i ett av [unionens] språk och sådana tillfredsställande kunskaper i ett annat av [unionens] språk som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna.”
4 I artikel 29 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”1. Tillsättningsmyndigheten skall innan den tillsätter en ledig tjänst vid en institution först bedöma och ta i beaktande
a) om tjänsten kan tillsättas genom
…
inom institutionen,
b) om tjänstemän i samma lönegrad från andra institutioner har ansökt om förflyttning, och/eller om man bör anordna ett internt uttagningsprov inom institutionen ...
och därefter följa förfarandet för uttagning på grundval av antingen meriter eller prov eller bådadera. … Uttagningsförfarandet kan också följas för att upprätta en reserv för framtida rekrytering.
2. Ett annat förfarande än uttagningsförfarandet kan tillämpas av tillsättningsmyndigheten för rekrytering av högre tjänstemän ... och, i undantagsfall, även för tjänster som kräver särskilda kvalifikationer.
3. Institutionerna får för varje tjänstegrupp anordna interna uttagningsprov på grundval av meriter och prov för den berörda institutionen för lönegrad AST 6 och uppåt respektive AD 9 och uppåt. ...
4. Europaparlamentet skall en gång vart femte år för varje tjänstegrupp anordna ett internt uttagningsprov på grundval av meriter och prov, för lönegrad AST 6 och uppåt respektive AD 9 och uppåt ...”
5 I artikel 30 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”För varje uttagningsprov skall en uttagningskommitté utses av tillsättningsmyndigheten. Denna kommitté skall utarbeta en förteckning över godkända sökande.
…”
6 I artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, med rubriken ”Förfarande vid uttagningsprov”, föreskrivs följande:
”Uttagningskommittén skall bestå av en ordförande som utses av tillsättningsmyndigheten samt ledamöter som utses av tillsättningsmyndigheten och personalkommittén, som utser lika många ledamöter vardera.
Vid öppna uttagningsprov som är gemensamma för två eller flera institutioner skall uttagningskommittén bestå av en ordförande som utses av den tillsättningsmyndighet som avses i artikel 2.2 i tjänsteföreskrifterna och av medlemmar som på förslag från institutionerna utses av den tillsättningsmyndighet som avses i artikel 2.2 i tjänsteföreskrifterna, samt av medlemmar som utses genom avtal mellan institutionernas personalkommittéer på så sätt att en likställd representation säkerställs.
Uttagningskommittén kan för vissa prov biträdas av en eller flera bedömare med rådgivande funktion.
Medlemmarna i uttagningskommittén skall utses bland tjänstemän i en tjänstegrupp och lönegrad som minst motsvarar tjänstegruppen och lönegraden för den tjänst som skall tillsättas.
Om en uttagningskommitté består av fler än fyra ledamöter skall den innehålla minst två ledamöter av varje kön.”
7 I artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna anges följande:
”Efter att ha gått igenom [ansökningshandlingarna] skall uttagningskommittén upprätta en förteckning över de sökande som uppfyller kraven i meddelandet om uttagningsproven.
…
Efter att ha avslutat detta förfarande skall uttagningskommittén upprätta den förteckning över godkända sökande som anges i artikel 30 i tjänsteföreskrifterna. Förteckningen skall om möjligt innehålla minst dubbelt så många namn som antalet tjänster som skall tillsättas.
Uttagningskommittén skall överlämna denna förteckning till tillsättningsmyndigheten tillsammans med en motiverad rapport, inbegripet eventuella synpunkter från medlemmarna.”
8 I artikel 7 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”1. Efter samråd med kommittén för tjänsteföreskrifterna skall institutionerna bemyndiga [Epso] att vidta de åtgärder som behövs för att se till att samma krav tillämpas för uttagningsförfarandena för [unionens] tjänstemän och vid den bedömning och de prov som avses i artiklarna 45 och 45a i tjänsteföreskrifterna.
2. [Epso] skall
a) på en institutions begäran anordna allmänna uttagningsprov,
b) på en institutions begäran ge tekniskt stöd när institutionen anordnar ett internt uttagningsprov,
c) fastställa innehållet i alla prov som institutionerna anordnar, i syfte att se till att kraven i artikel 45a.1 c i tjänsteföreskrifterna tillämpas på ett harmoniserat och konsekvent sätt,
d) ha det allmänna ansvaret för att definiera och organisera bedömningen av språklig förmåga så att kraven i artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna uppfylls på ett harmoniserat och konsekvent sätt.
3. På begäran av en institution får [Epso] utföra andra uppgifter i samband med uttagningsförfaranden för tjänstemän.
4. [Epso] skall på en institutions begäran bistå vid uttagningsförfaranden för tillfälligt anställda och kontraktsanställda, särskilt genom att utforma proven och anordna uttagningsförfarandena inom ramen för artiklarna 12 och 82 i anställningsvillkoren för övriga anställda.”
9 I skälen till Europaparlamentets, rådets, kommissionens, domstolens, revisionsrättens, Ekonomiska och sociala kommitténs, Regionkommitténs och EU-ombudsmannens beslut 2002/620/EG av den 25 juli 2002 om upprättande av Epso (EGT L 197, s. 53) (nedan kallat beslutet om upprättande av Epso) anges följande:
”(1) Av effektivitetsskäl, och för att utnyttja resurserna på ett ekonomiskt sätt, är det nödvändigt att låta ett gemensamt interinstitutionellt organ förfoga över de medel som krävs för uttagning av tjänstemän och övriga anställda i Europeiska [unionen].
(2) Det interinstitutionella organ som upprättas bör ha till uppgift att upprätta förteckningar över anställningsbara sökande vid allmänna uttagningsprov med hänsyn till de behov som uttrycks av varje institution och i enlighet med tjänsteföreskrifterna, varvid varje tillsättningsmyndighet beslutar om anställning av anställningsbara sökande.
