DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(tredje avdelningen)

den 27 november 2012

Mål F‑59/11

Peter Sipos

mot

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

”Personalmål – Tillfälligt anställd – Beslut att inte förnya avtalet för ett tillfälligt anställd, som slutits med stöd av artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna – Villkor för att sluta avtal om tillfällig anställning med stöd av artikel 2 b i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna på obestämt tid – Uppenbart oriktig bedömning”

Saken:      Talan väckt med stöd av artikel 270 FEUF, tillämplig på Euratomfördraget enligt artikel 106a i det fördraget, där Peter Sipos yrkat för det första ogiltigförklaring av harmoniseringsbyråns beslut av den 29 september 2010 att avslå sökandens begäran om ett andra förnyande av hans avtal om tillfällig anställning, som ingicks den 16 juli 2005 med stöd av artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, och om att artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren ska tillämpas på honom, för det andra ogiltigförklaring av harmoniseringsbyråns beslut av den 1 augusti 2010 att anställa sökanden som tillfälligt anställd på obestämd tid med stöd av artikel 2 b i anställningsvillkoren, eftersom det anställningsbeslutet i realiteten var ett andra förnyande av avtalet av den 16 juli 2005 och därmed borde ha slutits på obestämd tid med stöd av artikel 2 a i anställningsvillkoren, och för det tredje ersättning för den skada som sökanden lidit till följd av harmoniseringsbyråns uppträdande.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska bära sina rättegångskostnader och ersätta harmoniseringsbyråns rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Ingående av ett anställningsavtal för att tillfälligt tillsätta en fast tjänst – Villkor

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 1a.1; anställningsvillkoren för övriga anställda, artiklarna 2 b, 3–5 och 8 andra stycket)

2.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Tillfälligt anställda som omfattas av artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda – Förnyande av ett anställningsavtal efter en första förlängning på obestämd tid – Omklassificering av ett tidsbegränsat anställningsavtal till ett anställningsavtal för obestämd tid – Villkor

(Anställningsvillkoren för övriga anställda artiklarna 2 a och 8 första stycket)

3.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Förnyande av tidsbegränsat anställningsavtal – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser – Tjänstens intresse

4.      Tjänstemän – Tillfälligt anställda – Rekrytering – Tidsbegränsat anställningsavtal har inte förnyats – Motiveringsskyldighet – Föreligger inte – Undantag – Beslut att avslå en anställds begäran om att få sitt tidsbegränsade anställningsavtal förnyat

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 25 andra stycket och 90.1)

1.      Det framgår av en jämförelse av artikel 1a.1 i tjänsteföreskrifterna och artiklarna 2−5 i anställningsvillkoren att institutionernas fasta tjänster i princip ska innehas av tjänstemän och endast i undantagsfall kan innehas av andra anställda. Även om det i artikel 2 b i anställningsvillkoren uttryckligen anges att tillfälligt anställda får anställas på fasta tjänster, får detta bara ske tillfälligt. I artikel 8 andra stycket i anställningsvillkoren anges dessutom att tillfälligt anställda inte får anställas för mer än fyra år. Deras anställningsavtal får inte förnyas mer än en gång och då med högst två år. Efter den tiden upphör anställningen som tillfälligt anställd, antingen genom att den berörda lämnar sin anställning eller genom att han eller hon tillsätts som tjänstemän i enlighet med tjänsteföreskrifterna.

(se punkterna 37 och 38)

2.      För att ett tillfälligt anställningsavtal enligt artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda vid ett andra förnyande ska kunna ha slutits på obestämd tid genom tillämpning av artikel 8 första stycket i anställningsvillkoren, måste två villkor vara uppfyllda. För det första ska det berörda avtalet avse en tillfällig anställning enligt artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda, och för det andra ska avtalet utgöra ett förnyande av ett avtal som redan har förnyats.

Administrationen kan bara sluta ett anställningsavtal på obestämd tid enligt artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda om en tjänst som budgetmyndigheten har klassificerat som tillfällig finns tillgänglig i den tjänsteförteckning som är bifogad den berörda institutionens budgetavsnitt.

(se punkterna 40 och 42)

3.      När administrationen inte har antagit bestämmelser som innebär att anställdas anställningsavtal som princip ska förnyas om vissa givna villkor är uppfyllda, har den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller att besluta om förnyande av ett tidsbegränsat anställningsavtal. Beslutet ska dock vara i tjänstens intresse, vilket innebär att de bästa kandidaterna ska rekryteras till lediga tjänster. En sökande kan därmed visa att administrationen gjort en uppenbart oriktig bedömning genom att inte förnya dennes anställningsavtal om denne visar att sökandens prestationer och yrkeserfarenhet uppenbart var så framstående att de utkonkurrerar alla övriga potentiella kandidaters eller åtminstone att sökandens prestationer och yrkeserfarenhet överträffar dem för den person som slutligen tillsatts på den omtvistade tjänsten.

(se punkterna 56 och 57)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 6 februari 2003, Pyres mot kommissionen, T-7/01, punkterna 50 och 64; 1 mars 2005, Mausolf mot Europol, T-258/03, punkterna 47–49

Personaldomstolen: 27 november 2008, Klug mot EMA, F-35/07, punkterna 65 och 66

4.      Administrationen är inte skyldig att motivera en sitt beslut att inte förlänga ett tidsbegränsat anställningsavtal när giltighetstiden för detta löper ut. Allmänt sett måste båda de avtalsslutande parterna från det att de ingick avtalet vara beredda på att den andra parten, när giltighetstiden för avtalet löper ut, åberopar de överenskomna avtalsvillkoren, det vill säga att avtalet upphör att gälla på det överenskomna datumet. Såvida inte administrationen har antagit bestämmelser som innebär att anställdas anställningsavtal som princip ska förnyas om vissa givna villkor är uppfyllda, förefaller det således inte nödvändigt för administrationen, eftersom det inte finns någon rätt att få ett tidsbegränsat anställningsavtal förlängt, att motivera sitt beslut att låta avtalet upphöra på det sedan tidigare överenskomna datumet.

Administrationens beslut att avslå en anställds begäran om att få sitt anställningsavtal förnyat ska däremot enligt artiklarna 25 andra stycket och 90.1 i tjänsteföreskrifterna motiveras, eftersom är ett beslut som går någon emot.

(se punkt 71)

Hänvisning till

Personaldomstolen: 29 september 2009, Wenning mot Europol, F-114/07, punkt 142 och där angiven rättspraxis; 23 november 2010, Gheysens mot rådet, F-8/10, punkt 64