Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Landgerichts München I (Tyskland) den 3 november 2014 – Tobias Mc Fadden mot Sony Music Entertainment Germany GmbH

(Mål C-484/14)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Landgericht München

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Tobias Mc Fadden

Motpart: Sony Music Entertainment Germany GmbH

Tolkningsfrågor

Första frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG1 jämförd med artikel 2 a i samma direktiv jämförd med artikel 1.2 i direktiv 98/34/EG2 i dess lydelse enligt direktiv 98/48/EG tolkas så att ”som vanligtvis utförs mot ersättning” innebär att det åligger den nationella domstolen att fastställa om

a.    den i det aktuella fallet berörda person som åberopar egenskapen som tjänsteleverantör vanligtvis tillhandahåller denna tjänst mot ersättning,

eller

b.    det över huvud taget finns tjänsteleverantörer på marknaden som tillhandahåller dessa eller jämförbara tjänster mot ersättning,

eller

c.    merparten av dessa eller jämförbara tjänster tillhandahålls mot ersättning?

Andra frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG tolkas så att ”tillhandahållande av tillgång till ett kommunikationsnät” innebär att det räcker att det avsedda resultatet uppnås genom att tillgång till ett kommunikationsnät (exempelvis till internet) tillhandahålls, för att ett tillhandahållande i den mening som avses i direktivet ska anses ha ägt rum?

Tredje frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG jämförd med artikel 2 b i samma direktiv tolkas så att det, för att vara fråga om ”tillhandahåller” i den mening som avses i artikel 2 b i direktiv 2000/31/EG, är tillräckligt om en informationssamhällets tjänst rent faktiskt tillhandahålls, i det enskilda fallet alltså att ett öppet WLAN tillhandahålls, eller krävs därutöver till exempel ”marknadsföring”?

Fjärde frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG tolkas så att ”inte skall vara ansvarig för den överförda informationen” innebär att den som tillhandahåller tillgång helt, eller i vart fall med avseende på den första gång då ett upphovsrättsintrång konstateras, är undantagen från ansvar för eventuella anspråk om förbudsföreläggande, skadestånd, betalning av förfarandekostnader och domstolsavgifter som framställs av den som berörs av ett upphovsrättsintrång?

Femte frågan:

Ska artikel 12.1 första delen jämförd med artikel 12.3 i direktiv 2000/31/EG tolkas så att medlemsstaterna inte får tillåta att de nationella domstolarna i ett huvudförfarande mot den som tillhandahåller tillgång förelägger denne med förbud att i framtiden göra det möjligt för tredjeman att via en viss internetanslutning tillhandahålla ett visst upphovsrättsligt skyddat verk elektroniskt genom fildelning på internet?

Sjätte frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG tolkas så att bestämmelsen i artikel 14.1 b i samma direktiv under omständigheterna i det nationella målet ska tillämpas analogt på en ansökan om förbudsföreläggande?

Sjunde frågan:

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG jämförd med artikel 2 b i samma direktiv tolkas så att varje fysisk och juridisk person som tillhandahåller en informationssamhällets tjänst till fullo uppfyller kriterierna för att anses som tjänsteleverantör?

Åttonde frågan:

Om fråga 7 besvaras nekande: Vilka ytterligare kriterier ska i så fall uppfyllas av den som ska anses vara en tjänsteleverantör inom ramen för tolkningen av artikel 2 b i direktiv 2000/31/EG?

Nionde frågan:

a)

Ska artikel 12.1 första delen i direktiv 2000/31/EG med beaktande av [Or. 6] den grundläggande rätten till skydd av immateriella rättigheter, som följer av rätten till egendom (artikel 17.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna), liksom av bestämmelserna beträffande skyddet av immateriell egendom, i synnerhet upphovsrätten, i

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället,

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter,

liksom av informationsfriheten samt av den grundläggande rätten till näringsfrihet (artikel 16 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna),

tolkas så att de inte utgör hinder för ett beslut vid ett huvudförfarande i en nationell domstol, som innebär att den som tillhandahåller tillgång vid vite föreläggs med förbud att i framtiden göra det möjligt för tredjeman att via en viss internetanslutning tillhandahålla ett visst upphovsrättsligt skyddat verk elektroniskt genom fildelning på internet och det därvid står den som tillhandahåller tillgång fritt att välja vilka tekniska åtgärder som ska vidtas för att efterleva föreläggandet?

b)

Gäller detta även om den som tillhandahåller tillgång i praktiken endast kan efterleva det rättsliga förbudet genom att stänga internetanslutningen, lösenordsskydda den eller undersöka all kommunikation som sker över anslutningen för att kontrollera om det aktuella upphovsrättsligt skyddade verket rättsstridigt vidarebefordras på nytt, varvid detta är fastställt redan från början och inte visar sig först inom ramen för ett verkställighets- eller bestraffningsförfarande?

____________

____________

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (EGT L 178, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 om ändring av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 217, s. 18).