TRIBUNALENS DOM (tredje avdelningen)
den 5 februari 2019 (*)
”Växtförädlarrätt – Ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt för sorten Braeburn 78 (11078) – Fastställande av provningsmyndighet – Omfattningen av prövningen vid överklagandenämnden – Motiveringsskyldighet”
I mål T‑177/16,
Mema GmbH LG, Terlan (Italien), företrätt av advokaterna B. Breitinger och S. Kirschstein-Freund,
klagande,
mot
Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO), företrädd av M. Ekvad, F. Mattina, O. Lamberti och U. Braun-Mlodecka, samtliga i egenskap av ombud, biträdda av advokaterna A. von Mühlendahl och H. Hartwig,
svarande,
angående ett överklagande av det beslut som meddelades av CPVO:s överklagandenämnd den 15 december 2015 (ärende A 001/2015) om en ansökan om beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt med avseende på växtsorten Braeburn 78,
meddelar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen)
sammansatt av ordföranden S. Frimodt Nielsen (referent) samt domarna V. Kreuschitz och N. Półtorak,
justitiesekreterare: handläggaren R. Ükelyté,
med beaktande av ansökan som inkom till tribunalens kansli den 22 april 2016,
med beaktande av svarsskrivelsen som inkom till tribunalens kansli den 11 juli 2016,
med beaktande av den ändrade sammansättningen av tribunalens avdelningar,
med beaktande av beslutet om vilandeförklaring den 24 oktober 2016,
med beaktande av beslutet om vilandeförklaring den 22 mars 2018,
efter förhandlingen den 25 september 2018,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Grundförordningen
1 Enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt (EGT L 227, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 60, s. 196) (nedan kallad grundförordningen) ska gemenskapens växtförädlarrätt beviljas för sorter som är särskiljbara, enhetliga, stabila och nya.
2 Enligt artikel 7.1 i grundförordningen ska en sort anses vara särskiljbar om den beträffande uttrycken av kännetecken, som är resultatet av en given genotyp eller kombination av genotyper, tydligt skiljer sig från alla andra sorter vars existens är allmänt känd när ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt ges in.
3 Frågan huruvida kriterierna om särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet är uppfyllda i ett enskilt fall prövas i samband med en teknisk provning som genomförs i enlighet med artiklarna 55 och 56 i grundförordningen.
4 I artikel 55.1 i grundförordningen föreskrivs följande:
”1. Om [Gemenskapens växtsortsmyndighet] efter en prövning [av huruvida de formkrav och materiella krav som föreskrivs i] artiklarna 53 och 54 [är uppfyllda] inte har upptäckt några hinder för beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt skall den se till att en teknisk provning för att fastställa om [kriterierna om särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet] uppfylls utförs av den eller de behöriga myndigheterna i minst en av de medlemsstater som av [förvaltningsrådet vid Gemenskapens växtsortsmyndighet] har fått ansvaret för tekniska provningar av sorter av den berörda arten, nedan kallade ’provningsmyndigheter’.”
5 Enligt artikel 56 i grundförordningen ska de tekniska provningarna genomföras i enlighet med de riktlinjer för provning som utfärdats av förvaltningsrådet och de instruktioner som lämnats av Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). I dessa riktlinjer beskrivs bland annat vilket växtmaterial som krävs för den tekniska provningen, hur provningar ska genomföras, vilka metoder som ska användas, vilka yttranden som ska ges in och hur sammanförandet av de sorter som ingår i en provning ska gå till. I samband med den tekniska provningen odlas plantorna av den sökta växtsorten samtidigt som de referenssorter som CPVO och det centrum för sortprovning som har valts ut anser är mest näraliggande, på grundval av den tekniska beskrivning som ingår i ansökan om beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt.
6 I artikel 57.1–57.3 i grundförordningen föreskrivs följande:
”1. Provningsmyndigheten skall, på anmodan av [CPVO] eller om den bedömer att resultaten från den tekniska provningen är tillräckliga för en prövning av sorten, sända en provrapport till [CPVO] och, om den anser att villkoren i artikel 7–9 uppfylls, en beskrivning av sorten.
