Begäran om förhandsavgörande framställd av Hanseatisches Oberlandesgericht Hamburg (Tyskland) den 5 mars 2020 – Bank Melli Iran, Aktiengesellschaft nach iranischem Recht mot Telekom Deutschland GmbH

(Mål C-124/20)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Hanseatisches Oberlandesgericht Hamburg

Parter i det nationella målet

Kärande: Bank Melli Iran, Aktiengesellschaft nach iranischem Recht

Svarande: Telekom Deutschland GmbH

Tolkningsfrågor

Är artikel 5 första stycket i förordning nr 2271/96¹ endast tillämplig om den handlande EU-aktören i den mening som avses i artikel 11 i denna förordning direkt eller indirekt har erhållit instruktioner från myndigheter eller domstolar i Amerikas förenta stater eller är det för en tillämpning i avsaknad av sådana instruktioner även tillräckligt att de handlingar som nämnda aktör har vidtagit syftar till att följa sekundära sanktioner?

Om domstolen skulle besvara den första frågan i överensstämmelse med det andra alternativet: Utgör artikel 5 första stycket i förordning nr 2271/96 hinder för en tolkning av nationell lagstiftning som gör det möjligt för en part att säga upp ett avtal som ingåtts för obestämd tid med en avtalspart som ingår i den förteckning över Specially-Designated-Nationals (SDN) som har upprättats av Förenta staternas Office of Foreign Assets Control (OFAC) – och uppsägningen av avtalet således har till syfte att följa amerikanska sanktioner – utan att det krävs något skäl för uppsägningen och därför utan att vederbörande måste påvisa och styrka i en civilprocess att uppsägningen i vart fall inte hade till syfte att följa amerikanska sanktioner?

Om domstolen skulle besvara den andra frågan jakande: Ska en reguljär uppsägning som strider mot artikel 5 första stycket i förordning nr 2271/96 med nödvändighet anses sakna verkan eller är det tillräckligt att det föreskrivs en annan sanktion, exempelvis böter, för att syftet med förordningen ska anses vara uppfyllt?

Om domstolen skulle besvara den tredje frågan i överensstämmelse med det första alternativet: Gäller detta med beaktande av artiklarna 16 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, å ena sidan, och möjligheten till undantag enligt artikel 5 andra stycket i förordning nr 2271/96, å andra sidan, även om EU-aktören genom upprätthållandet av affärsförbindelsen till den avtalspart som ingår i förteckningen riskerar betydande ekonomiska förluster på den amerikanska marknaden (i förevarande fall 50 procent av koncernens omsättning)?

____________

¹ Rådets förordning (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning (EGT L 309, 1996, s. 1) i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1100 av den 6 juni 2018 om ändring av bilagan till rådets förordning (EG) nr 2271/96 (EUT L 199I , 2018, s. 1).