…”
10 Artikel 2.1 i beslutet om upprättande av Epso har följande lydelse:
”[Epso] skall ha de urvalsbefogenheter som genom artikel 30 första stycket i tjänsteföreskrifterna och genom bilaga III till tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheterna vid de institutioner som undertecknar föreliggande beslut. ...”
11 I artikel 3 i beslutet om upprättande av Epso föreskrivs följande:
”1. [Epso] skall, med hänsyn till de behov som uppgivits av de tillsättningsmyndigheter som anges i artikel 2, upprätta förteckningar över anställningsbara sökande vid de allmänna uttagningsproven i enlighet med artikel 30 första stycket i tjänsteföreskrifterna, på de villkor som anges i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.
2. [Epso] får bistå institutioner, organ, kontor och byråer som upprättats genom fördragen eller på grundval av dessa, när det gäller anordnande av interna uttagningsprov och urval av övriga anställda.”
12 I artikel 1 i beslut 2002/621/EG fattat av generalsekreterarna vid Europaparlamentet, rådet, kommissionen, justitiesekreteraren vid domstolen, generalsekreterarna vid revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och EU-ombudsmannens representant av den 25 juli 2002 om hur Epso skall organiseras och fungera (EGT L 197, s. 56) (nedan kallat beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera) föreskrivs följande:
”1. [Epso] skall ha till uppgift att anordna allmänna uttagningsprov för att tillgodose Europeiska [unionens] institutioners behov av tjänstemän på yrkesmässigt och ekonomiskt optimala villkor. [Epso] skall upprätta förteckningar över anställningsbara sökande, som möjliggör för institutionerna att rekrytera högt kvalificerad personal som motsvarar de behov institutionerna konstaterat.
2. [Epsos] uppgifter skall vara följande:
a) Anordnande av allmänna uttagningsprov på begäran av en enskild institution, för att upprätta förteckningar över anställningsbara sökande för tillsättning av tjänstemän. Uttagningsproven skall anordnas med beaktande av tjänsteföreskrifterna, på grundval av samordnade kriterier som fastställts i enlighet med artikel 6 c och i enlighet med det arbetsprogram som fastställts av styrelsen.
b) Nära samarbete med institutionerna i syfte att bedöma de framtida personalbehov som uttrycks av institutionerna samt utarbeta och genomföra ett program med urvalsprov för att vid rätt tillfälle tillgodose dessa behov.
c) Utveckling av metoder och tekniker för urval på grundval [av] bästa praxis och i enlighet med de kompetensprofiler som fastställts för institutionernas olika personalkategorier.
d) Förvaltning och kontroll av den användning som görs av de förteckningar över anställningsbara sökande som upprättats på grundval av interinstitutionella uttagningsprov.
e) Årlig rapportering till institutionerna om dess verksamhet.”
13 I artikel 2 i beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera föreskrivs följande:
”Varje institutions tillsättningsmyndighet skall ställa till [Epsos] förfogande ett tillräckligt antal medlemmar av uttagningskommittén, bedömare och skrivvakter på grundval av en ’kvot’ som godkänts av den styrelse som avses i artikel 6 i, så att urvalsförfarandet förlöper i enlighet med artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.”
14 I artikel 5.1 i beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera föreskrivs följande:
”Det skall upprättas en styrelse för [Epso], med en ledamot från var och en av institutionerna och tre observatörer bestående av personalrepresentanter som utsetts gemensamt av institutionernas personalkommittéer.”
15 Artikel 6 i beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera har följande lydelse:
”Styrelsen skall utföra följande uppgifter i institutionernas gemensamma intresse:
...
c) … [G]odkänna principerna för den uttagningspolitik som skall föras av [Epso], vilket skall ske med kvalificerad majoritet på grundval av förslag från [Epsos] direktör.
…”
Bakgrund till tvisten
16 Den 15 november 2006 publicerade Epso meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/77/06 (EUT C 277 A, s. 3) (nedan kallat det omtvistade uttagningsprovet) i syfte att upprätta en förteckning över godkända sökande för grekiskspråkiga språkhandläggare i lönegrad AD 5 på översättningsområdet. Enligt meddelandet om uttagningsprov skulle de sökande bland två alternativ, kallade alternativ 1 och alternativ 2, välja det alternativ som överensstämde med deras språkkunskaper. Sökandenas andra och tredje språk skulle vara tyska, engelska eller franska.
17 Sökanden, som är grekisk medborgare, hade under perioden januari 1982–december 1991 arbetat som översättare vid Europeiska gemenskapernas kommission och ingav en ansökan till ovannämnda uttagningsprov avseende alternativ 1.
18 Uttagningsprovet omfattade tre faser. Enligt avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov bestod den första fasen, eller den inledande fasen, av två tillträdesprov med vardera 30 flervalsfrågor. Det första tillträdesprovet syftade till att bedöma kunskaperna om Europeiska unionen, dess institutioner och politik (nedan kallat prov a), och det andra tillträdesprovet syftade till att bedöma de sökandes allmänna förmåga och kompetens vad gäller läsförståelse och tolkning av sifferuppgifter (nedan kallat prov b). Enligt avsnitt C i meddelandet om uttagningsprov bestod den andra fasen i skriftliga prov och den tredje fasen i ett muntligt prov. Enligt avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov skulle, vad beträffar alternativ 1, endast de 110 sökande som fått högst poäng på tillträdesproven och som under alla omständigheter fått godkänt resultat, det vill säga 5 poäng av 10 i prov a och 10 poäng av 20 i prov b, uppmanas att inge en fullständig ansökan för att få tillträde till den andra fasen av uttagningsprovet. Antalet sökande till alternativ 2 som kunde ges tillträde till den andra fasen hade fastställts till 30.
