Language of document : ECLI:EU:F:2007:229

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 13 december 2007

Mål F-42/06

Asa Sundholm

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Bedömning – Rapport om karriärutveckling – Bedömningsförfarandet för år 2004 – Målsättningar och bedömningskriterier – Skadestånd”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom Asa Sundholm bland annat har yrkat att den karriärutvecklingsrapport som upprättats beträffande henne för perioden den 1 januari–31 december 2004 skall ogiltigförklaras och att kommissionen skall förpliktas att betala ersättning med en euro för den ideella skada som hon åsamkats genom nämnda karriärutvecklingsrapport.

Avgörande: Rapporten om karriärutveckling avseende Asa Sundholm för perioden 1 januari–31 december 2004 ogiltigförklaras. Talan ogillas i övrigt. Kommissionen ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

2.      Tjänstemän – Talan – Skadeståndstalan – Ogiltigförklaring av den rättsstridiga angripna rättsakten – Lämplig gottgörelse för den ideella skadan

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91)

1.      Det följer av artikel 8.5 fjärde stycket i de allmänna genomförandebestämmelser för artikel 43 i tjänsteföreskrifterna som kommissionen antagit att administrationen är skyldig att fastställa målsättningar och bedömningskriterier för den anställde. Enligt denna bestämmelse skall det formella samtal som hålls mellan den rapporterande tjänstemannen och den anställde i början av varje bedömningsförfarande inte endast avse en bedömning av den anställdes prestationer under referensperioden, vilket löper mellan den 1 januari och den 31 december det år som föregår det år då bedömningsförfarandet genomförs. Det formella samtalet skall även omfatta en fastställelse av målsättningar för året efter referensperioden, eftersom dessa målsättningar tjänar som bas för bedömningen av den anställdes kompetens. Denna skyldighet upprepas i de riktlinjer för bedömning som kommissionen ålagt sig själv att följa såsom förhållningsregel.

Om det inte har fastställts några målsättningar och bedömningskriterier för den aktuella referensperioden kan administrationen inte göra gällande att de målsättningar som fastställts för föregående referensperiod har förlängts på grund av att det inte hade angetts att de gällde fram till ett visst datum.

(se punkterna 31, 32 och 37)

Hänvisning till:

Domstolen 1 december 1983, Blomefield mot kommissionen, 190/82, REG 1983, s. 3981, punkt 20

Förstainstansrätten 24 januari 1991, Latham mot kommissionen, T‑63/89, REG 1991, s. II‑19, punkt 25; 30 september 2003, Tatti mot kommissionen, T‑296/01, REGP 2003, s. I‑A‑225 och s. II‑1093, punkt 43

2.      Ogiltigförklaring av en av administrationens rättsakter mot vilken tjänstemannen har väckt talan utgör i sig en lämplig gottgörelse som, i princip, det vill säga förutsatt att det inte i nämnda rättsakt finns något uttryckligen negativt omdöme rörande sökandens förmåga som kan såra denne, är en tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som sökanden kan ha åsamkats till följd av den ogiltigförklarade rättsakten.

(se punkt 44)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 26 januari 1995, Pierrat mot domstolen, T‑60/94, REGP 1995, s. I‑A‑23 och s. II‑77, punkt 62