Language of document : ECLI:EU:F:2012:197

DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(andra avdelningen)

den 13 december 2012

Mål F‑101/11

Tzena Mileva

mot

Europeiska kommissionen

”Meddelande om uttagningsprov EPSO/AD/188/10 – Beslut att inte uppta sökanden i förteckning över godkända sökande – Uttagningskommitténs sammansättning – Permanenta och icke permanenta medlemmar”

Saken: Talan som väckts enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Tzena Mileva i huvudsak yrkar ogiltigförklaring av det beslut som fattades av uttagningskommittén vid allmänt uttagningsprov EPSO/AD/188/10 att inte uppta sökanden i förteckningen över godkända sökande i detta uttagningsprov.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska bära sina egna rättegångskostnader och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag av en ansökan – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Iakttagande av kravet på att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt

(Artikel 296 FEUF; tjänsteföreskrifterna, artikel 25.2; bilaga III, artikel 6)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Utvärdering av sökandenas kvalifikationer – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Beslut att inte föra upp en sökande i förteckningen över godkända sökande – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)

3.      Tjänstemän – Tjänstemän – Uttagningsprov – Utvärdering av sökandenas kvalifikationer – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 5)

4.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprovens genomförande och innehåll – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)

5.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Sammansättning – Medlemmarnas kvalifikationer för att objektivt bedöma proven

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 3)

1.      Det framgår av artikel 296 EG och artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna att alla beslut som fattas i det enskilda fallet i enlighet med dessa tjänsteföreskrifter och som går en tjänsteman emot ska motiveras. När det gäller beslut av en uttagningskommitté ska motiveringsskyldigheten dock vägas mot skyldigheten att uppfylla de sekretesskrav som omgärdar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

Denna sekretess har införts i syfte att garantera att uttagningskommittéerna är oberoende och att de utför sitt arbete på ett objektivt sätt, genom att de skyddas från all yttre inblandning och påtryckningar, oavsett om dessa härrör från unionsadministrationen själv, från sökandena eller från utomstående. Skyddet för denna sekretess utgör således hinder mot utlämnande av såväl uppgifter om de individuella medlemmarnas ställningstaganden lämnas ut som av uppgifter rörande personliga eller jämförande bedömningar angående sökandena.

Med beaktande av den sekretess som ska omgärda uttagningskommitténs arbete, utgör en underrättelse om det betyg som har erhållits i olika delprov en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut. En sådan motivering innebär inte att sökandenas rättigheter kränks, eftersom de får kännedom om de värdeomdömen som har gjorts av deras insatser och de kan, i förekommande fall, kontrollera huruvida de inte har fått det erforderliga antalet poäng enligt meddelandet av uttagningsprovet för att ges tillträde till vissa delprov eller till samtliga prov.

Motiveringsskyldigheten innebär endast att mottagaren av ett beslut som går mottagaren emot ska kunna förstå, på ett klart och otvetydigt sätt, hur administrationen har resonerat när den antog det aktuella beslutet. Det förhållandet att denna motivering är felaktig, om det anses styrkt, ska istället anses utgöra en felaktig rättstillämpning eller en uppenbart oriktig bedömning.

(se punkterna 27–29 och 34)

Hänvisning till

Domstolen: 4 juli 1996, parlamentet mot Innamorati, C‑254/95 P, punkt 24

Förstainstansrätten: 19 februari 2004, Konstantopoulou mot domstolen, T‑19/03, punkterna 27, 32 och 33; 4 maj 2005, Sena mot AESA, T‑30/04, punkt 62

2.      Uttagningskommittén förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den bedömer provresultaten. Härav följer att en uttagningskommitté inte är skyldig att vid motiveringen av anledningen till att en sökande misslyckats i ett prov precisera vilka av sökandens svar som bedömts som otillräckliga eller förklara varför dessa svar bedömts som otillräckliga

(se punkt 30)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: Konstantopoulou mot domstolen, ovannämnda mål, punkt 34

3.      När personaldomstolen anmodas avgöra huruvida ett beslut om att inte föra upp en sökande i förteckningen över godkända sökande är rättsenligt, ska den pröva huruvida tillämpliga rättsregler har följts, det vill säga bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov, särskilt de som avser förfarandena, samt bestämmelserna om uttagningskommitténs arbete, särskilt kravet att förhålla sig opartisk och iaktta principen om likabehandling av provdeltagarna, och inte göra sig skyldig till maktmissbruk.