19 Det framgår av avsnitt D i meddelandet om uttagningsprov att ansökningarna skulle inges på elektronisk väg. Närmare bestämt uppmanades varje sökanden att först skapa en elektronisk akt med sina personuppgifter i Epsos datasystem. Efter registreringen av akten kunde sökanden inge en elektronisk ansökan om att få delta i uttagningsprovet. Om ansökan ingavs inom tidsfristerna skickade Epso en elektronisk kallelse till uttagningsprovets första fas, därefter omdirigerades sökanden till en extern parts webbplats. Epso hade gett denna externa part i uppdrag att organisera och genomföra den inledande fasen av uttagningsprovet. På denna parts webbplats skulle sökanden elektroniskt boka datum och tid för provet under perioden från den 10 april–4 maj 2007, då tillträdesproven skulle äga rum i olika provlokaler.
20 Dessa prov, vilka i enlighet med avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov utfördes på datorer, ägde således rum på olika platser och olika datum för varje sökande. Varje sökande fick även olika frågor, vilka slumpmässigt valdes från en databas som innehöll en mängd frågor som en extern part hade tillhandahållit Epso. Uttagningskommittén vid det omtvistade uttagningsprovet deltog först efter tillträdesproven och således först i samband med de skriftliga och muntliga proven. Enligt punkt 2 i avsnitt E i meddelandet om uttagningsprov publicerades namnen på ledamöterna i uttagningskommittén på Epsos webbplats två veckor innan de skriftliga proven hölls.
21 Efter att sökanden hade deltagit i tillträdesproven översände Epso, den 31 maj 2007, till sökanden på elektronisk väg de poäng som han hade fått på proven a och b, med uppgift om att dessa poäng ”visserligen överst[eg] eller motsvara[de] poängen för godkänt resultat, men [var] otillräckliga för att [han skulle] höra till de sökande som fått de 110 högsta poängen enligt bestämmelserna i avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov”. I detta e-postmeddelande angavs nämligen att sökanden hade fått 18,334 poäng av totalt 30 poäng, medan de 110 bästa sökande hade fått minst 21,333 poäng av totalt 30 poäng.
22 Genom skrivelse av den 4 juni 2007 bad sökanden Epso att han skulle få en kopia av sina svar på proven a och b samt en kopia av flervalsfrågorna i dessa prov, tillsammans med rättningsmallen.
23 Den 27 juni 2007 avslog Epso denna begäran och förbehöll sig rätten att låta sina förklaringar finnas med i en framtida ”Handledning för sökande”. Epso gjorde särskilt åtskillnad mellan de ”urvalsprov” som hade hållits vid tidigare uttagningsprov, avseende vilka det var tillåtet att lämna ut frågorna och svaren, och de ”tillträdesprov” som hållits i det omtvistade uttagningsprovet, avseende vilka det var uteslutet att lämna ut frågorna och svaren.
24 Sökanden ifrågasatte ”giltigheten och innehållet” i Epsos beslut av den 31 maj 2007, genom att inge ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna. I klagomålet påtalade han dels att likhetsprincipen, objektivitetsprincipen och öppenhetsprincipen samt motiveringsskyldigheten hade åsidosatts i beslutet av den 31 maj 2007, dels den oriktiga bedömning som ”uttagningskommittén vid tillträdesproven (det vill säga datorn)” med nödvändighet hade gjort vid rättningen av hans tillträdesprov, med hänsyn till hans yrkeserfarenhet. Han begärde att Epso skulle granska innehållet i beslutet efter en omprövning av hans tillträdesprov och meddela honom om några, och i så fall vilka, frågor som förekom i tillträdesproven hade ”neutraliserats” av uttagningskommittén.
25 Genom e-postmeddelande av den 26 november 2007 översände Epso en förteckning till sökanden beträffande proven a och b. I förteckningen angavs numren på de flervalsfrågor som hade ställts, bokstäverna som motsvarade sökandens svar och bokstäverna som motsvarade de rätta svaren, dock utan att texterna till dessa frågor och svar lämnades ut. Det framgår av denna handling att av de 30 flervalsfrågor som avsåg läsförståelse och tolkning av sifferuppgifter, hade sökanden svarat rätt på 16 frågor. Av de 30 frågor som avsåg kunskaper om Europeiska unionen, hade sökanden svarat rätt på 23 frågor.
26 Genom beslut av den 6 december 2007 avslog Epso klagomålet och fastställde sitt beslut av den 31 maj 2007. I beslutet uppgav Epso att den hade omprövat dels sökandens akt vad beträffar den automatiserade behandlingen av hans tillträdesprov, dels vilka konsekvenser det medförde för hans poäng att vissa frågor hade neutraliserats. Vad särskilt beträffar de neutraliserade frågorna uppgav Epso att sju frågor faktiskt hade neutraliserats av en ”rådgivande kommitté”, vilken hade till uppgift att kontrollera kvaliteten på de frågor som införts i databasen, men att sökandens tillträdesprov inte omfattade någon av de neutraliserade frågorna.
Parternas yrkanden och förfarandet
27 Sökanden har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara Epsos beslut av den 31 maj 2007 och den 6 december 2007 samt alla därmed sammanhängande rättsakter, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
28 Kommissionen har yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan som uppenbart ogrundad, och
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
29 Genom skrivelse som inkom till personaldomstolens kansli den 31 juli 2008 ansökte Europeiska datatillsynsmannen om att få intervenera i målet till stöd för sökandens yrkanden. Huvudparternas synpunkter på denna ansökan inkom till personaldomstolens kansli den 8 respektive den 12 september 2008.
