Language of document : ECLI:EU:F:2009:142

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(tredje avdelningen)

den 21 oktober 2009

Mål F-74/08

Dominique Ramaekers-Jørgensen

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

“Personalmål – Tjänstemän – Gemenskapsskatt — Beräkning — Sammanläggning av lön och efterlevandepension — Metoder för uppbörd av skatt — Uppbördstidpunkt”

Saken: Talan, väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Dominique Ramaekers-Jørgensen för det första har yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 20 maj 2008 att avslå hennes invändning mot det sätt på vilket gemenskapsskatt hade beräknats och uttagits på hennes efterlevandepension, och, om nödvändigt, ogiltigförklara kommissionens beslut av den 16 oktober 2007 om beviljande av denna pension i den mån som de ovannämnda beräknings- och uppbördsmetoder fastställs däri, samt för det andra har yrkat att personaldomstolen ska fastställa att artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 260/68 av den 29 februari 1968 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna (EGT L 56, s. 8; svensk specialutgåva, område 1, volym 1, s. 45), i dess senaste lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 420/2008 av den 14 maj 2008 om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2007 av lönerna och pensionerna för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EUT L 127, s. 1), är rättstridiga i den mån som det i dessa bestämmelser anges att en tjänstemans efterlevandepension ska läggas samman med vederbörandes lön vid beräkningen av gemenskapsskatten.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska bära sina och ersätta kommissionens rättegångskostnader. Europeiska unionens råd, som har intervenerat till stöd för kommissionens yrkanden, ska bära sina egna rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Talan om ogiltigförklaring – Gemenskapsdomstolarnas behörighet – Talan om ogiltigförklaring av en rättsakt som går någon emot – Gemenskapsdomstolen saknar behörighet att i domslut fastställa att en bestämmelse med allmän giltighet är rättstridig

(Artikel 230 EG)

2.      Tjänstemän – Pensioner – Efterlevandepension

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 79; bilaga VIII, artikel 17; rådets förordning nr 260/68, artiklarna 2, 3.1, 4 och 8)

3.      Tjänstemän – Skatt på lön – Tillämpning av olika skattesatser på olika delbelopp

(Rådets förordning nr 260/68, artikel 4)

4.      Tjänstemän – Pensioner – Efterlevandepension

(Protokoll om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier, artikel 13: rådets förordning nr 260/68, artiklarna 3 och 4)

1.      Gemenskapsdomstolarna är inom ramen för en talan om ogiltigförklaring av en rättsakt som går någon emot behöriga att i förbigående fastställa att en bestämmelse med allmän giltighet på vilken den överklagade rättsakten grundar sig är rättsstridig. Tribunalen är däremot inte behörig att fastställa sådan rättstridighet i domslutet i sina domar.

(se punkt 37)

2.      I gemenskapens skattesystem föreskrivs progressiv beskattning i samband med vilken allt arvode som uppbärs av en förmånstagare beaktas vid beräkningen av skatteunderlaget. I artikel 4 i förordning nr 260/68 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna föreskrivs sålunda att skatten skall beräknas på det beskattningsbara belopp som erhålls genom tillämpning av artikel 3. I nämnda artikel 3.1 anges att ”skatt på de löner och arvoden som gemenskapen betalar ut till skattskyldiga personer skall betalas varje månad”. Det beskattningsunderlag på vilket gemenskapsskatt uttas utgörs följaktligen av summan av den lön och annat arvode som skattskyldiga erhåller från gemenskapen.

Artikel 79 i tjänsteföreskrifterna och artikel 17 i bilaga VIII härtill rörande efterlevandepension innehåller inga undantag från den allmänna regeln om sammanläggning av arvoden vid beräkningen av gemenskapsskatten. Även om efterlevandepensionens storlek före skatt i dessa bestämmelser fastställs med beaktande av den bortgångna makens arbete, utgör denna pension, vilken betalas ut till den efterlevande maken, ersättning som ska kompensera för bortfallet av den bortgångna makens lön. Pensionen utgör följaktligen ett arvode som betalas ut av gemenskaperna, i den mening som avses i artikel 3.1 i förordning nr 260/68, till vilken den efterlevande maken är direkt förmånstagare enligt artikel 2 i samma förordning. För det fall nämnda make också är tjänsteman tas gemenskapsskatt ut på vederbörandes lön enligt samma bestämmelser. Den skatt som ska erläggas av den sistnämnda beräknas följaktligen i enlighet med artiklarna 3.1 och artikel 4 i förordning nr 260/68. Beskattningsunderlaget utgörs av summan av nämnda lön och nämnda arvode som utbetalas varje månad.

I avsaknad av ett uttryckligt undantag för efterlevandepension ska bestämmelsen om sammanläggning tillämpas på samtidiga utbetalningar av lön och sådan pension. Denna slutsats påverkas inte av att löneutbetalningarna till nämnda tjänsteman den 15 varje månad och utbetalningarna av efterlevandepension, i efterskott, inte sammanfaller. I förordning nr 260/68 anges inte att det är nödvändigt att samtliga arvoden betalas ut vid ett och samma tillfälle för att bestämmelsen om sammanläggning ska vara tillämplig. I artikel 3.1 i nämnda förordning anges särskilt att ”skatt på de löner och arvoden som gemenskapen betalar ut till skattskyldiga personer skall betalas varje månad”, så att skatten beräknas på grundval av samtliga belopp som har utbetalats under denna period. I artikel 8 i förordning nr 260/68, enligt vilken ”skatten skall tas ut som källskatt”, fastställs endast en metod för uppbörd av skatt.

(se punkterna 48, 49 och 52­–56)

Hänvisning till

Tribunalen: 1 december 1994 i mål T‑502/93, Coen-Porisini mot kommissionen, REGP s. I‑A‑303 och II‑949, punkterna 22, 28 och 29

3.      Tillämpningen av olika skattesatser på olika delar av inkomsten, som föreskrivs i artikel 4 i förordning nr 260/68 om villkoren för och förfarandet vid skatt till Europeiska gemenskaperna, hindrar inte att ett uttag av skatt görs på de sammanlagda inkomsterna, utan åtskillnad, varvid procentsatsen höjs för det fall den skattskyldiges sammanlagda inkomster hamnar i ett högre inkomstskikt.

(se punkt 64)

4.      Genom att ge rådet i uppdrag att bland annat fastställa villkoren för uttagande av skatt på all lön och alla arvoden som betalas ut till europeiska tjänstemän till förmån för gemenskaperna och genom att samtidigt undanta samma lön och arvoden från nationell skatt, inför artikel 13 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier ett särskilt skattesystem för gemenskapernas anställda. Detta system syftar, genom sin enhetliga och självständiga utformning i förhållande till nationell skattelagstiftning, till att säkerställa att gemenskapens tjänstemän behandlas lika. Titeln europeisk tjänsteman är således ett avgörande kriterium för att särskilja en sådan persons skattesrättsliga situation från den skatterättsliga situationen för personer som inte avlönas av gemenskapen.

(se punkterna 73 och 74)

Hänvisning till

Domstolen: 16 december 1960 i mål 6/60, Humblet mot Belgien, REG 1960, s. 1125; 3 juli 1974 i mål 7/74, Brouerius van Nidek, REG 1974, s. 757, punkt 11; 3 mars 1988 i mål 85/86, Kommissionen mot revisionsrätten, REG 1988, s. 1281, punkt 23; 22 mars 2007 i mål C 437/04, Kommissionen mot Belgien, REG 2007, s. I‑2513, punkt 61