PERSONALDOMSTOLENS DOM (andra avdelningen)
den 22 maj 2008 (*)
”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Villkor för tillträde – Krav på yrkeserfarenhet – Beslut att inte rekrytera en sökande som är införd i förteckningen över godkända sökande – Uttagningskommitténs och tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning”
I mål F‑145/06,
angående en talan enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA,
César Pascual García, Madrid (Spanien), företrädd av advokaterna B. Cortese och C. Cortese,
sökande,
mot
Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av J. Currall och M. Velardo, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
sammansatt av ordföranden S. Van Raepenbusch (referent) samt domarna I. Boruta och H. Kanninen,
justitiesekreterare: handläggaren R. Schiano,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 6 mars 2008,
följande
Dom
1 César Pascual García, som godkändes i det allmänna uttagningsprovet EPSO/B/23/04 (EUT C 81 A av den 31 mars 2004, s. 17) har, genom ansökan som inkom per telefax till personaldomstolens kansli den 22 december 2006 (originalet inkom den 2 januari 2007), yrkat att personaldomstolen bland annat ska ogiltigförklara det beslut som fattades den 7 april 2006 av generaldirektören för Gemensamma forskningscentret (nedan kallat GFC) vid Europeiska gemenskapernas kommission, Ispra (Italien), om att inte beakta hans ansökan enligt meddelandet om lediga tjänster KOM/2005/2969 och om att göra en anteckning i förteckningen över godkända sökande från nämnda uttagningsprov, för att informera kommissionens avdelningar om att sökanden inte uppfyllde villkoren för tillträde till det aktuella uttagningsprovet (nedan kallat det angripna beslutet).
Bakgrund till tvisten
2 Sökanden avlade i augusti 1998 en kandidatexamen i fysik och år 2000 en kandidatexamen i materialvetenskap vid Madrids oberoende universitet (Spanien) (Universidad autonoma de Madrid, nedan kallat UAM).
3 Under perioden den 1 februari 2001–31 januari 2004 innehade sökanden vid högskolan i Pisa (Italien) (Scuola Normale Superiore, nedan kallad SNS) och vid nationella institutet för materialfysik (Istituto Nazionale per la Fisica della Materia, nedan kallat INFM) en tjänst för fördjupning i den kondenserade materiens fysik (posto di perfezionamento triennale in fisica della materia condensata, nedan kallad doktorandutbildningen). Under denna period forskade han inom områdena halvledare och nanovetenskap vid ”National Enterprise for nanoScience and nanoTechnology”, ett samriskföretag för forskning som bildats av SNS och INFM (nedan kallat NEST), samtidigt som han deltog i 150 timmars undervisning.
4 Det ska påpekas att efter införandet av doktorandutbildningar i Italien, genom presidentdekret nr 382 av den 11 juli 1980 om reform av akademisk undervisning och utbildning samt försöksverksamhet med ändrad organisation och didaktik (Decreto del Presidente della Repubblica 11 luglio 1980, n. 382, Riordinamento della docenza universitaria, relativa fascia di formazione nonché sperimentazione organizzativa e didattica, GURI nr 209 av den 31 juli 1980), slogs det i lag nr 308 av den 18 juni 1986 (Legge 18 giugno 1986, n. 308, Equipollenza del Diploma di Perfezionamento della Scuola Normale Superiore di Pisa con il titolo di Dottore di Ricerca, GURI nr 149 av den 30 juni 1986) fast att examensbevis för fördjupningsutbildning (diploma di perfezionamento), som utfärdats av SNS, och examensbevis för doktorsexamen (dottore di ricerca), som utfärdats av övriga italienska universitet, är likvärdiga.
5 Under perioden den 2 februari 2004–1 februari 2005 fortsatte sökanden att arbeta för SNS, denna gång i enlighet med ett avtal om forskningssamarbete (contratto di collaborazione ad attività di ricerca, nedan kallat forskningsavtalet).
Det allmänna uttagningsprovet EPSO/B/23/04
6 Den 31 mars 2004 publicerades meddelandet om allmänt uttagningsprov EPSO/B/23/04 som syftade till att upprätta en anställningsreserv av laboratorietekniker (B 5/B 4) inom forskning och teknik (nedan kallat meddelandet om uttagningsprov). Uttagningsprovet omfattade olika områden, bland annat ”Fysik, materialvetenskap, mekanik och elektronik”, vilket område sökandens ansökan avsåg. Sista anmälningsdag var den 30 april 2004.
7 Vad gäller området ”Fysik, materialvetenskap, mekanik och elektronik” beskrevs arbetsuppgifterna på följande sätt i avsnitt A.I i meddelandet om uttagningsprov:
”Arbetsuppgifterna består huvudsakligen i följande:
– Drift och utformning, på grundval av instruktioner, av försöksanläggningar, genomförande av försöksverksamhet.
– Utarbetande och användning av analytiska metoder.
– Kontroll och validering av resultat.
– Utformning av metoder för kvalitetskontroll på nedanstående områden.
