Language of document :

Talan väckt den 29 januari 2019 – Europeiska kommissionen mot Republiken Italien

(Mål C-63/19)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: R. Lyal, F. Tomat)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 4 och 19 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet1 genom att tillämpa nedsatta punktskattesatser på grundval av regional lagstiftning antagen i Friuli-Venezia Giulia, som föreskriver ett avgiftssystem för bensin och gasol som används som motorbränsle kopplat till försäljningen av sådana varor till personer bosatta i nämnda region, och

förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Den regionala lagstiftning som antagits i Friuli-Venezia Giulia har infört ett avgiftssystem för bensin och gasol som används som motorbränsle kopplat till försäljningen av sådana varor till personer bosatta i nämnda region. Systemet föreskriver i huvuddrag att när bränsle köps hos en bensinstation, ska den som driver denna betala ett bestämt belopp (per liter), vilken minskar det pris som ska betalas för bränslet. Regionalförvaltningen ska betala tillbaka det belopp som erlagts för mottagarnas köp av bränsle till dem som driver bensinstationerna.

Systematiken i direktiv 2003/96/EG, som har omstrukturerat gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, fordrar att varje medlemsstat ska tillämpa en enhetlig skattesats för varje produkt och för varje användningsområde inom hela landet. Den principen härrör från direktivets allmänna syfte, särskilt vad som anges i skälen 5 och 15 samt direktivsbestämmelsernas lydelse och en systematisk tolkning av de bestämmelserna. Endast i de fall som uttryckligen preciseras i direktivet är det tillåtet att göra undantag från principen att varje medlemstat måste tillämpa en enhetlig skattesats för varje produkt och varje användningsområde. Direktiv 2003/96 innehåller en rad bestämmelser som låter medlemsstaterna tillämpa skattenedsättningar, skattebefrielser eller differentierade skattesatser beträffande specifika produkter eller specifika användningsområden. Det gäller särskilt artiklarna 5, 7, 15, 16 och 17 liksom artiklarna 18 och 19. Sådana nedsättningar, befrielser eller differentierade satser får införas av medlemsstaterna genom de metoder som anges i artikel 6 i direktivet, som föreskriver att medlemsstaterna har frihet att bevilja skattebefrielse eller skattenedsättning antingen direkt, genom en differentierad skattesats eller genom återbetalning av hela eller delar av skatten.

Enligt kommissionen utgör det aktuella fallet en nedsättning av punktskatten på motorbränsle som inte är tillåten enligt direktiv 2003/96/EG om beskattning av energiprodukter.

Kommissionen anser därför att Republiken Italien i detta fall har underlåtit att uppfylla sina förpliktelser enligt artiklarna 4 och 19 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet.

____________

1 EUT L 283, 2003, s. 51.