PERSONALDOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)

den 30 april 2008

Mål F-16/07

Adriana Dragoman

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Principen om uttagningskommitténs opartiskhet – Artikel 11a i tjänsteföreskrifterna – Lika behandling av interna och externa sökande – Eliminering av en sökande – Motiveringsskyldighet – Omfattning – Iakttagande av kravet på att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt”

Saken: Talan, som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom Adriana Dragoman har yrkat, bland annat, ogiltigförklaring av det beslut som den 12 december 2006 fattats av uttagningskommittén i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/34/05 för att upprätta en anställningsreserv av rumänskspråkiga språkliga handläggare (konferenstolkar – AD 5) att inte föra upp sökanden på nämnda reservlista.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Principen om uttagningskommitténs opartiskhet

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 11a)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprovets genomförande

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)

3.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag på en ansökan – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Iakttagande av överläggningssekretessen

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25; bilaga III, artikel 6)

1.      Principen om en uttagningskommittés opartiskhet är ett uttryck för likabehandlingsprincipen och hör till de garantier som ges av gemenskapens rättsordning.

Det faktum att en medlem av uttagningskommittén känner en av de sökande räcker inte i sig för att denna medlem ska anses ha ett ”personligt intresse, till exempel av familjekaraktär eller av ekonomisk art” i den mening som avses i artikel 11a i tjänsteföreskrifterna, vilket som sådant skulle kunna påverka dennes opartiskhet. Det faktum att en medlem av uttagningskommittén personligen känner en av de sökande betyder nämligen inte nödvändigtvis att denne i förväg har en gynnsam uppfattning om sökandens prestation. Eftersom ett muntligt delprov per definition inte kan vara anonymt kan uttagningskommittén inte erhålla någon information som den inte får känna till på grund av att en sökande burit ett tjänstekort, i stället för ett kort för besökare.

(se punkterna 41, 44 och 46)

2.      En uttagningskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid fastställelsen av hur de muntliga delproven ska genomföras och deras exakta innehåll, förutsatt att den noggrant iakttar reglerna för organisationen av dessa delprov. Uttagningskommittén överskrider sålunda inte gränserna för detta utrymme när den, i syfte att få sökanden att känna sig väl till mods, väljer att be denne att presentera sig i början av det första tolkningsprovet, vilket föregår det allmänna muntliga delprovet.

(se punkterna 51 och 57)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 24 september 2002, Girardot mot kommissionen, T‑92/01, REFP 2002, s. I‑A‑163 och s. II‑859, punkt 24; 5 april 2005, Christensen mot kommissionen, T‑336/02, REFP 2005, s. I‑A‑75 och s. II‑341, punkt 38

3.      Skyldigheten att motivera ett beslut som går någon emot har till syfte att dels förse den berörde med nödvändiga upplysningar för att kunna avgöra om beslutet är grundat eller inte, dels göra det möjligt för gemenskapsdomstolen att göra sin prövning. Vad gäller beslut av en uttagningskommitté måste denna skyldighet dock vägas mot den skyldighet att uppfylla de sekretesskrav som omgärdar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Denna sekretess har införts i syfte att garantera att uttagningskommittéerna är oberoende och de utför sitt arbete på ett objektivt sätt, genom att de skyddas från all yttre inblandning och påtryckningar, oavsett om dessa härrör från gemenskapsadministrationen själv, från sökandena eller från utomstående. Skyddet för denna sekretess utgör således hinder mot utlämnande av såväl uppgifter om de individuella medlemmarnas ställningstaganden lämnas ut som av uppgifter rörande personliga eller jämförande bedömningar angående sökandena.

Kravet på motivering av en uttagningskommittés beslut i ett uttagningsprov ska under dessa förhållanden bedömas med beaktande av arten av uttagningskommitténs arbete. Detta arbete utförs i allmänhet i åtminstone två distinkta etapper, nämligen för det första en granskning av ansökningarna för att sortera ut de sökande som ska tillåtas att delta i uttagningsprovet och, för det andra, en bedömning av sökandenas lämplighet för den tjänst som ska tillsättas, i syfte att upprätta en förteckning över godkända sökande. Den andra etappen i uttagningskommitténs arbete är däremot framförallt av jämförande art och omfattas av denna anledning av den sekretess som är förbunden med detta arbete. De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före proven utgör en väsentlig beståndsdel av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende sökandenas respektive meriter. Dessa kriterier omfattas således av överläggningssekretessen på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar. Den jämförande undersökning som uttagningskommittén gör återspeglas i de poäng som den ger de sökande. Med beaktande av den sekretess som ska omgärda uttagningskommitténs arbete, utgör en underrättelse om de poäng som har erhållits i olika delprov en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut och denna är inte skyldig att ange vilka svar den ansett otillräckliga eller förklara varför svaren har bedömts vara otillräckliga.

(se punkt 63)

Hänvisning till:

Domstolen 4 juli 1996, parlamentet mot Innamorati, C‑254/95 P, REG 1996, s. I‑3423, punkterna 23–31

Förstainstansrätten 27 mars 2003, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, T‑33/00, REGP 2003, s. I‑A‑105 och s. II‑541, punkterna 43–52