…
Arbetsuppgifterna kan bland annat komma att omfatta följande:
– Tekniska instrument, övervakningssystem och mät- och detekteringssystem på områdena miljö, hälsa, förnybara energikällor och utsläpp.
– Analys och behandling av material för biomedicinsk teknik.
– Utformning och installation av försöksanläggningar.
– Installation och underhåll av hydrauliska system, högtryckssystem, lågtryckssystem och kryoteknik.
– Metrologi.
– Ansvar för ett elektroniskt och ett elektrotekniskt laboratorium.
– Ansvar för och underhåll av elektroniska anläggningar.
– Insamling av data och modellering.”
8 I avsnitt A.II i meddelandet om uttagningsprov angavs de behörighetskrav vad gäller utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper som sökandena skulle uppfylla sista anmälningsdagen. I fråga om yrkeserfarenhet angavs särskilt följande under rubrik 2:
”Du skall efter den gymnasieutbildning som ger tillträde till uttagningsprovet ha arbetat heltid i minst fyra år, varav minst två år skall ha samband med de arbetsuppgifter som anges ovan.
Vid bedömningen av yrkeserfarenheten tas också hänsyn till följande, dock för sammanlagt högst två år:
– Praktik som gett specialiserade eller fördjupade yrkeskunskaper som innebär en förberedelse för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I. Praktiken skall styrkas med intyg.
– Kompletterande vidareutbildning, studier eller forskning som innebär en förberedelse för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I och som styrks med examensbevis. Examensbeviset skall minst vara i nivå med det examensbevis som ger tillträde till uttagningsprovet.
Om du varit yrkesverksam under praktikperioden eller vidareutbildningen kommer endast den yrkesverksamma perioden att beaktas.”
9 I avsnitt C, under rubrik 3 ”Fullständig ansökan”, föreskrevs att noggranna uppgifter om medborgarskap, utbildning, praktik, forskningsarbete och yrkeserfarenhet skulle lämnas i ansökan och att bestyrkande handlingar skulle bifogas ansökan. På grundval av ansökan skulle uttagningskommittén kontrollera huruvida sökandena uppfyllde kraven i avsnitt A.II i meddelandet om uttagningsprov.
10 Genom skrivelse av den 30 mars 2005 informerade Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal (EPSO) sökanden om att han uppfyllde alla kraven i meddelandet om uttagningsprov. Genom skrivelse av den 13 oktober 2005 underrättade EPSO honom om att hans namn fanns upptaget i förteckningen över godkända sökande, vilken var giltig till och med den 31 december 2007, dock utan att detta gav honom några garantier för att eventuellt anställas.
Meddelandet om lediga tjänster KOM/2005/2969
11 GFC publicerade meddelandet om lediga tjänster KOM/2005/2969 – B*3/B*11 (nedan kallat meddelandet om lediga tjänster). Den 21 november 2005 kallades sökanden till anställningsintervju vid Institutet för konsumenthälsa och konsumentskydd i Ispra (nedan kallat ISPC). Anställningsintervjun hölls den 6 december 2005.
12 Den 14 december 2005 kallades sökanden även till anställningsintervju vid Institutet för transuraner vid GFC, i Karlsruhe (Tyskland). Datum för anställningsintervjun fastställdes till den 17 januari 2006.
13 Genom skrivelse av den 16 december 2005 informerade chefen för enheten för personalfrågor vid GFC i Ispra sökanden om att han skulle anställas på den tjänst som meddelandet om lediga tjänster avsåg och att hans anställning fortfarande var avhängig resultaten från läkarundersökningen och säkerhetskontrollen.
14 Under de påföljande dagarna bekräftade en rad telefonsamtal och ett e-brev att sökanden hade valts ut till den lediga tjänsten. Vid dessa kontakter framkom det även att om sökanden tackade ja till tjänsten, var han tvungen att tacka nej till inbjudan till anställningsintervju från Institutet för transuraner i Karlsruhe.
15 Den 23 januari 2006 genomgick sökanden läkarundersökningen. Samma dag träffade han den vetenskapligt ansvarige vid ISPC, där han skulle tjänstgöra. Det bestämdes att han skulle tillträda sin tjänst vid GFC den 1 april 2006.
16 Sökanden ingav även samtliga handlingar i sin akt, vilka hade skickats in till EPSO, till enheten för personalfrågor vid GFC. Därefter beslutade han att säga upp sitt anställningsförhållande med SNS och att inte gå vidare med andra erbjudanden om anställning.
17 Genom e-brev av den 3 mars 2006 från enheten för personalfrågor vid GFC anmodades sökanden att inge ytterligare handlingar rörande sin yrkeserfarenhet för att bland annat fastställa den tid som ägnats åt studier och den tid som ägnats åt forskning inom ramen för hans doktorandutbildning. Sökanden efterkom denna begäran.
18 Eftersom sökanden ännu inte hade fått något officiellt erbjudande om anställning tog han den 20 mars 2006, via e-post, kontakt med den vetenskapligt ansvarige vid ISPC, vilken försäkrade honom om att han skulle höra sig för hos den behöriga avdelningen.