2. [CPVO] skall meddela klaganden resultatet av den tekniska provningen och sortbeskrivningen och ge denne möjlighet att ge synpunkter på detta.
3. Om [CPVO] inte anser att provningsrapporten utgör tillräckligt beslutsunderlag kan den på eget initiativ efter samråd med klaganden, eller på klagandens begäran, låta utföra en kompletterande undersökning. Vid utvärdering av resultaten skall varje kompletterande undersökning som utförs innan ett beslut som fattas enligt artiklarna 61 och 62 blir slutgiltigt anses utgöra en del av den provning som avses i artikel 56.1.”
7 Vad gäller regleringen av förfarandet vid CPVO föreskrivs i artikel 72 i grundförordningen följande:
”Överklagandenämnden skall fatta beslut om överklagandet på grundval av den undersökning som utförs enligt artikel 71. Överklagandenämnden får utöva alla befogenheter som ligger inom [CPVO:s] kompetensområde, eller hänskjuta frågan till den behöriga enheten inom [CPVO] för vidare handläggning. Denna skall i den mån de faktiska omständigheterna är oförändrade vara bunden av överklagandenämndens beslutsskäl.”
8 Artikel 75 i grundförordningen har följande lydelse:
”[CPVO:s] beslut skall motiveras. De får endast grundas på förhållanden eller bevis som parterna i förhandlingarna har haft möjlighet att yttra sig om muntligt eller skriftligt.”
9 I artikel 76 i grundförordningen föreskrivs följande:
”[CPVO] skall under handläggningsförfarandet på eget initiativ pröva de sakförhållanden som omfattas av prövningen enligt artiklarna 54 och 55. Den skall bortse från fakta eller bevismaterial som inte har framlagts inom den tidsfrist som [CPVO] fastställt.”
Protokoll CPVO TP/14/2 slutlig
10 I punkt I i protokoll CPVO TP/14/2 slutlig av den 14 mars 2006 om undersökningen av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (Äpple) (nedan kallat protokoll CPVO TP/14/2) föreskrivs följande:
”I protokollet beskrivs de tekniska förfaranden som ska följas för att uppfylla kraven i grundförordningen. De tekniska förfaranden som har godkänts av förvaltningsrådet och baseras på den generella handlingen TG/1/3 från Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter och på [den sistnämndas] riktlinjer UPOV TG/14/9 av den 6 april 2005 för genomförande av DUS-provningar. Detta protokoll ska tillämpas på sorter av Malus domestica Borkh.”
11 I punkt III.5 sista stycket i protokoll CPVO TP/14/2 föreskrivs följande:
”Iakttagelser av frukterna ska ske … när de uppnått ätmognad.”
12 Enligt punkt Ad 56 i protokoll CPVO TP/14/2 gäller följande:
”Tidpunkt för skörd
Tidpunkten för skörd är när plockning av frukt ger bästa möjliga förutsättningar för att erhålla en frukt som är i idealiskt skick för att ätas (se [punkt] Ad 57).”
13 I punkt Ad 57 i protokoll CPVO TP/14/2 föreskrivs följande:
”Tidpunkt för ätmognad
Tidpunkten för ätmognad är den period under vilken frukten har uppnått en färg, fasthet, konsistens, doft och smak som är optimal för konsumtion. Beroende på typ av frukt kan denna period inträffa direkt efter plockning från träd (till exempel för tidiga sorter) eller efter en tids lagring eller förpackning (till exempel för sena sorter).”
Bakgrund till tvisten
14 Den 20 maj 2009 ingav ägaren till Mema GmbH LG, Johann Huber, med stöd av grundförordningen in en ansökan om beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt till CPVO. Ansökan om växtförädlarrätt avsåg sorten Braeburn 78 som tillhör arten Malus domestica Borkh.
