PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 25 maj 2011

Mål F-74/07 RENV

Stefan Meierhofer

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Rekrytering – Allmänt uttagningsprov – En kandidat misslyckas i det muntliga provet – Motiveringsskyldighet – Bestämmelser som styr uttagningskommitténs arbete”

Saken:      Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Stefan Meierhofer har yrkat dels ogiltigförklaring av det beslut som den 10 maj 2007 fattades av uttagningskommittén för uttagningsprov EPSO/AD/26/05, genom vilket han underrättades om att han inte klarat det muntliga provet i nämnda uttagningsprov, och beslutet av den 19 juni 2007 om att avslå hans begäran om omprövning av beslutet av den 10 maj 2007, dels fastställande av att det ska göras en ny bedömning av provet och att han ska föras upp på reservlistan.

Avgörande:      Anledning saknas att pröva Stefan Meierhofers talan i den del denna avser att beslutet av den 19 juni 2007 var otillräckligt motiverat. Talan avvisas i övrigt, eftersom det är uppenbart att den i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar är ogrundad. Europeiska kommissionen ska ersätta två tredjedelar av sökandens rättegångskostnader i det första förfarandet vid personaldomstolen samt bära sina egna rättegångskostnader i det första förfarandet vid personaldomstolen, i förfarandet vid tribunalen och i detta förfarande. Sökanden ska bära en tredjedel av sina egna rättegångskostnader i det första förfarandet vid personaldomstolen samt bära sina egna rättegångskostnader i förfarandet vid tribunalen och i detta förfarande.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Tidsfrister – Återupptagande – Villkor – Ny omständighet – Dom i vilken det konstateras att ett administrativt beslut med allmän giltighet strider mot tjänsteföreskrifterna – Ny omständighet föreligger inte vad gäller personer som inte utnyttjat sin rätt att överklaga

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Beslut att inte föra upp en person på listan över godkända sökande – Motiveringsskyldighet – Otillräcklig motivering – Rättelse under rättegången – Villkor

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25 andra stycket; bilaga III, artikel 6)

3.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Sammansättning – Uttagningskommitténs medlemmars kvalifikationer för att objektivt kunna bedöma de muntliga uttagningsproven

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 3)

4.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Prövning av ansökningar – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

1.       Rättsverkan av en dom genom vilken en institutions rättsakt ogiltigförklaras gäller enbart parterna i tvisten och de personer som är direkt berörda av den ogiltigförklarade akten. Det är enbart för dessa personer som en dom kan utgöra en ny omständighet och medföra att fristen för att överklaga denna akt återupptas. Det är också vedertaget att det faktum att det i en dom av en gemenskapsdomstol konstateras att ett allmängiltigt administrativt beslut medför ett åsidosättande av tjänsteföreskrifterna kan inte, för de personer som inte inom föreskriven tid har utnyttjat de möjligheter till överklagande som ges dem, utgöra en ny omständighet som motiverar en ansökan om omprövning av individuella beslut som fattats angående dessa personer. En sådan dom innebär inte att det allmängiltiga administrativa beslutet ogiltigförklaras utan enbart att vissa av dess bestämmelser inte kan tillämpas i ett konkret fall. Dessa principer skulle kunna tillämpas analogt, om en ny omständighet åberopas för sent under rättegången, när en dom enbart ogiltigförklarar beslutet att inte föra upp namnen för sökanden på reservlistan för ett uttagningsprov utan att själva uttagningsprovet ogiltigförklaras.

(se punkterna 39–41)

Hänvisning till

Domstolen den 14 december 1965 i mål 52/64 Pfloeschner mot Kommissionen; den 8 mars 1988 i mål 125/87, Brown mot Domstolen, punkt 13; den 14 juni 1988 i mål 161/87, Muysers och Tülp mot Revisionsrätten, punkt 10

Förstainstansrätten den 11 juli 1997 i mål T‑16/97, Chauvin mot Kommissionen, punkterna 39–45; den 9 februari 2000 i mål T‑165/97, Gómez de la Cruz Talegón mot Kommissionen, punkt 51

Personaldomstolen den 11 juni 2009 i mål F‑81/08, Ketselidou mot Kommissionen, punkterna 46 och 47

2.      Vad gäller en talan som väckts av en sökande till ett uttagningsprov på grundval av meriter och prov som inte har godkänts på det muntliga provet och inte förts upp på reservlistan, har kommissionen uppfyllt sin motiveringsskyldighet när en inledande motivering har lämnats till sökanden innan denne väcker talan och denna under rättegången har visat upp mellanresultaten som sökanden erhållit under det muntliga provet och som utgör de nödvändiga kompletterande uppgifterna.