30 Genom beslut av ordföranden på personaldomstolens första avdelning den 20 november 2008 tilläts Europeiska datatillsynsmannen att intervenera. Europeiska datatillsynsmannens interventionsinlaga inkom till personaldomstolens kansli den 29 januari 2009. I inlagan medgav Europeiska datatillsynsmannen omgående att beslut rörande anordnandet av ett uttagningsprov och urvalet av sökande till nästa fas i ett uttagningsprov inte omfattas av dess behörighet. Europeiska datatillsynsmannen uppgav att dess intervention följaktligen skulle förstås så, att den endast avsåg sökandens begäran om att få tillgång till vissa handlingar rörande uttagningsprovet, till stöd för sökandens första grund som avser att besluten av den 31 maj 2007 och den 6 december 2007 saknar motivering.
31 Kommissionen och sökanden ingav yttranden över denna interventionsinlaga genom skrivelser av den 5 mars 2009.
32 Parallellt med sin talan vid personaldomstolen väckte sökanden den 31 maj 2007 talan vid förstainstansrätten avseende avslaget på hans bekräftande ansökan i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Målet är för närvarande anhängigt och har registrerats under målnummer T‑374/07.
33 För att under bästa möjliga förhållanden säkerställa beredningen av målet och rättegångens förlopp vidtog personaldomstolen sådana åtgärder för processledning som föreskrivs i artiklarna 55 och 56 i rättegångsreglerna. För det syftet anmodades kommissionen, genom skrivelser från personaldomstolens kansli av den 18 november 2009 och den 8 december 2009, att inkomma med klargöranden rörande sammansättningen i den ”rådgivande kommitté” som nämnts ovan i punkt 26 i förevarande dom och kommitténs roll.
34 Genom skrivelser som inkom per telefax till personaldomstolens kansli den 24 november 2009 och den 14 december 2009 efterkom kommissionen personaldomstolens begäran inom ramen för åtgärderna för processledning.
Föremålet för tvisten
35 Förutom yrkandet om ogiltigförklaring av Epsos beslut av den 31 maj 2007, varigenom sökanden underrättades om att han hade underkänts på tillträdesproven till det omtvistade uttagningsprovet, har sökanden yrkat att Epsos beslut av den 6 december 2007 om att avslå hans klagomål mot beslutet av den 31 maj 2007 ska ogiltigförklaras.
36 Det följer av fast rättspraxis att en talan av en tjänsteman som formellt är riktad mot ett uttryckligt eller tyst avslag på ett klagomål får till följd att personaldomstolen ska ta ställning till bestridandet av den rättsakt som går tjänstemannen emot och som klagomålet avsåg (domstolens dom av den 17 januari 1989 i mål 293/87, Vainker mot parlamentet, REG 1989, s. 23, punkt 8, och förstainstansrättens dom av den 10 december 1992 i mål T-33/91, Williams mot revisionsrätten, REG 1992, s. II‑2499, punkt 23).
37 Ett avslagsbeslut, oavsett om det är tyst eller uttryckligt, innebär nämligen, om det är utan förbehåll, endast en bekräftelse av den rättsakt eller den underlåtenhet som klaganden vänder sig mot och utgör inte i sig en rättsakt mot vilken talan kan väckas (domstolens dom av den 28 maj 1980 i de förenade målen 33/79 och 75/79, Kuhner mot kommissionen, REG 1980, s. 1677, punkt 9, domstolens beslut av den 16 juni 1988 i mål 371/87, Progoulis mot kommissionen, REG 1988, s. 3081, punkt 17, förstainstansrättens dom av den 12 december 2002 i de förenade målen T-338/00 och T-376/00, Morello mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-301 och II-1457, punkt 34, och av den 2 mars 2004 i mål T‑14/03, Di Marzio mot kommissionen, REGP 2004, s. I‑A‑43 och II‑167, punkt 54).
38 En rent bekräftande rättsakt kan inte anses utgöra en rättsakt som går någon emot, vilket är fallet med en rättsakt som inte innehåller någon ny omständighet i förhållande till en tidigare rättsakt som gått någon emot, och som således inte har ersatt den sistnämnda rättsakten (se, för ett liknande resonemang, domstolens dom av den 10 december 1980 i mål 23/80, Grasselli mot kommissionen, REG 1980, s. 3709, punkt 18, förstainstansrättens beslut av den 27 juni 2000 i mål T‑ 608/97, Plug mot kommissionen, REGP 2000, s. I‑A‑125 och II‑569, punkt 23, och domen i det ovannämnda målet Di Marzio mot kommissionen, punkt 54).
39 Det har dock vid flera tillfällen slagits fast att ett uttryckligt beslut om avslag på ett klagomål, med hänsyn till sitt innehåll, kan vara sådant att det inte bekräftar den rättsakt som sökanden har angripit. Så är fallet om beslutet att avslå klagomålet innehåller en omprövning av sökandens situation i förhållande till nya rättsliga och faktiska omständigheter eller om det ändrar eller kompletterar det ursprungliga beslutet. I sådana fall utgör avslaget på klagomålet en rättsakt som är underställd domstolens prövning, vilken ska beakta denna vid bedömningen av den angripa rättsaktens lagenlighet (förstainstansrättens dom av den 10 juni 2004 i mål T‑258/01, Eveillard mot kommissionen, REGP 2004, s. I‑A‑167 och II‑747, punkt 31, och av den 7 juni 2005 i mål T‑375/02, Cavallaro mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑151 och II‑673, punkterna 63–66, samt personaldomstolens dom av den 9 september 2008 i mål F‑18/08, Ritto mot kommissionen, REGP 2008, s. I-A-1-281 och II-A-1-1495, punkt 17), eller rent av betrakta den som en rättsakt som går sökanden emot och som ersätter den angripna rättsakten (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Kuhner mot kommissionen, punkt 9, och Morello mot kommissionen, punkt 35, och förstainstansrättens dom av den 14 oktober 2004 i mål T‑389/02, Sandini mot domstolen, REGP 2004, s. I‑A‑295 och II‑1339, punkt 49).