15 CPVO gav Groupe d’étude et de contrôle des variétés et des semences (Gruppen för undersökning och kontroll av växt- och frösorter) (nedan kallad GEVES) vid Institut national de la recherche agronomique (Nationella institutet för jordbruksforskning) (Inra), Angers-Beaucouzé (Frankrike) i uppdrag att utföra den tekniska provningen av den sökta växtsorten, i enlighet med artikel 55.1 i grundförordningen.
16 Den tekniska provningen genomfördes utifrån protokoll CPVO TP/14/2.
17 GEVES, vars provningsrapport överlämnades till CPVO den 21 maj 2014, ansåg att sorten Braeburn 78 inte i tillräcklig utsträckning skilde sig från jämförelsesorten Royal Braeburn på grund av följande omständigheter:
”På grundval av DUS-iakttagelser åren 2012–2013 kan det inte anses att den sökta växtsorten tydligt skiljer sig från Royal Braeburn och från X9466. Denna slutsats grundar sig på följande omständigheter:
År 2012: första fruktskörden av betydelse
Sort/ Egenskap | Tidpunkt för skörd | Regressionsanalys för stärkelse
| Fasthet (kg/cm²) | Refraktometriskt index (%) | Syrahalt (äppelsyra gram/liter) | Färg (spektral färgmätning) * |
Sökt sort | 11/10 | 5,5 | 9,2 | 12,8 | 7,39 | 18,64 |
Royal Braeburn | 11/10 | - | - | - | - | 20,19 |
X9466 (1) | 11/10 | 6,3 | 9,3 | 12,8 | 7,31 | 18,71 |
* En skillnad på 2 grader är klart synlig för blotta ögat
(1) träd som är ett år äldre än den sökta växtsorten
Den sökta växtsorten har randig frukt med jämn ovanyta, i likhet med Royal Braeburn och X9466. Den sökta växtsortens grund- och täckfärg ligger nära Royal Braeburn och X9466. Mognadstiden för den sökta växtsorten ligger nära andra mutationer av Royal Braeburn med sedvanlig mognadstid.
År 2013: andra fruktskörden av betydelse
Sort/ Egenskap | Tidpunkt för skörd | Regressionsanalys för stärkelse
| Fasthet (kg/cm²) | Refraktometriskt index (%) | Syrahalt (äppelsyra gram/liter) | Färg (spektral färgmätning) * |
Sökt sort | 11/10 | 5,5 | 10,5 | 11,7 | 7,8 | 22,49 |
Royal Braeburn | 11/10 | 6,0 | 10,0 | 11,6 | 8,08 | 23,55 |
X9466 (1) | 11/10 | 5,7 | 10,2 | 11,2 | 7,53 | 22,07 |
* En skillnad på 2 grader är klart synlig för blotta ögat
(1) träd som är ett år äldre än den sökta växtsorten
Den sökta växtsorten har randig frukt med jämnt skal, i likhet med Royal Braeburn och X9466. Den sökta växtsortens grund- och täckfärg ligger alltför nära Royal Braeburn och X9466. Mognadstiden för den sökta växtsorten ligger nära andra mutationer av Royal Braeburn med en sedvanlig mognadstid. Den lilla skillnad i fruktens form som klaganden nämnt, i jämförelse med Royal Braeburn, kan inte iakttas.
Ansökan bör avslås då det inte föreligger någon skillnad gentemot Royal Braeburn och X9466.”
18 På grundval av denna rapport och efter att ha mottagit klagandens synpunkter avslog CPVO ansökan om beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt genom beslut av den 18 december 2014.
19 Klaganden överklagade CPVO:s beslut. Överklagandet avslogs av CPVO:s överklagandenämnd genom beslut av den 15 december 2015, som delgavs klaganden den 22 februari 2016 (nedan kallat det överklagade beslutet).
20 Överklagandenämnden fann i huvudsak att provningsorten Angers-Beaucouzé, som klaganden hade ifrågasatt, var den plats där den tekniska provningen enligt tillämpliga bestämmelser skulle utföras.