(se punkt 47)

3.      För att en uttagningskommitté ska vara sammansatt i enlighet med tjänsteföreskrifterna och i synnerhet artikel 3 i bilaga III till dessa, krävs det att den är sammansatt på ett sådant sätt att den säkerställer en objektiv bedömning av sökandenas prestationer i delproven med hänsyn till de yrkesmässiga kvalifikationerna. Kravet på att uttagningskommitténs medlemmar har kunskaper i det språk på vilket sökandena ska göra provet varierar efter omständigheterna kring varje prov, efter hur viktigt språkkunskaperna är för utövandet av bedömningsutrymmet och efter syftet med det muntliga provet. Vad till exempel gäller ett allmänt uttagningsprov i syfte att rekrytera handläggare inom området för bland annat europeisk offentlig förvaltning, där det muntliga provet inte går ut på att bedöma sökandens språkkunskaper i hans eller hennes första språk utan för att bedöma vederbörandes förmåga att kommunicera på detta språk i en multikulturell omgivning, måste uttagningskommittén under det muntliga provet inte nödvändigtvis ha med en medlem eller bisittare som har samma första språk som sökandena, eftersom eventuella problem med förståelsen skulle kunna redas ut med hjälp av en tolk.

Enbart påståendet om att uttagningskommitténs ordförande inte behärskade sökandens första språk och att vederbörande inte hade tillgång till en tolk under det muntliga provet är inte heller tillräckligt för att anse uttagningskommitténs sammansättning som rättsstridig, eftersom sökanden härigenom inte har visat att uttagningskommittén, av språkliga skäl, inte objektivt kunde bedöma sökandens professionella kvaliteter. Även om det skulle visa sig att uttagningskommitténs ordförande inte behärskade detta språk, har denna omständighet inte inneburit en nackdel för sökanden i förhållande till de övriga sökandena som i likhet med Stefan Meierhofer hade valt detta språk och således befann sig i samma situation gentemot den påstådda okunskapen i det berörda språket.

(se punkterna 51, 52 och 54–57)

Hänvisning till

Förstainstansrätten den 22 juni 1990 i mål T‑32/89 och T‑39/89, Marcopoulos mot Domstolen, punkt 37, den 27 juni 1991 i mål T‑156/89, Valverde Mordt mot Domstolen, punkt 105, och den 20 maj 2003 i mål T‑80/01, Diehl Leistner mot Kommissionen, punkterna 28–31

4.      När personaldomstolen anmodas avgöra om huruvida ett beslut om att inte föra upp en sökande på reservlistan är rättsenligt, ska den pröva huruvida tillämpliga rättsregler har följts, det vill säga bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov, särskilt de som avser förfarandena, samt bestämmelserna om uttagningskommitténs arbete, särskilt kravet att förhålla sig opartisk och iaktta principen om likabehandling av provdeltagarna, och inte göra sig skyldig till maktmissbruk. Personaldomstolen ska också kontrollera om innehållet i ett prov går utöver vad som angetts i meddelandet om uttagningsprov eller inte är förenligt med de mål som eftersträvas i detta uttagningsprov. I vissa situationer, där uttagningskommittén inte har något utrymme för egen bedömning, kan personaldomstolen pröva huruvida de faktiska omständigheter på vilka uttagningskommittén har grundat sitt beslut är korrekta. Personaldomstolens prövningsrätt omfattar däremot inte bedömningar som en uttagningskommitté gör vid utvärderingen av provdeltagarnas kunskaper och lämplighet. Dessutom är det i samband med de muntliga uttagningsproven som uttagningskommittén förfogar över det största utrymmet för skönsmässig bedömning. Detta gäller emellertid inte överensstämmelsen mellan poängtalet och uttagningskommitténs skriftliga bedömning. Denna överensstämmelse, som garanterar likabehandling av provdeltagarna, omfattas nämligen av bestämmelserna om uttagningskommitténs arbete, vars efterlevnad det ankommer på personaldomstolen att pröva. Överensstämmelsen mellan poängtalet som getts sökanden och uttagningskommitténs skriftliga bedömning kan dessutom omfattas av personaldomstolens prövning av uttagningskommitténs bedömning av provdeltagarens prestationer.

(se punkterna 62–64)

Hänvisning till

Domstolen den 9 oktober 1974 i de förenade målen 112/73, 144/73 och 145/73, Campogrande m.fl. mot Kommissionen, punkterna 34–53m den 8 mars 1988 i de förenade målen 64/86, 71/86–73/86 och 78/86, Sergio m.fl. mot Kommissionen, punkt 22,

Förstainstansrätten den 21 maj 1996 i mål T‑153/95, Kaps mot Domstolen, punkt 37, den 11 februari 1999 i mål T‑200/97, Jiménez mot harmoniseringsbyrån, punkterna 43–57, den 23 januari 2003 i mål T‑53/00, punkterna Angioli mot Kommissionen, punkterna 91, 93 och 94, den 5 mars 2003 i mål T‑24/01, Staelen mot Parlamentet, punkterna 47–52, den 26 januari 2005 i mål T‑267/03, Roccato mot Kommissionen, punkt 42, och den 12 mars 2008 i mål T‑100/04, Giannini mot Kommissionen, punkterna 277 och 278,

Personaldomstolen den 11 september 2008 i mål F‑127/07, Coto Moreno mot Kommissionen, punkt 33, och den 5 maj 2010 i mål F‑48/09, Schopphoven mot Kommissionen, punkt 26