PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 22 maj 2008

Mål F-101/07

Philippe Cova

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Lön – Artikel 7.2 i tjänsteföreskrifterna – Tillfälligt lönetillägg – Avvisning”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Philippe Cova yrkar ogiltigförklaring av det beslut som fattats av kommissionens tillsättningsmyndighet den 29 juni 2007, vari det slås fast att den period under vilken han kan erhålla det differentierade tillägg som föreskrivs i artikel 7.2 i tjänsteföreskrifterna är begränsad till ett år.

Avgörande: Talan avvisas. Vardera parten skall bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

Förfarande – Upptagande till sakprövning av inlagor – Bedömning som sker med utgångspunkt i tiden för inlagans ingivande

(Förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 114; personaldomstolens rättegångsregler, artikel 78)

När en invändning om rättegångshinder rör en ansökan som inkommit till personaldomstolens kansli före dagen för ikraftträdandet av dess egna rättegångsregler tillämpas dels förfarandebestämmelserna i artikel 78 i personaldomstolens rättegångsregler, i synnerhet bestämmelserna i artikel 78.3, vari personaldomstolen ges behörighet att fatta beslut utan att pröva själva sakfrågan, dels bestämmelserna om rättegångshinder till vilka det hänvisas i artikel 114 i förstainstansrättens rättegångsregler, som i tillämpliga delar gäller för personaldomstolen fram till ikraftträdandet av dess egna rättegångsregler.

Eftersom tidsfristen för att inkomma med en invändning om rättegångshinder, oberoende av om den omfattas av artikel 114 i förstainstansrättens rättegångsregler eller artikel 78 i personaldomstolens rättegångsregler, löper från dagen för delgivningen av ansökan, är den tidsfrist som ska iakttas när delgivningen har skett före ikraftträdandet av personaldomstolens rättegångsregler med nödvändighet den vid tidpunkten gällande tidsfristen enligt förstainstansrättens rättegångsregler. Enligt rättssäkerhetsprincipen kan inte ikraftträdandet av personaldomstolens rättegångsregler med giltig verkan reducera tidsfristen för ingivande av en invändning om rättegångshinder genom särskild handling, då denna tidsfrist för denna redan hade börjat löpa när dessa rättegångsregler trädde i kraft.

Det datum som är relevant för bedömningen av huruvida fristen har iakttagits är det datum vid vilket invändningen om rättegångshinder ingavs till personaldomstolen och inte det datum vid vilket invändningen delgavs sökanden.

(se punkterna 23, 25 och 26)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 14 december 1992, T‑47/92, Lenz mot kommissionen, REG 1992, s. II‑2523, punkt 34

Personaldomstolen: 26 april 2006, F‑16/05, Falcione mot kommissionen, REGP s. I‑A‑1‑3 och II‑A‑1‑7, punkt 84; 14 december 2007, F‑82/06, Duyster mot kommissionen, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 40; 25 januari 2008, Duyster mot kommissionen, F‑80/06, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 38–43