PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 12 juni 2009

Mål F-67/08

Maria Teresa Visser-Fornt Raya

mot

Europeiska polisbyrån (Europol)

”Personalmål – Anställda vid Europol – Anställningsavtal har inte förnyats – Tillsvidareanställning – Upptagande till sakprövning – Berättigat intresse av att få saken prövad – Talan väckt mot ett beslut som upphört att gälla vid tidpunkten för talans väckande – Föregående klagomål föreligger inte”

Saken: Maria Teresa Visser-Fornt Raya har väckt talan enligt artikel 40.3 i konventionen på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen om inrättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) och artikel 93.1 i tjänsteföreskrifterna för anställda vid Europol, med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som fattats av Europols direktör den 4 oktober 2007 att inte förnya hennes anställningsavtal och att inte erbjuda henne ett avtal om tillsvidareanställning, av det beslut som fattats av Europols direktör den 29 april 2008 att avslå hennes klagomål mot det ovannämnda beslutet av den 4 oktober 2007, och av det beslut som fattats av Europols direktör den 12 juni 2008 att ännu en gång underlåta att förnya hennes anställningsavtal.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

Tjänstemän – Talan – Berättigat intresse av att få saken prövad – Bedömning vid tidpunkten för talans väckande – Det omtvistade beslutet har upphört att gälla

Det berättigade intresset av att få saken prövad, som utgör ett nödvändigt villkor för att talan ska upptas till sakprövning, ska föreligga när talan väcks. En talan om ogiltigförklaring som väckts mot ett beslut som försvunnit från rättsordningen före tidpunkten för registrering av ansökan kan följaktligen inte prövas till följd av att ett nytt beslut antagits vid omprövning av andra skäl och på grundval av andra omständigheter än dem som myndigheten grundade sig på vid antagandet av det första beslutet. Det nya beslutet är inte ett fastställelsebeslut, utan är tvärtom ett självständigt beslut som ersätter det tidigare beslutet.

(se punkterna 32, 33, 35 och 36)

Hänvisning till:

Domstolen 7 juni 2007, C‑362/05 P, Wunenburger mot kommissionen, REG 2007, s. I‑4333, punkt 42

Förstainstansrätten 18 juni 1992, T‑49/91, Turner mot kommissionen, REG 1992, s. II‑1855, punkterna 24–26; 13 december 1996, T‑128/96, Lebedef mot kommissionen, REGP 1996, s. I‑A‑629 och II‑1679, punkterna 19 och 21; 29 september 1999, T‑68/97, Neumann och Neumann-Schölles mot kommissionen, REGP 1999, s. I‑A‑193 och II‑1005, punkt 58; 27 januari 2000, T‑49/97, TAT European Airlines mot kommissionen, REG 2000, s. II‑51, punkterna 30–36; 24 april 2001, T‑159/98, Torre m.fl. mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑83 och II‑395, punkt 28; 5 mars 2004, T‑281/03, Liakoura mot rådet, REGP 2004, s. I‑A‑61 och II‑249, punkterna 36–38; 13 september 2005, T‑272/03, Fernández-Gómez mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑229 och II‑1049, punkterna 36 och 42–44

Personaldomstolen 15 juli 2008, F-28/08, Pouzol mot revisionsrätten, REGP 2007, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkterna 45–50