DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (andra avdelningen)
den 13 november 2014(*)
”Personalmål – Förfarande för val och utnämning av den verkställande direktören för en tillsynsmyndighet – Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) – Urvalsförfarande i två etapper – Förberedande urval inom kommissionen – Utnämning som görs av EMA:s styrelse – Skyldighet för EMA:s styrelse att välja den verkställande direktören bland de sökande som godkänts av kommissionen – Talan om ogiltigförklaring – Den förberedande urvalskommitténs sammansättning – Samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i den förberedande urvalskommittén och ledamot i EMA:s styrelse – Sökande som är ledamöter i EMA:s styrelse och finns med på förteckningen över sökande som godkänts av kommissionen – Utnämning av en sökande som är ledamot i EMA:s styrelse – Skyldighet att vara opartisk – Åsidosättande – Ogiltigförklaring – Skadeståndstalan – Ideell skada som kan särskiljas från den rättsstridighet som ligger till grund för ogiltigförklaringen – Bevisning – Saknas”
I mål F‑2/12,
angående en talan enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a,
Emil Hristov, Sofia (Bulgarien), företrädd av advokaterna M. Ekimdjiev, K. Boncheva och G. Chernicherska,
sökande,
mot
Europeiska kommissionen, inledningsvis företrädd av J. Currall och D. Stefanov, därefter av J. Currall och N. Nikolova, båda i egenskap av ombud,
och
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inledningsvis företrädd av V. Salvatore och T. Jablonski, därefter av J. Currall och N. Nikolova, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
sammansatt av ordföranden M.I. Rofes i Pujol (referent) samt domarna K. Bradley och J. Svenningsen,
justitiesekreterare: handläggaren J. Tomac,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 17 oktober 2013,
följande
Dom
1 Emil Hristov har, genom ansökan som inkom till personaldomstolens kansli den 9 januari 2012, yrkat dels ogiltigförklaring av flera beslut som Europeiska kommissionen har fattat inom ramen för förfarandet för val av verkställande direktör för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och av det beslut som EMA:s styrelse fattade den 6 oktober 2011 om utnämning av den verkställande direktören, dels ersättning för den ideella skada som han påstår sig ha lidit på grund av att dessa beslut antagits.
Tillämpliga bestämmelser
2 I artikel 64.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, s. 1) föreskrivs följande:
”Verkställande direktören skall utses av styrelsen på förslag av kommissionen för en period om fem år på grundval av en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen efter det att en inbjudan till intresseanmälan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på annat håll. Innan den verkställande direktören utses, skall den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför [parlamentet] och besvara alla eventuella frågor från parlamentets ledamöter. …”
3 Artikel 65 i förordning nr 726/2004 har följande lydelse:
”1. Styrelsen skall bestå av en företrädare för varje medlemsstat, två företrädare för kommissionen och två företrädare för [parlamentet].
…
Styrelsens ledamöter skall utses på ett sådant sätt som garanterar att högsta möjliga specialistkompetens, relevanta expertkunskaper inom ett brett spektrum och största möjliga geografiska spridning inom Europeiska unionen säkerställs.
2. Styrelseledamöterna skall utses med hänsyn till relevant sakkunskap inom ledningsområdet och eventuellt till erfarenheter på området för humanläkemedel eller veterinärmedicinska läkemedel.
3. Varje medlemsstat och kommissionen skall utse sin ledamot i styrelsen samt en suppleant; suppleanterna skall företräda ledamöterna i deras frånvaro och rösta i deras ställe.
…
7. Styrelsen skall själv anta sin arbetsordning.
…”
4 I artikel 66 i förordning nr 726/2004 föreskrivs att EMA:s styrelse ska utse den verkställande direktören.
5 Artikel 75 i förordning nr 726/2004 har följande lydelse:
”[EMA:s] personal skall omfattas av de regler och bestämmelser som gäller för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda. [EMA] skall i förhållande till sin personal utöva de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten.
Styrelsen skall i samförstånd med kommissionen anta de nödvändiga tillämpningsföreskrifterna.”