19 Den 21 mars 2006 mottog sökanden, efter ett telefonsamtal med enheten för personalfrågor vid GFC, ett e-brev från denna enhet där han informerades om att det, efter översändandet av de ytterligare handlingar som hade begärts, fortfarande förelåg osäkerhet huruvida sökanden, den 30 april 2004, uppfyllde de nödvändiga villkoren för att få delta i uttagningsprovet EPSO/B/23/04.
20 Den 25 mars 2006 översände sökanden en skrivelse från direktören för NEST till GFC, vari den forskningsverksamhet som sökanden hade bedrivit under perioden den 1 februari 2001 till den 30 april 2004 intygades.
21 I beslut av den 7 april 2006 ansåg generaldirektören för GFC att sökandens ansökan inte kunde beaktas, med hänsyn till att sökanden inte uppfyllde villkoren för tillträde till det aktuella uttagningsprovet. Samtidigt beslutade generaldirektören att en anteckning med den innebörden skulle göras i förteckningen över godkända sökande från uttagningsprovet för att informera kommissionens avdelningar. Sökanden delgavs beslutet genom skrivelse av den 17 april 2006.
22 Den 19 juni 2006 ingav sökanden ett klagomål mot det angripna beslutet i enlighet med artikel 90.2 i Tjänsteföreskrifter för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna). Sökanden gjorde gällande att längden på hans yrkeserfarenhet, vilken uppgick till fem år och åtta månader, hade felbedömts i det angripna beslutet.
23 Sökanden skickade även ett förklarande dokument som var daterat den 21 augusti 2006, vilket kommissionen betecknade som ett kompletterande klagomål som dock ingetts för sent. Enligt kommissionen kunde det därför inte på ett giltigt sätt komplettera klagomålet av den 19 juni 2006.
24 Genom beslut av den 22 september 2006, vilket sökanden delgavs den 13 november 2006, avslog tillsättningsmyndigheten klagomålet.
25 I avslagsbeslutet fann tillsättningsmyndigheten att de studieår som sökanden hade fullgjort mellan september 1993 och augusti 1998, för att erhålla en kandidatexamen i fysik, utgjorde sådan yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov, i enlighet med avsnitt A.II 2 andra stycket i meddelandet om uttagningsprov, med ett tak på två år. Även den period på ett år och sju månader, från augusti 1998 till mars 2000, då sökanden arbetade som anställd vid UAM, utgjorde sådan yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov. Däremot beslutade tillsättningsmyndigheten att i det avseendet inte beakta sökandens övriga verksamhetsperioder. Det rör sig särskilt om
– 36 månader, från den 1 februari 2001 till den 30 januari 2004, då sökanden samarbetade med NEST inom ramen för sin doktorandutbildning vid SNS, och
– 3 månader, från den 2 februari 2004 till den 30 april 2004, som var sista anmälningsdag enligt meddelandet om uttagningsprov, då sökanden var knuten till SNS genom forskningsavtalet.
26 Följaktligen ansåg tillsättningsmyndigheten att sökanden endast hade en yrkeserfarenhet på tre år och sju månader och konstaterade att han inte nådde upp till den gräns på fyra års erfarenhet som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov.
Parternas yrkanden
27 Sökanden har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara det angripna beslutet,
– i den mån det behövs, ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut av den 22 september 2006 att avslå sökandens klagomål, och
– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.
28 Kommissionen har yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan, och
– besluta om rättegångskostnaderna i enlighet med gällande rätt.
Rättslig bedömning
29 Sökanden har åberopat fyra grunder till stöd för sin talan. Den första grunden avser förfarandefel. Som andra grund har det gjorts gällande att den rättsliga ram som slagits fast genom meddelandet om uttagningsprov åsidosattes, att det gjordes en uppenbart oriktig bedömning och att motiveringen var bristfällig. Den tredje grunden avser att principen om skydd för berättigade förväntningar åsidosattes. Sökanden har som fjärde grund, vilken har åberopats i andra hand, gjort gällande att principen om likabehandling åsidosattes.
De två första grunderna: förfarandefel, åsidosättande av den rättsliga ram som slagits fast genom meddelandet om uttagningsprov, uppenbart oriktig bedömning och bristfällig motivering
Parternas argument
30 Vad beträffar den första grunden har sökanden först erinrat om de begränsningar som gäller vid domstolsprövningen av uttagningskommitténs arbete, genom att gemenskapsdomstolen endast kan beivra en uppenbart oriktigt bedömning, och han har därefter gjort gällande att samma begränsningar gäller vid tillsättningsmyndighetens kontroll av uttagningskommitténs beslut, särskilt vad gäller villkoren för tillträde till det aktuella uttagningsprovet.
31 I förevarande fall ansåg uttagningskommittén, utan att göra en uppenbart oriktig bedömning, att sökanden uppfyllde kraven för att få tillträde till uttagningsprovet, särskilt kraven vad gäller yrkeserfarenhetens längd.
32 Sökanden anser att det angripna beslutet har tillkommit genom ett förfarandefel, genom att tillsättningsmyndigheten ersatte uttagningskommitténs bedömning av hans meriter och yrkeserfarenhet med sin egen, trots att uttagningskommittén inte hade gjort en uppenbart oriktig bedömning.
