PERSONALDOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)

den 6 maj 2009

Mål F-39/07

Manuel Campos Valls

mot

Europeiska unionens råd

”Personalmål – Tjänstemän – Rekrytering – Tillsättning – Tjänst som enhetschef – Avslag på sökandens ansökan om tjänst – Krav i meddelande om lediga tjänster – Uppenbart oriktig bedömning”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA i vilken Manuel Campos Valls har yrkat att tillsättningsmyndighetens beslut att tillsätta G på tjänsten som chef för den spanska enheten vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid generaldirektorat (GD) A Personal och administration vid rådet och att avslå hans ansökan att tillsättas på den omtvistade tjänsten ska ogiltigförklaras

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Ledig tjänst – Tillsättning genom befordran eller genom förflyttning – Jämförande utvärdering av kandidaternas meriter – Administrationens utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 4, 7.1, 29.1 och 45.1)

2.      Tjänstemän – Meddelande om lediga tjänster – Tjänst som enhetschef vid ett översättningsdirektorat – Nödvändiga kvalifikationer

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 29.1)

1.      Utövandet av tillsättningsmyndighetens omfattande skönsmässiga befogenhet i frågor om tjänstetillsättning förutsätter att tillsättningsmyndigheten granskar ansökningshandlingarna noggrant och opartiskt samt noggrant iakttar de krav som angetts i meddelandet om lediga tjänster och att den bortser från alla kandidater som inte uppfyller dessa krav. Meddelandet om lediga tjänster utgör en rättslig ram som tillsättningsmyndigheten har fastställt för sig själv och som den noggrant måste iaktta

För att fastställa om tillsättningsmyndigheten har överskridit denna rättsliga ram måste unionsdomstolen först pröva vilka krav som angetts i meddelandet om lediga tjänster och därefter kontrollera huruvida den kandidat som tillsättningsmyndigheten valt till den lediga tjänsten faktiskt uppfyller kraven. Slutligen måste unionsdomstolen pröva huruvida tillsättningsmyndigheten, när det gäller sökandens lämplighet, har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning genom att föredra en annan kandidat framför honom.

En sådan prövning ska, med hänsyn till de skäl som kan ha lett fram till administrationens bedömning, begränsas till huruvida administrationen har hållit sig inom skäliga gränser och inte har använt sin befogenhet på ett uppenbart felaktigt sätt. Unionsdomstolen får således inte ersätta tillsättningsmyndighetens bedömning av kandidaternas kvalifikationer med sin egen bedömning.

(se punkterna 41-43)

Hänvisning till

Domstolen: 28 februari 1989, van der Stijl och Cullington mot kommissionen, 341/85, 251/86, 258/86, 259/86, 262/86, 266/86, 222/87 och 232/87, REG 1989, s. 511, punkt 51 ; 18 mars 1993, Parlamentet mot Frederiksen, C‑35/92 P, REG 1993, s. I‑991, punkterna 15 och 16

Förstainstansrätten: 19 mars 1997, Giannini mot kommissionen, T‑21/96, REGP s. I‑A‑69 och II‑211, punkt 20 ; 12 maj 1998, Wenk mot kommissionen, T‑159/96, REGP s. I‑A‑193 och II‑593, punkterna 63, 64 och 72 ; 19 september 2001, E mot kommissionen, T‑152/00, REGP s. I‑A‑179 och II‑813, punkt 29 ; 14 oktober 2003, Wieme mot kommissionen, T‑174/02, REGP s. I‑A‑241 och II‑1165, punkt 38 ; 11 november 2003, Faita mot ESK, T‑248/02, REGP p. I‑A‑281 och II‑1365, punkt 71 ; 3 februari 2005, Mancini mot kommissionen, T‑137/03, REGP s. I‑A‑7 och II‑27, punkterna 85 och 92 ; 4 maj 2005, Sena mot EFSA, T‑30/04, REGP s. I‑A‑113 och II‑519, punkt 80 ; 5 juli 2005, Wunenburger mot kommissionen, T‑370/03, REGP s. I‑A‑189 och II‑853, punkt 51 ; 4 juli 2006, Tzirani mot kommissionen, T‑45/04, REGP s. I‑A‑2‑145 och II‑A‑2‑681, punkterna 46,48 och 49

2.      I ett meddelande om uttagningsprov för en tjänst som enhetschef får de nödvändiga kvalifikationerna inte tolkas oberoende av beskrivningen av uppgifterna. Eftersom de uppgifter som den omtvistade tjänsten omfattar inte direkt innebär översättning eller granskning av översättningar, utan i huvudsak innebär ledning och organisation, kan kravet på kunskap om översättningstekniker inte tolkas så att det krävs samma kvalifikationer som för att inneha en tjänst som översättare eller granskare.

(se punkterna 50 och 51)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: Domen i det ovannämnda målet Tzirani mot kommissionen, punkt 53