Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen (Sverige) den 18 juni 2019 – Föreningen Skydda Skogen

(Mål C-473/19)

Rättegångsspråk: svenska

Hänskjutande domstol

Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande:     Föreningen Skydda Skogen

Motparter:    Länsstyrelsen i Västra Götalands län, B.A.B.

Tolkningsfrågor

Ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG1 av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar tolkas på så sätt att den utesluter en nationell praxis som innebär att förbudet endast omfattar sådana arter som förtecknats i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar eller är hotade på någon nivå eller har en långsiktigt vikande populationstrend?

Ska begreppen ”avsiktligt döda/störa/förstöra” i artikel 5 a)–d) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar samt i artikel 12 a)–c) rådets direktiv 92/43/EEG2 av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, tolkas på så sätt att de utesluter en nationell praxis som innebär att, för det fall syftet med åtgärden uppenbart är ett annat än att döda eller störa arter (till exempel skogsbruksåtgärder eller markexploatering), så måste det finnas en risk för att arternas bevarandestatus påverkas negativt genom åtgärden för att förbuden ska aktualiseras?

Om fråga 2 till någon del besvaras på sätt att skada på annan nivå än individnivå ska bedömas för att förbudet ska aktualiseras; ska bedömningen därmed göras inom någon av följande skalor eller på någon av dessa nivåer:

a.    någon viss geografiskt avgränsad del av populationen definierad enligt a, t.ex. genom gränserna för länet, medlemsstaten eller den Europeiska Unionen,

b.    den lokala population som berörs (biologiskt isolerad från andra populationer av arten),

c.    den metapopulation som berörs,

d.    hela populationen av arten inom aktuell biogeografisk regions del av artens utbredningsområde?

Ska begreppet ”förstöra/försämra” när det gäller djurens fortplantningsområde i artikel 12 d) rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, tolkas på så sätt att det utesluter en nationell praxis som innebär att om kontinuerlig ekologisk funktionalitet (KEF) i den berörda artens livsmiljö i ett enskilt område, trots försiktighetsåtgärder, går förlorad, antingen genom skada, förstörelse eller försämring, direkt eller indirekt, ensamt eller kumulativt, så aktualiseras förbudet först om den berörda artens bevarandestatus, på någon av i fråga 3 nämnd nivå, riskerar att försämras?

Om fråga 4 till någon del besvaras nekande, dvs. att skada på annan nivå än livsmiljön inom det enskilda området ska bedömas för att förbudet ska aktualiseras, ska bedömningen därmed göras inom någon av följande skalor eller på någon av dessa nivåer:

a.    någon viss geografiskt avgränsad del av populationen definierad enligt a, t.ex. genom gränserna för länet, medlemsstaten eller den Europeiska Unionen,

b.    den lokala population som berörs (biologiskt isolerad från andra populationer av arten),

c.    den metapopulation som berörs,

d.    hela populationen av arten inom aktuell biogeografisk regions del av artens utbredningsområde?

Mark- och miljödomstolens frågor 2 och 4 innefattar frågan om det strikta skyddet i direktiven upphör att vara tillämpliga på arter för vilka direktivets mål (gynnsam bevarandestatus) har uppnåtts.

____________

1 EUT 2010, L 20, s. 7

2 EGT 1992, L 206, s. 7