21 När det, för det andra, gäller tidpunkten för skörd och mognad, angående vilka klaganden i huvudsak bestred de villkor under vilka den tekniska provningen ägt rum och resultatet av denna, fann överklagandenämnden följande:
”Egenskaperna avseende ’tidpunkt för skörd’ och ’tidpunkt för ätmognad’ har definierats tämligen svävande i UPOV:s riktlinjer (TG/14/9) och provningsprotokollet för äpplet som tagits fram med dessa som utgångspunkt [OCVV-TP/14/2], eftersom instruktionerna omfattar ett brett spektrum av mognadstyper, från tidig skörd till sen och både frukt som är lämplig för omedelbar konsumtion och frukt som kan lagras en längre tid. En effektiv användning av riktlinjerna i protokollet kräver erfarenhet av DUS-provningar och detaljerade kunskaper om frösorter.
I avsnittet ”Förklaringar och metoder” i tabellerna över egenskaper i prövningsprotokollet för äpplet lämnas instruktioner. Instruktionerna för skördetid och mognadstid ges i [punkterna] Ad 56 och Ad 57 på s. 32.
Enligt överklagandenämndens uppfattning har provningsmyndigheten följt dessa instruktioner korrekt. För en rättvis jämförelse har sökta fruktsorter och referenssorter plockats på samma dag och (i detta fall) så snart regressionsindex för stärkelse var omkring 5 för alla berörda sorter.
’Mognadstidpunkten’ kan ifrågasättas, men eftersom granskarna vid GEVES är erfarna i fråga om denna frösort har överklagandenämnden förtroende för dess bedömning av tidpunkten för ätmognad, vid vilken alla frukternas egenskaper har bedömts. Egenskaper hos mogna frukter som är mutationer av Braeburn har iakttagits eller uppmätts vid samma tidpunkt (om möjligt), det vill säga ungefär i mitten av november, såsom krävts.”
22 När det slutligen gäller särskiljande aspekter avseende frukternas ränder, deras form och deras storlek, angående vilka klaganden bestritt de iakttagelser som provningsmyndigheten gjort, anser överklagandenämnden att de egenskaper som avser ”fruktens storlek”, ”fruktens form”, ”fruktens grundfärg”, ”relativ utbredning av täckfärgen”, ”täckfärgens intensitet”, ”täckfärgens mönster” och ”rändernas bredd” vanligtvis kan bedömas visuellt, medan andra egenskaper, såsom ”fruktens höjd” ”fruktens diameter” och ”förhållandet höjd/diameter” behövde mätas, varvid de egenskaper som observerats visuellt ibland bekräftades av dessa åtgärder. Överklagandenämnden fann utifrån detta att provningsmyndigheten hade genomfört provningarna i enlighet med tillämpliga riktlinjer och protokoll.
Parternas yrkanden
23 Klaganden har yrkat att tribunalen ska
– ogiltigförklara det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till överklagandenämnden för att den ska fatta ett nytt beslut, och ålägga nämnden att upphäva det ifrågasatta beslutet och förelägga CPVO att utföra en kompletterande undersökning enligt artikel 57.3 i grundförordningen,
– i andra hand, ogiltigförklara det överklagade beslutet,
– i sista hand, för det fall tribunalen inte skulle bifalla första- och andrahandsyrkandena, vilandeförklara målet enligt artikel 69.3 d i tribunalens rättegångsregler till dess att ett slutligt avgörande meddelats i ärendet om ogiltigförklaring av gemenskapens växtförädlarrätt för referenssorten Royal Braeburn (ansökan nr 1998/1082, sort nr 11960), och
– förplikta CPVO att ersätta rättegångskostnaderna.
24 Klaganden har emellertid återkallat sitt andrahandsyrkande, vilket noterades i förhandlingsprotokollet.
25 Växtsortsmyndigheten har yrkat att tribunalen ska
– delvis avvisa överklagandet,
– delvis avslå överklagandet, och
– förplikta klaganden att ersätta rättegångskostnaderna.