6 Den 13 december 2007 antog EMA:s styrelse sin arbetsordning i enlighet med artikel 65.7 i förordning nr 726/2004. Arbetsordningen har därefter ändrats flera gånger. Enligt arbetsordningens lydelse av den 10 december 2009, vilken är tillämplig förevarande tvist, fastställs följande i dess artikel 11.3:
”[Styrelseledamöterna] ska vid varje möte uppge om det föreligger särskilda intressen som kan anses skada deras oberoende vad gäller punkterna på dagordningen. Denna information ska göras tillgänglig för allmänheten.”
7 I kommissionens riktlinjer SEK(2009) 27/2 av den 12 januari 2009 för urval och utnämning av direktörer för tillsynsmyndigheter, verkställande organ och gemensamma företag (nedan kallade riktlinjerna) fastställs de olika etapperna i förfarandet för val av direktör till de flesta av Europeiska unionens organ. När det gäller tillsynsmyndigheter, däribland EMA, fastställs i riktlinjerna att den verkställande direktören ska utses av styrelsen på grundval av en förteckning över sökande som föreslås av kommissionen.
8 Punkt 7 i riktlinjerna, med rubriken ”Förberedande urval”, har följande lydelse:
”När kommissionen har i uppgift att upprätta en slutlista över sökande … ska det förberedande urvalsförfarandet i vanliga fall genomföras av en förberedande urvalskommitté, vilken ska fastställa vilka kandidater som är mest kvalificerade och överlämna ett förslag till lista till den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor …
Det ansvariga generaldirektoratet ska inrätta en förberedande urvalskommitté på förslag av detta generaldirektorats enhet för personalfrågor. Ledamöterna från kommissionen ska utses av generaldirektören.
7.1 Den förberedande urvalskommittén
– Ledamöter
Den förberedande urvalskommittén ska bestå av tre högre tjänstemän vid kommissionen, vilka ska ha åtminstone samma lönegrad och tjänstenivå som organets direktör.
Som allmän regel ska den förberedande urvalskommittén bestå av
– det ansvariga generaldirektoratets generaldirektör eller vice generaldirektör, som ska vara kommitténs ordförande,
– en direktör från det ansvariga generaldirektoratet,
– en direktör från ett annat generaldirektorat, helst i samma grupp som det ansvariga generaldirektoratet och om möjligt med särskild kompetens inom organets verksamhetsområde,
…
– Observatör
När direktören utses av styrelsen eller [Europeiska unionens råd] kan dessa utse en observatör som ska företräda dem i den förberedande urvalskommittén.
…
7.2 Granskning av ansökningarna
…
7.2.1 Den [förberedande urvalskommitténs] granskning av behörighetskraven och fastställande av en utvärderingstabell
Den förberedande urvalskommittén ska upprätta en checklista och granska om behörighetskraven är uppfyllda.
Den förberedande urvalskommittén ska även upprätta en utvärderingstabell utifrån de urvalskriterier som har angetts i meddelandet om den lediga tjänsten. Tabellen ska göra det möjligt att jämföra sökandenas profiler med den särskilda kompetens som krävs för tjänsten och som angetts i meddelandet om den lediga tjänsten.
…
När utvärderingen är klar ska den förberedande urvalskommittén upprätta en förteckning över de utvalda sökande som anses bäst motsvara den önskade profilen och som innehar de kvalifikationer som angetts i meddelandet om den lediga tjänsten.
…
7.2.4 Den förberedande urvalskommitténs rapport
Den förberedande urvalskommittén ska utarbeta en fullständig rapport med detaljerad information om varje intervju, en kvalitativ utvärdering av samtliga sökande samt ett förslag till förteckning över de sökande som anses mest kvalificerade.
Rapporten ska skrivas av den förberedande urvalskommitténs ordförande. …
Kommitténs sekretariat ska överlämna rapporten till generalsekretariatet i dess egenskap av ordförande för den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor samt till den rådgivande kommitténs sekretariat, [generaldirektoratet för personal och administration] och kommissionsledamoten för det ansvariga generaldirektoratet.