40 Beslutet av den 6 december 2007 bekräftar i detta fall Epsos beslut att inte införa sökandens namn bland namnen på de 110 sökande som hade fått högst poäng på tillträdesproven till det omtvistade uttagningsprovet, samtidigt som sökandens argument tillbakavisas och Epsos beslut görs mer utförligt. Beslutet av den 31 maj 2007 innebar bara att sökanden underrättades om att han hade underkänts i tillträdesproven till det omtvistade uttagningsprovet. Beslutet av den 6 december 2007 grundar sig däremot på flera skäl som inte angavs i beslutet av den 31 maj 2007. Vidare innehåller beslutet av den 6 december 2007 den nya uppgiften om att vissa frågor i tillträdesproven hade neutraliserats.
41 Under dessa omständigheter utgör beslutet av den 6 december 2007, vilket kompletterar beslutet av den 31 maj 2007, inte en rättsakt som bekräftar sistnämnda beslut och ska därför beaktas vid den lagenlighetsprövning som det ankommer på personaldomstolen att göra.
42 Det ska följaktligen anses att talan får till följd att personaldomstolen ska ta ställning till yrkandet om ogiltigförklaring av beslutet av den 31 maj 2007, med de kompletteringar som följer av beslutet av den 6 december 2007 (nedan kallade de angripna besluten).
Yrkandet om ogiltigförklaring av de angripna besluten
43 Inledningsvis ska det påpekas att även om beslutet av den 31 maj 2007 inskränker sig till att underrätta sökanden om att han hade underkänts på tillträdesproven till det omtvistade uttagningsprovet, ska yrkandet om ogiltigförklaring av detta beslut förstås så, att det avser själva beslutet att inte ta med sökanden i förteckningen över de 110 sökande som hade fått högst poäng på de aktuella tillträdesproven.
44 Sökanden har åberopat fyra grunder till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring av de angripna besluten. Som första grund har det gjorts gällande att de aktuella besluten saknade motivering. Den andra grunden avser att Epso saknade behörighet att underkänna sökande under den inledande fasen av det omtvistade uttagningsprovet. Sökanden har som tredje grund gjort gällande att likhetsprincipen, objektivitetsprincipen och proportionalitetsprincipen åsidosattes. Den fjärde grunden avser att det gjordes en uppenbart oriktig bedömning.
45 Personaldomstolen ska först pröva den andra grunden.
Parternas argument
46 Sökanden har hävdat att Epso inte var behörig att välja ämnena för tillträdesproven i den inledande fasen, eftersom valet av ämnen rörde det materiella innehållet i proven och omfattades av uttagningskommitténs behörighet. Därigenom tillskansade sig Epso på ett rättsstridigt sätt ”examinators” behörighet, vilken endast ska tillkomma uttagningskommittén. Sökanden anser nämligen att Epso, enligt beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera, endast har till uppgift att ”anordna” uttagningsprov, det vill säga tillsammans med institutionerna bedöma rekryteringsbehoven, publicera meddelandet om uttagningsprov, se till att uttagningsprovet förlöper som det ska, tillhandahålla den tekniska och materiella infrastrukturen, kontrollera användningen av förteckningarna över godkända sökande och upprätta årliga rapporter om sin verksamhet. I förevarande fall överskred dock Epso sin behörighet, såsom denna har definierats. Förutom att uttagningskommittén inte fastställde ämnena, deltog den överhuvudtaget inte under uttagningsprovets inledande fas, vilket enligt rättspraxis om uttagningskommittéers konstanta sammansättning (förstainstansrättens dom av den 23 mars 2000 i mål T-95/98, Gogos mot kommissionen, REGP 2000, s. I‑A‑51 och II‑219) a fortiori måste utgöra ett åsidosättande av denna rättspraxis. Att uttagningskommittén inte deltog i detta skede är särskilt allvarligt, eftersom den inledande fasen av det omtvistade uttagningsprovet var den svåraste, med hänsyn till det stora antal sökande som underkändes.
47 Enligt kommissionen är tillträdesproven i den inledande fasen, vilka föregår de egentliga proven, skilda från de egentliga proven, och uttagningskommittén deltar först i genomförandet av de sistnämnda proven. Det förhållandet att uttagningskommittén fastställer frågorna vid de skriftliga och muntliga proven innebär inte att Epso inte kan bestämma frågorna vid tillträdesproven i den inledande fasen. Sökanden saknar således fog för att hävda att uttagningskommittén inte bestämde frågorna och att den fullständigt underlät att fullgöra sitt uppdrag under den inledande fasen av det omtvistade uttagningsprovet, eftersom denna fas endast avser tillträdesproven. Sökanden saknar även fog för att åberopa domen i det ovannämnda målet Gogos mot kommissionen, eftersom det inte föreligger något samband mellan förevarande fall och det målet, vare sig vad gäller uttagningskommitténs delaktighet i tillträdesproven eller uttagningskommitténs sammansättning. Kommissionen har påpekat att Epso enligt rättspraxis hur som helst har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad avser att fastställa villkoren och formerna för ett uttagningsprov. Förstainstansrätten har således slagit fast i dom av den 26 oktober 2004 i mål T‑207/02, Falcone mot kommissionen (REGP 2004, s. I‑A‑305 och II‑1393) (nedan kallad domen i målet Falcone), punkterna 38‑40, att anordnandet av en första fas med ett först urval av sökande, för att endast låta de sökande som fått högst poäng gå vidare, ingår i Epsos befogenhet att företa skönsmässig bedömning och är förenligt med artiklarna 4 och 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och med principen om god förvaltningssed. I det målet utgjorde ett godkänt resultat på urvalsprovet i själva verket ett krav för att få delta i de skriftliga och muntliga proven. I förevarande fall utgör tillträdesproven ett krav för att få tillträde till de skriftliga och muntliga proven. I målet Falcone bestod visserligen provet i den inledande fasen av ett urvalsprov, medan det i förevarande mål är fråga om tillträdesprov, men principen förblir densamma.
