Language of document : ECLI:EU:F:2009:157

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 25 november 2009

Mål F-11/09

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Social trygghet – Sjukförsäkring – Avslag på begäran om ersättning för sjukvårdskostnader”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 Euratom, genom vilken Luigi Marcuccio bland annat har yrkat, i första hand att kommissionens beslut genom vilka kommissionen dels avslagit sökandens begäran av den 27 december 2007 om ersättning för vissa sjukvårdskostnader till normal taxa, dels sökandens begäran av den 27 december 2007 om ”kompletterande” ersättning – det vill säga med 100 procent – av samma sjukvårdskostnader ska ogiltigförklaras, i andra hand att kommissionens beslut av den 16 oktober 2008 att avslå sökandens klagomål av den 17 juni 2008 mot nämnda beslut ska ogiltigförklaras, i tredje hand att kommissionen ska förpliktas att till sökanden utge 100 procent av nämnda sjukvårdskostnader med ett belopp om 356,18 euro eller det belopp som personaldomstolen finner skäligt, plus ränta med 10 procent per år med årlig kapitalisering räknat från den tidpunkt personaldomstolen fastställer.

Avgörande: Talan avvisas eftersom det är uppenbart att den i vissa delar inte kan tas upp till sakprövning och i övriga delar är ogrundad. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Beslut som går någon emot – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Begäran om ersättning för sjukvårdskostnader – Tjänsteman som inte varit adressat till samtliga sammanställningar från avräkningskontoret

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25 andra stycket)

2.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Bekräftande rättsakt – Omfattas inte – Förfarande – Invändning om litispendens

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 72.1, 90 och 91)

1.      Ett beslut om avslag på en begäran om ersättning för sjukvårdskostnader är tillräckligt motiverat när tjänstemannen därigenom upplyses om på vilket sätt begäran har behandlats och de faktiska och rättsliga omständigheter som motiverar ett beslut om att Europeiska gemenskapernas gemensamma sjukförsäkringssystem kan återkräva förskott som getts till tjänstemannen. Även om inte samtliga sammanställningar adresserats till tjänstemannen när de upprättades, är det möjligt för den berörde att bedöma möjligheten att väcka talan vid gemenskapsdomstolen när de saknade sammanställningarna bifogats avslagsbeslutet.

Vidare ska, även om ett sådant avslagsbeslut skulle vara behäftat med brister i motiveringen, detta beslut under alla omständigheter anses innehålla i vart fall en inledande motivering som gör det möjligt för institutionen att under rättegången tillhandahålla ytterligare upplysningar och uppfylla sin motiveringsskyldighet.

(se punkterna 53, 58 och 59)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 20 september 1990, Hanning mot parlamentet, T‑37/89, REG 1990. s. II‑463, punkterna 41 och 44

2.      Ett beslut att avslå en begäran att sjukvårdskostnader ska ersättas till 100 procent i vilken det inte anges några nya omständigheter i förhållande till den identiska begäran som tidigare avslagits och som varit föremål för en talan vid gemenskapsdomstolen medför inte någon förändring av sökandens rättsliga ställning och utgör följaktligen inte en rättsakt som går någon emot i den mening som avses i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

Även om ett sådant beslut skulle kunna betraktas som en bekräftande rättsakt i förhållande till det förstnämnda beslutet, att det således skulle kunna förväxlas därmed och därför kunna gå någon emot, ska gemenskapsdomstolen när den har att pröva en talan mot ett sådant beslut, ex officio pröva huruvida talan avser samma parter, har samma föremål och samma grunder. Under sådana omständigheter omfattas talan av litispendens och det är uppenbart att den ska avvisas.

(se punkterna 67 och 68)

Hänvisning till:

Domstolen 17 maj 1973 Perinciolo mot rådet, 58/72 och 75/72, REG 1973 s. 511, punkterna 3–5; 19 september 1985, Hoogovens Groep mot kommissionen, 172/83 och 226/83, REG 1985 s. 2831, punkt 9

Förstainstansrätten 14 juni 2007, Landtag Schleswig-Holstein mot kommissionen, T‑68/07, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 16; 9 juli 2008, Marcuccio mot kommissionen, T‑296/05 och T‑408/05, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkterna 47–49, vilken har överklagats till domstolen, där överklagandet nu är anhängigt som mål C‑432/08 P; 9 september 2008, Marcuccio mot kommissionen, T‑143/08, REGP s. I‑A‑2‑0000 och II‑A‑2‑0000, punkterna 39‑41, vilket har överklagats till domstolen, där överklagandet nu är anhängigt som mål C‑513/08 P; 9 september 2008, Marcuccio mot kommissionen, T‑144/08, REGP s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkterna 32‑34, vilket har överklagats till domstolen, där överklagandet nu är anhängigt som mål C‑528/08 P

Personaldomstolen 25 januari 2008, Duyster mot kommissionen, F‑80/06, REGP s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 52; 20 maj 2009, Marcuccio mot kommissionen, F‑73/08, REGP s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 61, vilket har överklagats till tribunalen, där överklagandet nu är anhängigt som mål T‑311/09 P