Överklagande ingett den 13 september 2018 av Republiken Tjeckien av det beslut som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 28 juni 2018 i mål T-147/15, Republiken Tjeckien mot kommissionen

(Mål C-575/18 P)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Klagande: Tjeckiska republiken (ombud: M. Smolek, J. Vláčil, O. Serdula)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva det överklagade beslutet,

ogilla Europeiska kommissionens invändning om rättegångshinder,

återförvisa målet till tribunalen för att tribunalen ska bifalla talan med avseende på de yrkanden som Republiken Tjeckien framställt i ansökan, och

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sitt överklagande anför klaganden en enda grund avseende ett åsidosättande av artikel 263 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), jämförd med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan).

I den överklagade domen fann tribunalen felaktigt, i synnerhet med hänsyn till att kommissionen saknar befogenhet att anta ett beslut avseende traditionella egna medel, att den angripna rättsakten inte var en rättsakt mot vilken talan kunde väckas med stöd av artikel 263 FEUF, vilket tribunalen inte ansåg stod i strid med Republiken Tjeckiens rätt till ett effektivt domstolsskydd i den mening som avses i artikel 47 i stadgan, eftersom Republiken Tjeckien kunde erlägga villkorad betalning för det omtvistade beloppet, framställa invändningar mot riktigheten av kommissionens rättsliga uppfattning, och invänta att kommissionen skulle inleda ett förfarande enligt artikel 258 FEUF.

Tribunalens slutsatser strider mot artikel 263 FEUF, jämförd med artikel 47 i stadgan, eftersom villkorad betalning inte kan säkerställa att tvisten i framtiden kommer att prövas i sak av domstolen. Att det förhåller sig så följer av domstolens fasta rättspraxis avseende kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid talan om fördragsbrott, av avsaknaden av bestämmelser om villkorad betalning, och i synnerhet av kommissionens tidigare praxis på området.

____________