33 Kommissionen har genmält att uttagningskommittén i ett uttagningsprov som grundar sig på meriter och prov visserligen har ett stort utrymme för eget skön vid bedömningen av de examensbevis som sökandena har ingett eller av deras yrkeserfarenhet. Tillsättningsmyndigheten kan dock inte, i fråga om ett annat beslut som det ankommer på den att fatta, vara bunden av ett beslut av en uttagningskommitté som är rättsstridigt (se förstainstansrättens dom av den 15 september 2005 i mål T‑306/04, Luxem mot kommissionen REGP 2005, s. I‑A‑263 och s. II‑1209, punkt 23). Tillsättningsmyndigheten åsidosatte således inte några handläggningsregler genom att anta det angripna beslutet.
34 Vad beträffar den andra grunden har sökanden i första hand gjort gällande att tillsättningsmyndigheten åsidosatte den rättsliga ram som slagits fast genom meddelandet om uttagningsprov, i fråga om begreppet yrkeserfarenhet, och att den gjorde en uppenbart oriktig bedömning.
35 Enligt sökanden ska begreppet erforderlig yrkeserfarenhet för sökande till ett uttagningsprov enligt rättspraxis tolkas enbart mot bakgrund av syftena med det aktuella uttagningsprovet, såsom dessa framgår av den allmänna beskrivningen av de arbetsuppgifter som ska utföras (förstainstansrättens dom av den 22 maj 1990 i mål T‑50/89, Sparr mot kommissionen, REG 1990, s. II‑207, punkt 18, av den 6 november 1997 i mål T‑101/96, Wolf mot kommissionen, REGP 1997, s. I‑A‑351 och s. II‑949, punkt 74, och av den 16 mars 2005 i mål T‑329/03, Ricci mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑69 och s. II‑315, punkt 52).
36 I förevarande fall hade uttagningsprovet till syfte att upprätta en anställningsreserv av laboratorietekniker inom ”område 2: Fysik, materialvetenskap, mekanik och elektronik”, för att utföra de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I i meddelandet om uttagningsprov.
37 Sökanden har erinrat om att i avsnitt A.II 1 i meddelandet om uttagningsprov, med rubriken ”Utbildning”, anges följande: ”Du skall ha fullständig treårig gymnasieutbildning, vilket skall styrkas med avgångsbetyg.” Vad gäller yrkeserfarenhet anges följande i avsnitt A.II 2 i meddelandet om uttagningsprov: ”Du skall efter den gymnasieutbildning som ger tillträde till uttagningsprovet ha arbetat heltid i minst fyra år, varav minst två år skall ha samband med de arbetsuppgifter som anges ovan.” Vidare anges följande i andra strecksatsen i samma punkt: ”Vid bedömningen av yrkeserfarenheten tas också hänsyn till följande, dock för sammanlagt högst två år: ... Kompletterande vidareutbildning, studier eller forskning som innebär en förberedelse för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I [i förevarande fall de arbetsuppgifter som utförs av laboratorietekniker inom området fysik etcetera] och som styrks med examensbevis. Examensbeviset skall minst vara i nivå med det examensbevis som ger tillträde till uttagningsprovet.”
38 I andra strecksatsen i avsnitt A.II 2 i meddelandet om uttagningsprov åsyftas däremot inte studier, forskning, vidareutbildning och specialisering som innebär en förberedelse för arbetsuppgifter på en högre nivå än de tjänster som avses i meddelandet om uttagningsprov, som exempelvis de arbetsuppgifter som utförs av en universitetsprofessor, en chefsforskare eller en medlem i ett forskarlag, och inte heller studier, forskning, vidareutbildning och specialisering som innebär en förberedelse för arbetsuppgifter som avser arbetsledning, utformning och studier, vilka kräver kunskaper på universitetsnivå eller yrkeserfarenhet på motsvarande nivå. Sådan verksamhet bör klassificeras som fullvärdig yrkeserfarenhet som ”har samband med arbetsuppgifterna” i den mening som avses i meddelandet om uttagningsprov, förutsatt att det är fråga om ekonomisk verksamhet i den mening som avses i EG‑fördraget och i gemenskapens rättspraxis rörande den inre marknadens friheter.
39 I förevarande fall bedrev sökanden, inom ramen för sitt samarbete med SNS och i synnerhet med NEST, forskningsverksamhet under perioden den 1 februari 2001–30 april 2004, genom att ständigt använda sig av de försökstekniker som avses i meddelandet om uttagningsprov, och han förberedde sig därigenom för andra arbetsuppgifter och ansvarsområden än som laboratorietekniker.
40 Den forskning som bedrevs och den fördjupningsutbildning som sökanden genomgick vid SNS förutsätter nämligen att man behärskar de försökstekniker som avses i meddelandet om uttagningsprov och utgör inte utbildning, studier eller forskning ”som innebär en förberedelse” för användningen av dessa tekniker. Enligt sökanden gäller det såväl den period då han genomgick sin doktorandutbildning vid SNS och NEST som den efterföljande perioden, vilken omfattades av hans forskningsavtal.