Personaldomstolens bedömning
48 I tjänsteföreskrifterna tillmäts rekryteringen av tjänstemän en särskild betydelse, genom att det bland annat krävs, enligt artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, att tjänstemännen ska ha högsta kompetens, prestationsförmåga och oberoende ställning. Även i artikel 12.1 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen uppställs samma krav vid rekryteringen av tillfälligt anställda, men de aktuella egenskaperna är av särskild betydelse för tjänstemän, eftersom dessa dels har till uppgift att utföra Europeiska unionens huvudsakliga uppgifter, dels åtar sig att under hela sina karriär arbeta i Europeiska unionens tjänst.
49 För att uppnå det mål som fastställts i artikel 27 i tjänsteföreskrifterna har gemenskapslagstiftaren, efter att i artikel 28 ha fastställt sex ovillkorliga villkor som en person måste uppfylla för att kunna utses till tjänstemän, dels i artikel 29 föreskrivit att rekryteringen av tjänstemän i allmänhet ska ske genom uttagningsprov och i artikel 30 föreskrivit att tillsättningsmyndigheten för varje uttagningsprov ska utse en uttagningskommitté, vilken ska utarbeta en förteckning över godkända sökande, dels i bilaga III till tjänsteföreskrifterna detaljerat reglerat förfarandet vid uttagningsprov.
50 Det framgår särskilt av bilaga III till tjänsteföreskrifterna att bestämmelserna om förfarandet vid uttagningsprov grundar sig på principen om delad behörighet mellan tillsättningsmyndigheten och uttagningskommittén. Denna diarki i tjänsteföreskrifterna visar, samtidigt som den utgör ett uttryck för en självbegränsning av administrationens makt, på att gemenskapslagstiftarens avsikt inte har varit att enbart förbehålla administrationen den svåra uppgiften att välja ut denna personal, utan att denne även har önskat att låta personer utanför förvaltningshierarkin, särskilt personalrepresentanter, delta genom uttagningskommittén (i vilken även administrationen finns representerad), och detta som ett led i en strävan att skydda insynen i urvalsförfarandet för unionens personal.
51 Inom ramen för den delade behörigheten ankommer det på tillsättningsmyndigheten, såsom framgår särskilt av artikel 1 första stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och artikel 4 i nämnda bilaga, att utarbeta meddelandet om uttagningsprov, i samråd med gemensamma kommittén, och att upprätta en förteckning över de sökande som uppfyller de tre första villkoren i artikel 28 i tjänsteföreskrifterna för att kunna utses till tjänstemän.
52 När tillsättningsmyndigheten har översänt denna förteckning till uttagningskommitténs ordförande, ankommer det därefter på själva uttagningskommittén, såsom anges i artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, att för det första, upprätta en förteckning över de sökande som uppfyller kraven i meddelandet om uttagningsprov, för det andra, genomföra proven och, för det tredje, upprätta förteckningen över godkända sökande och översända den till tillsättningsmyndigheten.
53 Med hänsyn till uttagningskommitténs viktiga roll har gemenskapslagstiftaren föreskrivit vissa skyddsregler, både vad gäller uttagningskommitténs inrättande, sammansättning och funktion.
54 Vad gäller uttagningskommitténs inrättande och sammansättning föreskrivs det i artikel 30 i tjänsteföreskrifterna och i artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, för det första, att för varje uttagningsprov ska en uttagningskommitté utses av tillsättningsmyndigheten. För det andra föreskrivs det att samtliga ledamöter utom uttagningskommitténs ordförande ska utses av administrationen och personalkommittén, vilka utser lika många ledamöter vardera. För det tredje föreskrivs det att ledamöterna i uttagningskommittén ska utses bland tjänstemän i en tjänstegrupp och lönegrad som minst motsvarar tjänstegruppen och lönegraden för den tjänst som ska tillsättas. För det fjärde föreskrivs det att om en uttagningskommitté består av fler än fyra ledamöter ska den innehålla minst två ledamöter av varje kön.
55 Vad beträffar uttagningskommitténs funktion − och förutom uttagningskommitténs skyldigheter som följer av unionsrättens allmänna principer, som exempelvis skyldigheten att iaktta principen om likabehandling av sökande samt objektivitetsprincipen vid bedömningen av dessa eller principen om uttagningskommitténs konstanta sammansättning (se domen i det ovannämnda målet Gogos mot kommissionen, och förstainstansrättens dom av den 5 april 2005 i mål T‑336/02, Christensen mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑75 och II‑341, punkt 38 och där angiven rättspraxis) − föreskrivs det uttryckligen i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt, just för att garantera att den är oberoende och objektiv i sitt arbete, genom att skydda uttagningskommittén mot alla former av inblandning och påtryckningar utifrån, oavsett om dessa härrör från administrationen, berörda sökande eller tredje man (domstolens dom av den 28 februari 1980 i mål 89/79, Bonu mot rådet, REG 1980, s. 553, punkt 5).
56 Den delade behörigheten mellan tillsättningsmyndigheten och uttagningskommittén, såsom den beskrivits i de föregående punkterna, har inte påverkats genom upprättandet år 2000 av Epso. I artikel 2 i den rättsakt varigenom Epso inrättades föreskrivs det uttryckligen att Epso ska ha de urvalsbefogenheter som tilldelas tillsättningsmyndigheterna i fråga om uttagningsprov. Vidare framgår det av artikel 7 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, vad beträffar genomförandet av uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän, att Epsos uppgifter huvudsakligen är av organisatorisk karaktär. Detta konstaterande motsägs inte av de särskilda bestämmelserna i beslutet om upprättande av Epso och i beslutet om hur Epso ska organiseras och fungera, även om dessa beslut ibland innehåller formuleringar som kan vilseleda, som exempelvis att Epso ”skall upprätta förteckningar över anställningsbara sökande” (vilket ger intrycket av att Epso är behörig att bestämma vilka sökande som ska finnas med i förteckningen), eftersom de aktuella besluten under alla omständigheter är av lägre rang i normhierarkin än bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.