Rättslig bedömning
26 Klaganden har åberopat tre grunder till stöd för sin talan, nämligen, i huvudsak, för det första att det förekommit maktmissbruk och att artikel 57.3 i grundförordningen har åsidosatts, för det andra att den tekniska provningen var felaktig i flera avseenden och, slutligen, för det tredje att rätten att yttra sig och motiveringsskyldigheten har åsidosatts.
27 Tribunalen ska, efter prövningen av huruvida klagandens förstahandsyrkande kan prövas i sak, först pröva den tredje delen av den andra grunden och den andra delen av den tredje grunden, som båda två avser att motiveringsskyldigheten har åsidosatts genom det överklagade beslutet.
Huruvida klagandens första yrkande kan prövas i sak
28 Klagandens förstahandsyrkande är att tribunalen ska ”ogiltigförklara det överklagade beslutet och återförvisa ärendet till överklagandenämnden för att den ska fatta ett nytt beslut, och ålägga nämnden att upphäva det ifrågasatta beslutet och förelägga CPVO att utföra en kompletterande undersökning enligt artikel 57.3 i grundförordningen”.
29 Det framgår av fast rättspraxis att när ett beslut av CPVO:s överklagandenämnd överklagas till Europeiska unionens domstol är CPVO enligt artikel 73.6 i grundförordningen skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att följa unionsdomstolens dom. Det ankommer därför inte på tribunalen att rikta förelägganden till CPVO, vilken det åligger att rätta sig efter domslutet och domskälen i unionsdomstolens dom (se, för ett liknande synsätt, dom av den 11 juli 2007, El Corte Inglés/harmoniseringskontoret – Bolaños Sabri (PiraÑAM diseño original Juan Bolaños), T-443/05, EU:T:2007:219, punkt 20 och där angiven rättspraxis).
30 Klagandenas förstahandsyrkande kan följaktligen inte tas upp till sakprövning i den del det syftar till att tribunalen ska återförvisa målet till överklagandenämnden för att den ska fatta ett nytt beslut, och ålägga nämnden att upphäva det ifrågasatta beslutet och förelägga CPVO att utföra en kompletterande undersökning enligt artikel 57.3 i grundförordningen.
Den tredje delen av den andra grunden och den andra delen av den tredje grunden, avseende åsidosättande av motiveringsskyldigheten i det överklagade beslutet
31 Klaganden har inom ramen för den tredje delen av den andra grunden och den andra delen av den tredje grunden bland annat gjort gällande att motiveringsskyldigheten åsidosatts.
32 Klaganden har i detta avseende i huvudsak gjort gällande att överklagandenämnden inte förklarat varför den dels inte beaktade viss bevisning som klaganden hade gett in till den, som skulle ha visat bland annat att den tydliga marmoreringen av den sökta sorten var tillräckligt tydlig för att skilja den från referenssorten (den andra grundens tredje del), dels förlitade sig på de bedömningar som gjorts av provningsmyndighetens granskare och följaktligen inte beaktade de tekniska uppgifter och expertutlåtanden som klaganden hade åberopat till stöd för sitt överklagande (den tredje grundens andra del).
33 Det är lämpligt att först påminna om de principer som avgör omfattningen av den prövning som överklagandenämnden vid CPVO har att göra.
34 CPVO:s uppgift kännetecknas av en teknisk och vetenskaplig komplexitet när det gäller villkoren för bedömningen av ansökningar om gemenskapens växtförädlarrätt, vilket innebär att myndigheten måste ges ett utrymme för skönsmässig bedömning när den fullgör sina uppgifter (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 december 2012, Brookfield New Zealand och Elaris/CPVO och Schniga, C‑534/10 P, EU:C:2012:813, punkt 50 och där angiven rättspraxis). Detta utrymme för skönsmässig bedömning omfattar bland annat kontrollen av huruvida en sort är särskiljbar, i den mening som avses i artikel 7.1 i grundförordningen (se dom av den 8 juni 2017, Schniga/CPVO, C‑625/15 P, EU:C:2017:435, punkt 46 och där angiven rättspraxis).