41 Genom att beteckna de aktuella verksamheterna som ”kompletterande vidareutbildning, studier eller forskning” som innebär en förberedelse för de arbetsuppgifter som anges i meddelandet om uttagningsprov, åsidosatte tillsättningsmyndigheten således den rättsliga ram som slagits fast genom meddelandet om uttagningsprov och gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning.
42 Vad beträffar frågan huruvida de verksamheter som sökanden bedrev var av ekonomisk karaktär så erhöll sökanden under sin doktorandutbildning en årlig utbetalning på ungefär 8 000 euro (”contributo didattico”), det vill säga 690 euro per månad, som ersättning för forskningsverksamheten. Kostnader för uppehälle, såsom kostnader för måltider i personalmatsalen och för boende, ersattes separat och kontrollerades särskilt av SNS, medan det var gratis att gå på kurserna och att använda försöksanläggningarna. Sökanden har erinrat om att enligt rättspraxis saknar anställningsförhållandets sui generis-karaktär betydelse vid bedömningen av om en person ska betecknas som arbetstagare enligt gemenskapsrätten. Samma sak gäller varifrån medlen till ersättningen kommer och huruvida ersättningsnivån är låg (se bland annat domstolens dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin, REG 1982, s. 1035, punkt 16, svensk specialutgåva, volym 6, s. 335, och av den 7 september 2004 i mål C‑456/02, Trojani, REG 2004, s. I‑7573, punkt 16).
43 I forskningsavtalet föreskrevs vidare ett forskningsstipendium (assegno di ricerca) på 15 493,71 euro per år, det vill säga 1 291,15 euro per månad, vilket motsvarar en vanlig lön för en universitetsforskare i Italien. Enligt sökanden föreligger det ett ömsesidigt samband mellan forskningsarbetet och den ersättning som betalades ut som motprestation.
44 Sökanden har tillfogat att i italiensk lagstiftning, till vilken det hänvisas i artikel 2 i forskningsavtalet, föreskrivs att sociala avgifter ska tas ut på allt arbete som utförs inom ramen för ett varaktigt och samordnat samarbete, utan att det föreligger ett anställningsförhållande, såsom var fallet här. Enligt denna lagstiftning, vilken bland annat är tillämplig på doktorandstipendier, ska den som innehar ett forskningsavtal, i likhet med en doktorand, inte betraktas som student, utan som en egenföretagare som inte omfattas av arbetsgivarens arbetsledningsrätt.
45 I andra hand har sökanden hävdat att även om man utgår från beteckningarna i tillämplig nationell rätt, så anses den verksamhet som bedrivs inom ramen för en doktorandutbildning enligt italiensk rätt utgöra självständig förvärvsverksamhet av intellektuell karaktär.
46 Sökanden har gjort gällande att det arbete som han utfört både inom ramen för doktorandutbildningen och inom ramen för forskningsavtalet ska betecknas som sådan yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov.
47 För att bemöta de argument som sökanden har anfört i första hand har kommissionen gjort gällande att de intyg som ingavs av sökanden bekräftar att de verksamheter som bedrevs såväl inom ramen för doktorandutbildningen som enligt forskningsavtalet utgör studier och forskning och inte sådan yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov. Uttagningskommittén gjorde således en uppenbart oriktig bedömning vid beräkningen av sökandens yrkeserfarenhet i syfte att ge honom tillträde till det aktuella uttagningsprovet. I enlighet med domen i målet Luxem mot kommissionen (ovan punkt 23) var tillsättningsmyndigheten skyldig, vid utövandet av sin egen behörighet, att inte följa uttagningskommitténs beslut.
48 I synnerhet anges det inte i något av de intyg som ingetts av sökanden att han faktiskt har haft en anställning under perioden mellan den 1 februari 2001 och den 31 januari 2004. I skrivelsen från direktören för SNS av den 29 januari 2001, vilken har ingetts av sökanden, används vidare en särskild terminologi (”studenter”, ”stipendium för studier”, ”studier”, ”studieplan”) som är karakteristisk för högre studier.
49 Vad beträffar den ”ersättning” som sökanden erhöll under de aktuella perioderna anser kommissionen att den utgör ett stipendium för studier, vilket utesluter att banden mellan sökanden och SNS kan anses utgöra ett anställningsförhållande.
50 Vad särskilt beträffar forskningsavtalet har kommissionen gjort gällande att enligt själva ordalydelsen i detta avtal hade det samarbete som inrättades genom avtalet inte alls karaktären av en anställning. Sökanden har endast citerat artikel 2 i avtalet, som avser skyldigheten att erlägga skatt och sociala avgifter, och underlåtit att nämna artikel 1 i avtalet, där det uttryckligen anges att avtalet inte kan medföra ett anställningsförhållande.
51 För att bemöta de argument som sökanden har anfört i andra hand har kommissionen gjort gällande att de krav som uppställdes i meddelandet om uttagningsprov, avseende både yrkeserfarenhetens längd och art, hör till de val som tillsättningsmyndigheten gjort och omfattas, inom den ram som angavs i meddelandet, av uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning. Den nationella rätten är endast relevant om det uttryckligen hänvisas till denna i meddelandet om uttagningsprov, vilket inte var fallet här.