57 Under alla omständigheter omfattas varken valet av ämnen för de frågor som ställs under ett uttagningsprov eller bedömningen av dessa av Epsos behörighet. Det är den slutsats som ska dras av det som har angetts i föregående punkt och som bekräftas av att det i artikel 7 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna saknas hänvisning till någon uppgift för Epso som rör fastställandet eller utformningen av ”innehållet i proven” vid uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän. I nämnda artikel 7 ges däremot Epso uttryckligen sådana uppgifter särskilt vad avser certifiering av tjänstemän, genom artikel 7.2 c, eller vid uttagningsförfaranden för tillfälligt anställda och kontraktsanställda, genom artikel 7.4.
58 Sammanfattningsvis är de uppgifter som Epso har anförtrotts sådana att detta organ blir en viktig aktör vid fastställandet och genomförandet av unionens politik vad gäller rekrytering av personal. Vad däremot beträffar genomförandet av uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän är Epsos roll visserligen betydelsefull, eftersom den bistår uttagningskommittén, men den förblir hur som helst underordnad uttagningskommitténs roll och Epso kan inte träda i uttagningskommitténs ställe.
59 I förevarande fall har sökanden kritiserat att han uteslöts från det omtvistade uttagningsprovet efter att ha underkänts i tillträdesproven, vars ämnen inte hade valts av uttagningskommittén för det omtvistade uttagningsprovet utan av Epso, vilken saknade behörighet att välja ämnen. Kommissionen har i huvudsak genmält att bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna om uttagningskommitténs befogenheter och de skyddsregler som omgärdar kommittén inte var tillämpliga på de aktuella tillträdesproven, vilka inte utgjorde en del av uttagningsprovet i egentlig mening, utan hörde till en inledande fas av uttagningsprovet som syftade till att välja ut de personer som skulle få tillträde till det aktuella uttagningsprovet.
60 Personaldomstolen kan inte godta kommissionens ståndpunkt.
61 Det framgår nämligen av handlingarna i målet att, enligt båda alternativen sammantagna, av 1 772 sökande som hade bokat ett datum för tillträdesproven till det omtvistade uttagningsprovet, kunde endast 140, enligt avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov, uppmanas att inge en fullständig ansökan för att få tillträde till den andra fasen av uttagningsprovet. Ett förfarande som leder till att mer än 90 procent av de sökande utesluts, inte på formella grunder, utan på grund av att de har inte har gett tillräckligt tillfredsställande svar på proven, utgör en del av själva kärnan i ett uttagningsprov.
62 Att tillträdesproven har karaktären av ett ”uttagningsprov” är än mer uppenbart, då det i förevarande fall, såsom föreskrevs i avsnitt B i meddelandet om uttagningsprov, inte räckte att få genomsnittspoängen på de aktuella proven, utan för att kunna få tillträde till den andra fasen av uttagningsprovet krävdes det, i fråga om alternativ 1 (vilket sökanden valde), att man var bland de 110 sökande som fått högst poäng på tillträdesproven. Att proven i den inledande fasen är av sådan jämförande art ingår i själva begreppet uttagningsprov, vilket framhölls av förstainstansrätten i dom av den 2 maj 2001 i de förenade målen T‑167/99 och T‑174/99, Giulietti m.fl. mot kommissionen (REGP 2001, s. I‑A‑93 och II‑441), punkt 81, i likhet med vad domstolen redan hade påpekat i sin dom av den 4 juli 1996 i mål C‑254/95 P, parlamentet mot Innamorati (REG 1996, s. I‑3423), punkt 28.
63 Som kommissionen har påpekat är det visserligen riktigt att rättningen av tillträdesproven skedde med hjälp av dator och att den följaktligen grundar sig på ett automatiserat förfarande utan något utrymme för en subjektiv skönsmässig bedömning. Icke desto mindre förutsatte genomförandet av detta automatiserade förfarande att det fattades beslut i sak, eftersom den ”rådgivande kommitté” som nämnts ovan i punkt 26 i förevarande dom dels bestämde svårighetsgraden på de flervalsfrågor som ställdes vid tillträdesproven, dels neutraliserade vissa frågor, såsom angetts i samma punkt 26. Det är emellertid uppenbart att det är fråga om uppgifter som normalt åligger en uttagningskommitté.
64 Personaldomstolen konstaterar vidare att kommissionens hänvisning till domen i målet Falcone saknar relevans. I nämnda dom erkände nämligen förstainstansrätten endast tillsättningsmyndighetens befogenhet att efter eget skön anordna, såsom i förevarande fall, ett uttagningsprov som består av två skilda faser, nämligen en första fas med ett första urval, grundat på flervalsfrågor, och en andra fas med ett uttagningsprov i egentlig mening, vilken förutsatte ett godkänt resultat under den första fasen och till vilken endast ett begränsat antal sökande gavs tillträde. Det resonemang som utvecklats i förevarande dom ifrågasätter dock på intet sätt att tillsättningsmyndigheten har en sådan befogenhet. Den fråga som diskuteras här är huruvida den första fasen av ett uttagningsprov, såsom den fas som avsågs i domen i målet Falcone eller som avses i förevarande fall, får anordnas och slutföras av Epso ensam och helt utan en uttagningskommitté. Denna fråga berördes överhuvudtaget inte i domen i målet Falcone, och dessutom ska det erinras om att i det mål som utmynnande i nämnda dom hade uttagningskommittén övervakat och haft tillsyn över genomförandet av samtliga prov i uttagningsprovet, det vill säga även proven under den första fasen. Som kommissionen medgav vid förhandlingen ska det även tilläggas att enligt de rättsregler som var i kraft före upprättandet av Epso hade genomförandet av urvalsproven, vilka motsvarar tillträdesproven i förevarande fall, överlåtits på enbart uttagningskommittén.