35 CPVO är emellertid, i egenskap av unionsbyrå, skyldig att iaktta principen om god förvaltningssed, som innebär att det ankommer på myndigheten att omsorgsfullt och opartiskt pröva samtliga relevanta omständigheter i ett ärende om ansökan om beviljande av gemenskapens växtförädlarrätt och inhämta samtliga de uppgifter om sak- och rättsförhållandena som behövs för att den ska kunna använda sitt utrymme för skönsmässig bedömning. Härtill kommer att myndigheten ska se till att de förfaranden som den genomför fungerar väl och är effektiva (se dom av den 8 juni 2017, Schniga/CPVO, C‑625/15 P, EU:C:2017:435, punkt 47 och där angiven rättspraxis).
36 Tribunalen påminner om att det i artikel 76 i grundförordningen föreskrivs att ”Växtsortmyndigheten skall under handläggningsförfarandet på eget initiativ pröva de sakförhållanden som omfattas av prövningen enligt artiklarna 54 och 55”.
37 Domstolen har slagit fast att enligt artikel 51 i kommissionens förordning (EG) nr 874/2009 av den 17 september 2009 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för grundförordningen i fråga om förfaranden inför CPVO (EUT L 251, 2009, s. 3) ska bestämmelserna om förfaranden inför CPVO i tillämpliga delar gälla för överklagandeförfarandet (dom av den 21 maj 2015, Schräder/CPVO, C‑546/12 P, EU:C:2015:332, punkt 46).
38 Vidare ska principen om prövning av sakförhållanden på eget initiativ tillämpas även i ett förfarande vid överklagandenämnden (dom av den 21 maj 2015, Schräder/CPVO, C‑546/12 P, EU:C:2015:332, punkt 46). Därtill kommer att överklagandenämnden även är bunden av principen om god förvaltningssed, enligt vilken det ankommer på nämnden att omsorgsfullt och opartiskt pröva samtliga sak- och rättsförhållanden i det ärende som den har att pröva (dom av den 23 november 2017, Aurora/CPVO – SESVanderhave (M 02205), T-140/15, EU:T:2017:830, punkt 74).
39 Enligt artikel 72 i grundförordningen får överklagandenämnden antingen vidta de åtgärder som kunnat vidtas av den enhet som meddelat det överklagade beslutet eller återförvisa ärendet till denna enhet för handläggning.
40 När det gäller artikel 71.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (EUT L 154, 2017, s. 1), som är utformad på ett sätt som liknar artikel 72 i grundförordningen, följer det av fast rättspraxis att det av den bestämmelsen och av systematiken i förordning 2017/1001 framgår att överklagandenämnden vid prövning av ett överklagande har samma behörighet som den enhet som fattat det överklagade beslutet och att dess prövning avser hela tvisten såsom den föreligger vid prövningstillfället. Det följer även av denna artikel att det finns en funktionell kontinuitet mellan enheterna vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och överklagandenämnderna av vilken det följer att de, när de prövar beslut som fattats av EUIPO:s enheter i första instans, är skyldiga att grunda sitt beslut på alla sak- och rättsförhållanden som parterna har åberopat, antingen i förfarandet vid den enhet som har avgjort ärendet i första instans eller i förfarandet angående överklagandet (se dom av den 10 juli 2006, La Baronia de Turis/harmoniseringskontoret – Baron Philippe de Rothschild (LA BARONNIE), T-323/03, EU:T:2006:197, punkterna 56–58 och där angiven rättspraxis).