52 Kommissionen anser hur som helst, även med beaktande av den italienska lagstiftningen, att doktorandstudier inte kan anses utgöra riktig yrkeserfarenhet, eftersom sådana studier har det uttalade syftet att utöka studenternas kunskapsbas genom studier och forskning. Det framgår nämligen av skrivelsen från SNS av den 16 juni 2006 att ”[d]uring this whole period [the applicant] has carried out experimental research work … [d]uring his first and second year at [SNS], [the applicant] also attended about 150 hours of formal courses and successfully passed the subsequent examinations[; t]his together with his technical and scientific achievements allow him to be entitled to apply for the ’Diploma di Perfezionamento’ of [SNS]” (”Under hela denna period bedrev [sökanden] experimentell forskning … Under sina första två år vid [SNS] deltog [sökanden] även i cirka 150 timmars formell undervisning och klarade efterföljande tentamina. Detta, jämte hans tekniska och vetenskapliga prestationer, har gett honom rätt att få ett examensbevis för fördjupningsutbildning utfärdat av [SNS]”).
53 Även om det vore möjligt att resonera enbart utifrån nationell rätt skulle det inte ge något stöd för sökandens ståndpunkt, eftersom doktorander inte anses vara egenföretagare enligt italiensk lagstiftning. Den omständigheten att en doktorand kan omfattas av ett system för social trygghet bevisar inte att den berörda personen faktiskt har fått yrkeserfarenhet till följd av denna universitetsverksamhet, eftersom personens arbetsuppgifter huvudsakligen avsåg studier och forskning, vilka möjliggjorde för vederbörande att få en akademisk titel efter tre års doktorandutbildning.
54 Slutligen anser kommissionen att forskningsavtalet endast omfattar forskningsverksamhet och inte ett anställningsförhållande.
Personaldomstolens bedömning
55 Av fast rättspraxis följer att uttagningskommittéer i princip har befogenhet att företa skönsmässig bedömning när de – såsom villkor för tillträde till ett uttagningsprov – bedömer de sökandes tidigare yrkeserfarenhet med avseende på såväl yrkeserfarenhetens art och längd som dess mer eller mindre nära anknytning till de krav som uppställs för den tjänst som ska tillsättas (förstainstansrättens dom av den 21 november 2000 i mål T‑214/99, Carrasco Benítez mot kommissionen, REGP 2000, s. I‑A‑257 och s. II‑1169, punkt 70, och av den 25 mars 2004 i mål T‑145/02, Petrich mot kommissionen, REGP 2004, s. I‑A‑101 och s. II‑447, punkt 34, samt domen i det ovannämnda målet Ricci mot kommissionen, punkt 45). Vid prövningen av lagenligheten ska gemenskapsdomstolen begränsa sig till att kontrollera att utövandet av denna befogenhet inte har skett på ett uppenbart felaktigt sätt (domstolens dom av den 4 februari 1987 i mål 417/85, Maurissen mot revisionsrätten, REG 1987, s. 551, punkterna 14 och 15, förstainstansrättens dom av den 13 december 1990 i mål T‑115/89, González Holguera mot parlamentet, REG 1990, s. II‑831, publicerad i utdrag, punkt 54, domen i det ovannämnda målet Wolf mot kommissionen, punkt 68, dom av den 11 februari 1999 i mål T‑224/97, Mertens mot kommissionen, REGP 1999, s. I‑A‑23 och s. II‑91, punkt 44, domen i det ovannämnda målet Carrasco Benítez mot kommissionen, punkt 71, dom av den 28 november 2002 i mål T‑332/01, Pujals Gomis mot kommissionen, REGP 2002, s. I‑A‑233 och s. II‑1155, punkt 41, och domen i det ovannämnda målet Ricci mot kommissionen, punkt 45).
56 Samma principer gäller vid tillsättningsmyndighetens prövning av uttagningskommitténs beslut beträffande villkoren för tillträde till uttagningsprovet (domen i det ovannämnda målet Ricci mot kommissionen, punkt 46). Tillsättningsmyndigheten är således skyldig, vid utövandet av sin egen behörighet, att inte handla i enlighet med ett beslut av uttagningskommittén, om beslutet innehåller en uppenbart oriktig bedömning av den erforderliga yrkeserfarenheten. Om uttagningskommittén felaktigt har gett en sökande tillträde till uttagningsprovet och därefter fört upp densamme på förteckningen över godkända sökande, ska tillsättningsmyndigheten följaktligen vägra att tillsätta denna sökande genom ett motiverat beslut, som gör det möjligt för personaldomstolen att avgöra om beslutet är välgrundat (domarna i de ovannämnda målen Ricci mot kommissionen, punkt 35, och Luxem mot kommissionen, punkt 23).