65 Av det ovan anförda följer att sökanden uteslöts från den andra fasen av uttagningsprovet efter ett förfarande som leddes av en instans som saknade behörighet och genom ett beslut som fattades av samma instans. Det aktuella beslutet ska följaktligen ogiltigförklaras.
66 Det skulle endast kunna förhålla sig annorlunda om Epso eller den ”rådgivande kommitté” som nämnts ovan i punkt 26 i förevarande dom kunde anses utgöra ”uttagningskommittéer” i tjänsteföreskrifternas mening. Det är dock uppenbart att så inte är fallet.
67 Som kommissionen själv har medgett i punkt 4 i sitt svaromål finns det nämligen en uttagningskommitté för det omtvistade uttagningsprovet, och namnen på kommitténs ledamöter meddelades två veckor före det skriftliga provet. Enligt kommissionen deltog dock denna uttagningskommitté först i den andra fasen av uttagningsprovet, eftersom Epso anordnade och övervakade tillträdesproven ”i samband med vilka uttagningskommittén inte hade någon roll”.
68 Både det stora antal uppgifter (huvudsakligen att ge institutionerna råd och bistånd) som Epso har getts och dess sammansättning (en styrelse som enbart består av ledamöter som utsetts av institutionerna, då de tre personalrepresentanterna endast är observatörer) utgör hinder för varje försök att jämföra Epso med en uttagningskommitté, vars sammansättning överensstämmer med en regel om partssammansättning och vilken utses för varje uttagningsprov och har den väl preciserade uppgiften att genomföra det aktuella uttagningsprovet.
69 Slutligen har kommissionen aldrig hävdat att Epso och den ”rådgivande kommitté” som nämnts ovan i punkt 26 i förevarande dom utförde en uttagningskommittés arbetsuppgifter eller att de liknande en uttagningskommitté. Tvärtom har den, beträffande den ”rådgivande kommittén”, uttryckligen förnekat detta i sin skrivelse av den 24 november 2009 som svar på de åtgärder för processledning som nämnts ovan i punkt 33 i förevarande dom.
70 Härav följer att Epso – i avsaknad av en ändring av tjänsteföreskrifterna varigenom Epso uttryckligen tilldelas de uppgifter som dessförinnan har tillkommit uttagningskommittén – saknar behörighet att utföra sådana uppgifter, i synnerhet de uppgifter som, vad beträffar rekrytering av tjänstemän, rör fastställandet av innehållet i proven och rättningen av dessa, däribland prov i form av flervalsfrågor som syftar till att bedöma läsförståelse och tolkning av sifferuppgifter och/eller allmänna kunskaper och kunskaperna om Europeiska unionen, även om dessa prov uppges vara prov för att sökandena ska få ”tillträde” till de skriftliga och muntliga proven. Detta gäller i än högre grad om, såsom i förevarande fall, antalet sökande som tillåts delta i uttagningsprovets skriftliga prov endast utgör en ytterst liten procentandel av personer som har deltagit som sökande under den inledande fasen.
71 Det är riktigt att uttagningskommittéernas arbetsbörda har ökat avsevärt genom unionens utvidgning och ökningen av antalet sökande till uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän. Det extraarbete som övervakningen och tillsynen över tillträdesproven under den inledande fasen medför för uttagningskommittén utgör icke desto mindre endast en liten andel jämfört med den digra arbetsbörda som de skriftliga och muntliga proven innebär, även om bara ett fåtal av de sökande till slut får tillträde till dessa prov.
72 Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska de angripna besluten ogiltigförklaras.
Upptagande till sakprövning av yrkandet om ogiltigförklaring av alla därmed sammanhängande rättsakter
73 Detta yrkande ska avvisas, eftersom det begränsar sig till att i vaga ordalag hänvisa till beslut av Epso som inte går att identifiera (se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens beslut av den 24 mars 1993 i mål T‑72/92, Benzler mot kommissionen, REG 1993, s. II‑347, punkterna 16, 18 och 19). Det ankommer dock på kommissionen att bedöma konsekvenserna av personaldomstolens ogiltigförklaring av de angripna besluten och upphäva alla därmed sammanhängande rättsakter, i den mån detta krävs enligt artikel 233 EG.
Rättegångskostnader
74 Enligt artikel 87.1 i rättegångsreglerna ska, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i rättegångsreglerna, tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 87.2 får personaldomstolen, om så anses skäligt, besluta att en tappande part endast delvis, eller inte alls, ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Med tillämpning av artikel 89.4 i rättegångsreglerna ska intervenienten bära sina rättegångskostnader.
75 Av domskälen i denna dom framgår att kommissionen är tappande part. Sökanden har dessutom uttryckligen yrkat att svaranden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom omständigheterna i förevarande mål inte motiverar en tillämpning av bestämmelserna i artikel 87.2 i rättegångsreglerna ska kommissionen förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Personaldomstolen beslutar att intervenienten Europeiska datatillsynsmannen ska bära sina rättegångskostnader.
Mot denna bakgrund beslutar
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (första avdelningen),
följande:
1) Europeiska rekryteringsbyråns beslut av den 31 maj 2007 och den 6 december 2007 att inte ta med Dimitrios Pachtitis i förteckningen över de 110 sökande som hade fått högst poäng på tillträdesproven till det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/77/06 ogiltigförklaras.
2) Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Dimitrios Pachtitis rättegångskostnader.
3) Intervenienten Europeiska datatillsynsmannen ska bära sina rättegångskostnader.
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 15 juni 2010.
Justitiesekreterare | | Ordförande på andra avdelningen |
Det här avgörandet och däri angivna avgöranden från Europeiska unionens domstolar finns tillgängliga på webbplatsen www.curia.europa.eu