41 När det gäller omfattningen av den prövning som EUIPO:s överklagandenämnder är skyldiga att göra med avseende på det överklagade beslutet har domstolen slagit fast att den prövningen inte är beroende av att den part som överklagat gör gällande någon särskild grund genom att kritisera den tolkning eller tillämpning av en rättsregel som gjorts av den enhet vid EUIPO som avgjort ärendet i första instans eller en sådan enhets bevisvärdering. Även om den part som har överklagat till överklagandenämnden inte har anfört någon specifik grund är således överklagandenämnden ändå skyldig att, mot bakgrund av alla uppgifter om rättsliga och faktiska förhållanden som finns tillgängliga, pröva huruvida ett nytt beslut som har samma innehåll som det överklagade beslutet lagenligt kan fattas vid den tidpunkt då överklagandet avgörs (se dom av den 8 juli 2004, Sunrider/harmoniseringskontoret – Espadafor Caba (VITAFRUIT), T-203/02, EU:T:2004:225, punkt 21 och där angiven rättspraxis).
42 Med hänsyn till likheten mellan bestämmelserna i förordning nr 2017/1001 och i grundförordningen bör liknande principer tillämpas på förfarandena hos CPVO.
43 CPVO:s beslut ska enligt artikel 75 första meningen i grundförordningen vara motiverade. Den motiveringsskyldighet som gäller enligt den bestämmelsen har samma omfattning som den som gäller enligt artikel 296 FEUF. Den syftar dels till att göra det möjligt för den berörde att få kännedom om skälen för en åtgärd för att kunna försvara sina rättigheter, dels till att unionsdomstolen ska kunna pröva beslutets lagenlighet (se dom av den 23 februari 2018, Schniga/CPVO (Gala Schnico), T-445/16, EU:T:2018:95, punkt 27 och där angiven rättspraxis).
44 Motiveringsskyldigheten kan uppfyllas utan att lämna uttryckliga och uttömmande svar på alla de argument som en sökande eller klagande framfört, förutsatt att CPVO anger de sakomständigheter och rättsliga överväganden som har haft väsentlig betydelse i beslutets systematik (dom av den 23 februari 2018, Gala Schnico, T-445/16, EU:T:2018:95, punkt 28 och där angiven rättspraxis).
45 Frågan huruvida särskiljbarhetskriteriet är uppfyllt bedöms inom ramen för en teknisk provning som, enligt artikel 56 i grundförordningen, ska ske i enlighet med de riktlinjer som utfärdats av CPVO:s förvaltningsråd och de instruktioner som lämnats av CPVO. I dessa riktlinjer beskrivs bland annat vilket växtmaterial som krävs för den tekniska provningen, vilka metoder som ska användas, vilka yttranden som ska ges in samt den tabell över egenskaper som ska undersökas.
46 I protokoll CPVO TP/14/2 beskrivs de tekniska förfaranden som ska följas för att uppfylla kraven i grundförordningen.
47 Enligt punkt 5 sista stycket i protokoll CPVO TP/14/2 ska frukternas egenskaper iakttas vid tidpunkten då de är ätmogna, vilken enligt punkt Ad 57 i protokollet är ”den tidpunkt då frukten uppnår en för konsumtion optimal färg, textur, arom och smak”. Beroende på fruktsort kan denna tidpunkt inträffa direkt efter plockning (för tidiga sorter) eller efter en period av lagring eller förpackning (för sena sorter). Tidpunkten för plockning definieras i punkt Ad 56 i samma protokoll som ”den optimala tidpunkten för att få en frukt som är i bästa möjliga skick för att ätas”.
48 För att, när det som i förevarande fall gäller en sen sort, korrekt bedöma skillnaden mellan den sökta sorten och referenssorten ska man således dels plocka respektive sort vid den optimala tidpunkten för att erhålla frukt som är i idealiskt skick för att ätas, dels undersöka frukternas egenskaper när de uppnått ätmognad, det vill säga när frukten uppnått en för konsumtion optimal färg, textur, arom och smak.