57 I förevarande fall ankommer det således på personaldomstolen att kontrollera huruvida uttagningskommittén gjorde ett uppenbart fel vid bedömningen av sökandens yrkeserfarenhet, genom att jämföra kraven i meddelandet om uttagningsprov med de uppgifter som framgår av de bestyrkande handlingar som ingetts av sökanden. Denna kontroll syftar samtidigt till att bedöma huruvida det angripna beslutet, vilket avviker från uttagningskommitténs ståndpunkt, är välgrundat.
58 Det framgår av avsnitt A.II 2 i meddelandet om uttagningsprov att sökandena, för att få tillträde till uttagningsprovet, efter nationell gymnasieutbildning måste ha arbetat heltid i minst fyra år, varav minst två år ska ha samband med arbetsuppgifterna, det vill säga de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I i nämnda meddelande.
59 Det ska erinras om att tillsättningsmyndigheten i förevarande fall ansåg att sökanden hade en yrkeserfarenhet på tre år och sju månader, nämligen två års universitetsstudier, i enlighet med avsnitt A.II 2 andra stycket i meddelandet om uttagningsprov, med hänsyn till de fysikstudier som den berörda personen bedrev mellan september 1993 och augusti 1998, och ett år och sju månader, med hänsyn till hans anställning vid UAM från augusti 1998 till mars 2000.
60 Tvisten avser särskilt två andra av sökandens verksamhetsperioder, nämligen
– verksamhetsperioden vid NEST, inom ramen för doktorandutbildningen, från den 1 februari 2001 till den 30 januari 2004, och
– den period som fullgjordes enligt forskningsavtalet med SNS, från den 2 februari 2004 till den 30 april 2004, som var sista anmälningsdag till uttagningsprovet.
61 Innan personaldomstolen tar ställning till frågan huruvida dessa perioder omfattas av begreppet yrkeserfarenhet i den mening som avses i meddelandet om uttagningsprov, ska det undersökas huruvida dessa perioder kan anses utgöra ”praktik som gett specialiserade eller fördjupade yrkeskunskaper” eller kompletterande ”vidareutbildning, studier eller forskning” i den mening som avses i avsnitt A.II 2 andra stycket i meddelandet om uttagningsprov, vilka endast kan likställas med yrkeserfarenhet för sammanlagt högst två år. I förevarande fall har dock tillsättningsmyndigheten redan beaktat två av de år som sökanden studerade fysik mellan september 1993 och augusti 1998.
62 De aktuella perioderna kan inte falla under avsnitt A.II 2 andra stycket i meddelandet om uttagningsprov, eftersom de – såsom sökanden korrekt har påpekat – inte som sådana kunde innebära en förberedelse för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt A.I. Det ska nämligen erinras om att uttagningsprovet EPSO/B/23/04 syftade till rekrytering av laboratorietekniker i lönegraderna B 5/B 4 (sedermera, i enlighet med artikel 12.3 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna, lönegrad B*3, och därefter AST 3). Under dessa förhållanden är det uteslutet att anse att doktorandstudier eller forskning efter avslutade universitetsstudier utgör en ”förberedelse” för de arbetsuppgifter som hör till tjänstegruppen AST 3 vilka, enligt ordalydelsen i bilaga I till tjänsteföreskrifterna, omfattar exempelvis de arbetsuppgifter som utförs av ”biträdande tekniker”.
63 Det ska således undersökas huruvida de verksamheter som sökanden bedrev under de omtvistade perioderna kan, utan att ett uppenbart fel begås, omfattas av begreppet yrkeserfarenhet i egentlig mening, enligt avsnitt A.II 2 första stycket i meddelandet om uttagningsprov. Enligt kommissionen är det inte fråga om anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare, utan uppenbart fråga om studieperioder. Enligt sökanden är det uppenbart att de aktuella perioderna avser perioder av verksamhet som egenföretagare.
64 Enligt rättspraxis ska begreppet erforderlig yrkeserfarenhet tolkas enbart mot bakgrund av syftena med det aktuella uttagningsprovet, såsom dessa framgår av den allmänna beskrivningen av de arbetsuppgifter som ska utföras (domen i det ovannämnda målet Ricci mot kommissionen, punkt 52). En tolkning av meddelandet om uttagningsprov mot bakgrund av de nationella lagstiftningarnas särdrag skulle ofrånkomligen leda till att sökande av olika nationaliteter behandlades olika, just med hänsyn till de nationella skillnaderna mellan systemen som gäller efter avslutade universitetsstudier (se analogt domarna i de ovannämnda målen Sparr mot kommissionen, punkt 18, och Wolf mot kommissionen, punkt 74).
65 Vad, för det första, beträffar den period på 36 månader som fullgjordes inom ramen för doktorandutbildningen, är det utrett att sökanden – även om han, såsom framgår av handlingarna i målet, under denna period deltog i 150 timmars undervisning – bedrev forskningsverksamhet på hög nivå för NEST:s räkning, i egenskap av filosofie kandidat i fysik och filosofie kandidat i materialvetenskap, inom områdena halvledare och nanovetenskap. Denna verksamhet hade onekligen samband med de arbetsuppgifter som avses i avsnitt A.1 i meddelandet om uttagningsprov.
