Language of document : ECLI:EU:F:2008:54

PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)

den 8 maj 2008

Mål F-119/06

Petrus Kerstens

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Upptagande till sakprövning – Organisationsplan – Rättsakt som går någon emot – Omplacering – Ändrade arbetsuppgifter – Tjänstens intresse – Tjänsternas likvärdighet – Förtäckt sanktionsåtgärd – Maktmissbruk”

Saken: Talan som Petrus Kerstens väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA med yrkande om ogiltigförklaring av det beslut som Byrån för löneadministration och individuella ersättningar (nedan kallad byrån) fattade den 8 december 2005 om ändring av byråns organisationsplan samt yrkande om förpliktande av kommissionen att till sökanden utge ersättning för skada som denne uppger sig ha lidit.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Begrepp – Omorganisation av tjänstegrenarna innebärande att sökandens arbetsuppgifter ändras – Omfattas

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

2.      Tjänstemän – Organisation av tjänstegrenarna – Tjänsteplacering

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 7.1; bilaga IX)

1.      En talan som väckts av en enhetschef mot ett beslut om omorganisation innebärande att arbetsuppgifterna och beteckningen på dennes enhet ändras, samtidigt som nämnda person fortsätter att vara chef för enheten, kan tas upp till sakprövning. En ändring av arbetsuppgifterna kan nämligen, även om ändringen inte inverkar på de materiella intressena och/eller tjänstemannens ställning, genom att den ändrar villkoren för utövandet av uppgifterna och dessas natur, inverka menligt på tjänstemannens ideella intressen och framtidsutsikter och alltså gå honom emot, eftersom vissa uppgifter – om de klassificeras lika – lättare än andra kan leda till en befordran på grundval av vilket slags ansvar som utövas. Det kan alltså inte anses att en sådan ändring inte kan gå den berörda tjänstemannen emot.

(se punkterna 45, 46 och 48)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 28 maj 1998, W mot kommissionen, T‑78/96 och T‑170/96, REGP 1998, s. I‑A‑239 och II‑745, punkt 47; 16 april 2002, Fronia mot kommissionen, T‑51/01, REGP 2002, s. I‑A‑43 och II‑187, punkt 24

2.       Institutionerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning i hur de organiserar sin verksamhet för att fullgöra sina uppgifter och – med tanke på dessa uppgifter – hur de placerar den personal som de har till sitt förfogande, dock under förutsättning att placeringen görs i tjänstens intresse och med iakttagande av principen om tjänsters likvärdighet.

Vad gäller det förstnämnda villkoret och med hänsyn till omfattningen av det utrymme för skönsmässiga bedömningar som institutionerna har för bedömningen av tjänstens intresse, ska den kontroll som utövas av förstainstansrätten begränsas till frågan huruvida tillsättningsmyndigheten har hållit sig inom rimliga gränser, vilka inte kan kritiseras, och inte har utövat sitt bedömningsutrymme på ett sätt som är uppenbart felaktigt.

Beträffande det andra villkoret gäller för det fall de arbetsuppgifter som tilldelats en tjänsteman ändras, att den regel om överensstämmelse mellan lönegrad och tjänst – som särskilt anges i artikel 7 i tjänsteföreskrifterna – inte ska leda till en jämförelse mellan tjänstemannens nuvarande och hans tidigare arbetsuppgifter, utan mellan hans nuvarande arbetsuppgifter och hans lönegrad i hierarkin. Inget hindrar alltså att ett beslut föranleder en tilldelning av nya arbetsuppgifter vilka, om de skiljer sig från dem som tidigare utförts och om de av den berörda personen uppfattas som att de innebär minskade befogenheter för honom, icke desto mindre är förenliga med den tjänst som motsvarar hans lönegrad. En faktisk minskning av tjänstemannens befogenheter utgör alltså ett åsidosättande av regeln om överensstämmelse mellan lönegrad och tjänst bara om de nya arbetsuppgifterna som helhet betraktat inte även fortsättningsvis klart motsvarar de arbetsuppgifter som hör till den berördes lönegrad och tjänst i fråga om art, betydelse och omfattning.

När ett beslut om ändring av de arbetsuppgifter som tilldelats en tjänsteman inte strider mot avdelningens intresse eller mot kravet på likvärdigt arbete, kan det inte vara fråga om en förtäckt disciplinåtgärd eller maktmissbruk, eftersom tjänstemannen inte kan kritisera administrationen för att inte ha inlett ett disciplinärt förfarande för hans räkning som skulle ha gett honom möjlighet att åtnjuta det processrättsliga skydd som föreskrivs i bilaga IX till tjänsteföreskrifterna.

(se punkterna 82, 84, 96, 97 och 103)

Hänvisning till

Domstolen: 23 mars 1988, Hecq mot kommissionen, 19/87, REG 1988, s. 1681, punkt 7; 7 mars 1990, Hecq mot kommissionen, C‑116/88 och C‑149/88, REG 1990, s. I‑599, punkt 11; 14 december 2006, Meister mot harmoniseringsbyrån, C‑12/05 P, ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 45 och 47

Förstainstansrätten: 23 oktober 1990, Pitrone mot kommissionen, T‑46/89, REG 1990, s. II‑577, punkt 35; 19 juni 1997, Forcat Icardo mot kommissionen, T‑73/96, REGP 1997, s. I‑A‑159 och II‑485, punkt 39; 22 januari 1998, Costacurta mot kommissionen, T‑98/96, REGP 1998, s. I‑A‑21 och II‑49, punkt 36; Fronia mot kommissionen (ovan), punkt 53; 26 november 2002, Cwik mot kommissionen, T‑103/01, REGP 2002, s. I‑A‑229 och II‑1137, punkt 30; 25 juli 2006, Fries Guggenheim mot Cedefop, T‑373/04, REGP 2006, s. I‑A‑2‑169 och II‑A‑2‑819, punkt 67; 7 februari 2007, Clotuche mot kommissionen, T‑339/03, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 47, 62, 91 och 126; Caló mot kommissionen, T‑118/04 och T‑134/04, ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkt 101