49 Av detta följer att om plockning skulle äga rum vid en tidpunkt då det inte skulle vara möjligt att uppnå en optimal färg, textur, arom och smak och om iakttagelsen av egenskaper skulle göras när frukten inte uppnått ätmognad är kriterierna avseende tidpunkten för skörd och tidpunkten för ätmognad inte uppfyllda, vilket följaktligen skulle förhindra att det görs en korrekt jämförelse mellan den sökta sorten och referenssorten.
50 I förevarande mål kan det inte uteslutas att den kritik som klaganden har framfört angående den påstått bristande efterlevnaden av villkoren i protokollet om tidpunkt för plockning och för ätmognad kan ha påverkat frågan huruvida bedömningen av särskiljbarheten genomförts i enlighet med protokollet. Det ankom därmed på överklagandenämnden att uttala sig om detta, då dessa överväganden hade en väsentlig betydelse i systematiken i det beslutet som det ankom på överklagandenämnden att fatta efter att ha prövat överklagandet i enlighet med de principer som anges i punkterna 34–42 ovan.
51 Överklagandenämnden har, till svar på de argument som klaganden förde fram avseende GEVES bedömningar i fråga om, i synnerhet, dels tidpunkten för plockning och överväganden angående regressionsindex för stärkelse, dels tidpunkten för ätmognad (se punkt 21 ovan) emellertid endast anfört att de kriterier som skulle tillämpas visserligen definierats vagt men enligt dess uppfattning ”tillämpats” och att den hade förtroende för de konstateranden som experterna gjort, utan att på något sätt förklara varför de tekniska argument och bevis, i synnerhet de expertutlåtanden som klaganden lagt fram, skulle sakna relevans och därför skulle lämnas utan avseende.
52 Således har det i det omtvistade beslutet inte klart och tydligt redovisats hur överklagandenämnden resonerat när den förlitat sig på ofullständiga resultat från GEVES och avfärdat de argument som framförts av klaganden.
53 Tribunalen konstaterar vidare att, när det gäller referenssorten, den tabell som upprättats av GEVES till stöd för dess provningsrapport (se punkt 17 ovan) inte innehåller, för år 2012, några uppgifter om regressionsindex för stärkelse – trots att CPVO själv erkänt att det var ett avgörande kriterium – fasthet, stärkelse eller refraktometriskt index.
54 CPVO, som tillfrågades om detta vid förhandlingen, har inte lämnat någon förklaring som gör det möjligt att förstå varför inga sådana uppgifter lämnats.
55 Detsamma gäller den exakta tidpunkt då CPVO genomförde de undersökningar av egenskaperna hos mogna frukter som är mutationer av Braeburn, vilka inte nämns i rapporten från GEVES, vilket CPVO inte heller kunnat förklara för tribunalen vid förhandlingen.
56 Det resonemang som föranledde överklagandenämnden att avfärda klagandens argument är så bristfälligt redovisat att det överklagade beslutet måste anses sakna motivering eller att denna i vart fall är otillräcklig.
57 Överklagandet ska således bifallas på den tredje delen av den andra grunden och den andra delen av den tredje grunden, avseende åsidosättande av den motiveringsskyldighet som föreskrivs i artikel 75 i grundförordningen. Det överklagade beslutet ska därmed ogiltigförklaras, utan att det är nödvändigt att pröva övriga delar av den andra och den tredje grunden eller den första grunden.
Rättegångskostnader
58 Enligt artikel 134.1 i rättegångsreglerna ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Klaganden har yrkat att CPVO ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom CPVO huvudsakligen har tappat målet, ska klagandens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
TRIBUNALEN (tredje avdelningen)
följande:
1) Det beslut som meddelades av överklagandenämnden vid Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO) den 15 december 2015 (ärende A 001/2015) angående en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt för växtsorten Braeburn 78 ogiltigförklaras.
2) Överklagandet avvisas i övriga delar.
3) CPVO ska ersätta rättegångskostnaderna.
Frimodt Nielsen | Kreuschitz | Półtorak |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 5 februari 2019.
Underskrifter