I vissa fall då uttagningskommittén inte har något utrymme för skönsmässig bedömning, bland annat då de frågor som uttagningskommittén ställer till en sökande endast kan besvaras på ett visst sätt, så kan domstolens prövning avse huruvida de fakta som uttagningskommittén grundade sitt beslut på var korrekta. Slutligen prövar personaldomstolen att det inte föreligger några materiella fel samt att poängtalen överensstämmer med uttagningskommitténs skriftliga omdömen, varvid denna prövning av överensstämmelsen enbart ska avse att det inte föreliggerer uppenbara motsägelser.

Personaldomstolens prövningsrätt omfattar däremot inte bedömningar som en uttagningskommitté gör vid utvärderingen av provdeltagarnas kunskaper och lämplighet. Personaldomstolens prövning får inte avse avsaknaden av överensstämmelse mellan olika omdömen som lämnats vid olika prov, eftersom en sådan prövning skulle utgöra en kontroll av huruvida en uttagningskommittés omdömen är korrekta såvitt avser sökandenas kunskaper och lämplighet.

Om personaldomstolen skulle anses vara behörig att göra en sådan prövning, kan det konstateras att det förhållandet att de omdömen som lämnats vid två olika prov är motsägelsefulla under alla omständigheter inte kan anses utgöra en oriktig bedömning. Eftersom ett uttagningsprov innehåller flera delprov och flera personer rättar proven, är det nämligen oundvikligt att det lämnas motsägelsefulla omdömen.

(se punkterna 40–45)

Hänvisning till

Domstolen: 9 oktober 1974, Campogrande m.fl. mot kommissionen, 112/73, 144/73 och 145/73, punkt 53

Förstainstansrätten: 27 mars 2003, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, T‑33/00, punkterna 62–64; 26 januari 2005, Roccato mot kommissionen, T‑267/03, punkterna 42, 50 och 51; 12 mars 2008, Giannini mot kommissionen, T‑100/04, punkterna 277 och 278

Personaldomstolen: 11 september 2008, Coto Moreno mot kommissionen, F‑127/07, punkterna 32 och 34 och där angiven rättspraxis

4.      Unionens institutioner har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa det sätt som ett uttagningsprov genomförs på och det ankommer enbart på unionsdomstolen att ingripa i det sätt som proven utförs på om det inte har något samband med ändamålet med uttagningsprovet.

Under alla omständigheter innebär urvalet av de bästa sökandena att administrationen måste försöka hitta dem som har såväl stora kunskaper som intellektuell förmåga att under föränderliga omständigheter tillämpa kunskaperna i praktiken. Det saknas således inte något samband med ändamålet med uttagningsprovet att hålla delprov som avser att utvärdera sökandenas allmänna kvalifikationer. Även om proven avseende allmänna kvalifikationerna består i tester som kräver en psykologisk bedömning av sökandena, visar inte denna omständighet att utvärderingen av dessa prov skulle vara till den grad subjektiv att likabehandlingsprincipen och principen om objektivitet vid betygsättning inte kunde säkerställas.

(se punkterna 51, 54 och 55)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 6 november 1997, Berlingieri Vinzek mot kommissionen, T‑71/96, punkt 36; 26 oktober 2004, Falcone mot kommissionen, T‑207/02, punkt 31; 30 november 2005, Vanlangendonck mot kommissionen, T‑361/03, punkt 38

Personaldomstolen: 29 september 2009, Aparicio m.fl. mot kommissionen, F‑20/08, F‑34/08 och F‑75/08, punkt 53

5.      Även om en uttagningskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning för att utvärdera sökandena under ett uttagningsprov, måste den i gengäld genomföra sitt arbete med strikt efterlevnad av reglerna för uttagningsprovets genomförande och för den sammansättning som ska pröva sökandens prestationer.

För att en uttagningskommitté ska vara sammansatt i enlighet med tjänsteföreskrifterna och artikel 3 i bilaga III till dessa, krävs det att den är sammansatt på ett sådant sätt att den säkerställer en objektiv bedömning av sökandenas prestationer i delproven med hänsyn till de förväntade yrkesmässiga kvalifikationerna. Eftersom det görs en jämförande bedömning av sökandena, kan en sökande dra fördel av en felaktighet som gjorts till förmån för en annan sökande för att erhålla en ogiltigförklaring av beslutet att inte uppta förstnämnda sökande i förteckningen över godkända sökande.

(se punkterna 61 och 63)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 23 mars 2000, Gogos mot kommissionen, T‑95/98, punkt 37 och 41–56; 24 september 2002, Girardot mot kommissionen, T‑92/01, punkt 24; 10 november 2004, Vonier mot kommissionen, T‑165/03, punkt 39

Personaldomstolen: 4 september 2008, Dragoman mot kommissionen, F‑147/06, punkt 49