Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Monomeles Protodikeio Lasithiou (Grekland) den 4 december 2018 – M. V. m.fl. mot Οrganismos Topikis Αftodioikisis (O.T.A.) ”Dimos Agiou Nikolaou”

(Mål C-760/18)

Rättegångsspråk: grekiska

Hänskjutande domstol

Monomeles Protodikeio Lasithiou

Parter i det nationella målet

Kärande: M. V. m.fl.

Svarande: Οrganismos Topikis Αftodioikisis (O.T.A.) ”Dimos Agiou Nikolaou”

Tolkningsfrågor

Skulle en tolkning av bestämmelser i nationell lagstiftning för att införliva ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999, som återfinns i bilagan till rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP om visstidsarbete (EUT L 175, 1999, s. 43), enligt vilken den automatiska förlängningen av visstidsanställningar hos lokala myndigheters renhållningsförvaltning, med stöd av en uttrycklig bestämmelse i nationell rätt, såsom artikel 167 i lag nr 4099/2012, inte omfattas av definitionen av ”på varandra följande” visstidsanställningar, i den mening som avses i klausul 1 och klausul 5.2 i ramavtalet, med motiveringen att den automatiska förlängningen inte utgör ett nytt skriftlig avtal om visstidsanställning utan en förlängning av ett anställningsavtal som redan finns, undergräva ramavtalets syfte och ändamålsenliga verkan?

För det fall praxis vid anställning av personal hos lokala myndigheters renhållningsförvaltning lagfästs och tillämpas i strid mot de åtgärder som föreskrivs i den lagstiftning som införlivar klausul 5.1 i ramavtalet för att förhindra att visstidsanställning missbrukas genom att flera visstidsanställningar följer på varandra, omfattar då en nationell domstols skyldighet att tolka nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten också tillämpningen av en bestämmelse i nationell rätt, såsom artikel 8.3 i lag nr 2112/1920, i egenskap av likvärdig laglig åtgärd i den mening som avses i klausul 5.1 i ramavtalet, som är äldre och fortfarande i kraft, vilken möjliggör en korrekt rättslig kvalificering som avtal om tillsvidareanställning av en serie avtal om visstidsanställning som använts för att tillgodose lokala myndigheters konstanta och varaktiga behov i fråga om renhållning?

För det fall föregående fråga besvaras jakande: Föreligger det en alltför långtgående begränsning av den nationella domstolens skyldighet att tolka nationell rätt i överensstämmelse med unionsrätten när en bestämmelse som har rang av grundlag, såsom artikel 103.7 och 103.8 i den grekiska grundlagen, efter ändringen år 2001, i den offentliga sektorn ovillkorligen förbjuder omvandling till avtal om tillsvidareanställning av visstidsanställningsavtal som ingåtts under den tid denna bestämmelse varit i kraft, vilket omöjliggör tillämpningen av en likvärdig laglig åtgärd i befintlig nationell lagstiftning i den mening som avses i klausul 5.1 i ramavtalet, som är äldre och fortfarande i kraft, såsom artikel 8.3 i lag nr 2112/1920, och därmed avskaffar möjligheten att genom domstolsförfarande rättsligt omklassificera på varandra följande avtal om visstidsanställning vilka använts för att tillgodose en lokal myndighets konstanta och varaktiga behov av renhållning, till avtal om tillsvidareanställning, även i fall där dessa anställningar är avsedda att tillgodose konstanta och varaktiga behov?

____________