66 Sådan verksamhet, vilken – såsom kommissionen medgav vid förhandlingen – är jämförbar med den som skulle kunna bedrivas inom GFC, ska anses höra till erforderlig yrkeserfarenhet, i den mening som avses i meddelandet om uttagningsprov,
– om verksamheten är faktisk och verklig, med undantag av forskningsverksamhet som bedrivs inom ramen för studier och som utförs i så liten omfattning att den framstår som marginell och sidoordnad, och
– om ersättning utgår för verksamheten, varvid ersättningsnivån, även om den understiger den garanterade minimiersättningen, saknar betydelse vid bedömningen av om verksamheten ska kvalificeras som yrkeserfarenhet (se analogt, beträffande kvalificering som verklig och faktisk ekonomisk verksamhet i samband med den fria rörligheten för arbetstagare, domen i det ovannämnda målet Trojani, punkt 16).
67 Vidare kan inte heller arbetsförhållandets sui generis-karaktär, såsom anställd eller egenföretagare, enligt nationell rätt, eller den omständigheten varifrån medlen till ersättningen kommer eller vad ersättningen kallas vara avgörande för om det kan anses vara sådan erforderlig yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov.
68 Det har inte bestritts att sökanden faktiskt bedrev forskningsverksamhet på hög nivå vid ett samriskföretag för forskning under 36 månader. För detta erhöll han en visserligen begränsad men faktisk ersättning på omkring 690 euro per månad, samtidigt som SNS direkt ersatte kostnaderna för hans uppehälle.
69 Även med beaktande av den tid som sökanden ägnade åt 150 timmars undervisning kunde uttagningskommittén, utan att göra en uppenbart oriktig bedömning, vid beräkningen av yrkeserfarenheten beakta denna verksamhetsperiod som åtminstone en period på fem månader på heltid, det vill säga den period som sökanden saknade för att nå upp till en yrkeserfarenhet på fyra år (se analogt förstainstansrättens dom av den 31 januari 2006 i mål T‑293/03, Giulietti mot kommissionen, REGP 2006, s. II‑A‑2‑19, punkt 72).
70 Den omständigheten att den aktuella forskningsverksamheten kan ha varit sådan att den ökade sökandens kompetens och möjliggjorde för honom att senare erhålla en doktorstitel kan inte i sig utgöra hinder för att kvalificera forskningsverksamheten som sådan yrkeserfarenhet som avses i meddelandet om uttagningsprov.
71 För det andra gör sig samma bedömning i ännu högre grad gällande beträffande de tre månader, från februari till april 2004, då sökanden var knuten till SNS genom ett forskningsavtal och erhöll en ersättning på cirka 1 290 euro per månad.
72 Mot bakgrund av det ovan anförda och med hänsyn till omständigheterna i förevarande mål, finner personaldomstolen att tillsättningsmyndigheten felaktigt ansåg att uttagningskommittén hade gjort en uppenbart oriktig bedömning, med hänsyn till både ordalydelsen i meddelandet om uttagningsprov och den aktuella verksamhetens art, genom att vid beräkningen av sökandens yrkeserfarenhet beakta de verksamhetsperioder mellan februari 2001 och april 2004 som sökanden fullgjorde inom ramen för sin doktorandutbildning och enligt forskningsavtalet. Det angripna beslutet ska därför ogiltigförklaras och det saknas härvid anledning att pröva de två andra grunder som anförts till stöd för talan.
Rättegångskostnader
73 Enligt artikel 122 i personaldomstolens rättegångsregler ska bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II om rättegångskostnader och domstolskostnader i nämnda rättegångsregler endast tillämpas på mål som väckts vid personaldomstolen från och med ikraftträdandet av dessa rättegångsregler, det vill säga den 1 november 2007. För mål som var anhängiga vid personaldomstolen före detta datum ska bestämmelserna i förstainstansrättens rättegångsregler fortsätta att gälla i tillämpliga delar.
74 Enligt artikel 87.2 i förstainstansrättens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Sökanden har yrkat att kommissionen ska förpliktas att ersätta samtliga rättegångskostnader. Eftersom kommissionen har tappat målet, ska sökandens yrkande bifallas.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
följande:
1) Det beslut som fattades av generaldirektören för Gemensamma forskningscentret (GFC) vid Europeiska gemenskapernas kommission den 7 april 2006 om att inte beakta César Pascual Garcías ansökan enligt meddelandet om lediga tjänster KOM/2005/2969 och om att göra en anteckning i förteckningen över godkända sökande från det allmänna uttagningsprovet EPSO/B/23/04, för att informera kommissionens avdelningar om att sökanden inte uppfyllde villkoren för tillträde till ovannämnda uttagningsprov, ogiltigförklaras.
2) Europeiska gemenskapernas kommission ska ersätta rättegångskostnaderna.
Van Raepenbusch | Boruta | Kanninen |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 22 maj 2008.
W. Hakenberg | | S. Van Raepenbusch |
Justitiesekreterare | | Ordförande |
Detta avgörande och däri angivna avgöranden från gemenskapsdomstolarna som ännu inte har publicerats i rättsfallssamlingen finns tillgängliga på domstolens webbplats www.curia.europa.eu