…”
9 Punkt 8 i riktlinjerna, med rubriken ”Överlämnande till den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor … och intervju med kommissionsledamoten eller kommissionsledamöterna”, har följande lydelse:
”Med beaktande av kommissionens roll i förfarandena för utnämning av direktörer ska den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor, som ska garantera kvaliteten vid rekryteringen av högre tjänstemän, överlämna en förteckning till kommissionen över de sökande som betraktas som de mest kvalificerade för tjänsten som direktör för det aktuella organet.
…
8.1 Sammansättning av den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor
Vid val av verkställande direktörer … ska den rådgivande kommittén bestå av följande ledamöter:
– Generaldirektören för personal och administration, som ska vara kommitténs ordförande.
– Chefen för kansliet för kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration.
– Ständiga föredraganden i den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor.
– Den föredragande som utsetts för urvalsförfarandet.
– Den ställföreträdande generalsekreteraren.
– Generaldirektören för det ansvariga generaldirektoratet …
…
8.2 Yttrande från den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor och utvärderingscentrum …
8.2.1 Den första etappen i förfarandet vid den rådgivande kommittén: Preliminärt yttrande
a) Förfarande
Den rådgivande kommitténs sekretariat ska till berörda ledamöter i den rådgivande kommittén överlämna den rapport och det förslag till förteckning över sökande som den förberedande urvalskommittén har upprättat. Ledamöterna ska yttra sig genom ett skriftligt förfarande.
Följande tre situationer kan uppkomma:
– Den rådgivande kommittén godkänner slutsatserna i rapporten, inbegripet den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över sökande.
– Den rådgivande kommittén godkänner slutsatserna i rapporten med ändringar av den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över sökande. Den rådgivande kommittén kan förbehålla sig rätten att på den förberedande urvalskommitténs förteckning antingen föra in namnen på sökande som har intervjuats av den förberedande urvalskommittén men inte har godkänts av den, eller att stryka sökande.
– Den rådgivande kommittén eller en av dess ledamöter invänder mot slutsatserna i rapporten från det förberedande urvalet. I detta fall kan den rådgivande kommitténs sekretariat begära skriftliga klargöranden och/eller kompletterande uppgifter från den förberedande urvalskommitténs ordförande. Om invändningen vidhålls, kan den rådgivande kommittén föra in den som en punkt på dagordningen för ett av sina veckomöten avseende listan över utvalda sökande. Generaldirektören för det ansvariga generaldirektoratet och föredraganden ska bjudas in till mötet för att diskutera den förberedande urvalskommitténs rapport.
När den rådgivande kommittén väl har godkänt rapporten och förslaget till förteckning över sökande som godkänts av den förberedande urvalskommittén, ska den avge ett preliminärt yttrande.
b) Information till sökandena
Den rådgivande kommitténs sekretariat ska kalla godkända sökande till en intervju med den rådgivande kommittén samt till prov vid ett utvärderingscentrum. …
Sekretariatet ska samtidigt skicka den rådgivande kommitténs yttrande till den/de sökande som kallats till intervju(er) med den förberedande urvalskommittén, men som den rådgivande kommittén inte har godkänt för intervju.
8.2.2 Utvärderingscentrum
De sökande som har godkänts för en intervju med den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor ska kallas till utvärderingsprov hos en extern rekryteringskonsult …
8.2.3 Den andra etappen i förfarandet vid den rådgivande kommittén: Slutligt yttrande
Den rådgivande kommittén ska intervjua sökandena på den förteckning som den upprättat i samband med sitt preliminära yttrande.
Efter intervjuerna ska den rådgivande kommittén avge ett slutligt yttrande i form av ett förslag till förteckning över de sökande vilkas profiler den anser lämpar sig bäst för tjänsten som direktör. Listan ska om möjligt innehålla flera namn på sökande. Den rådgivande kommitténs yttrande ska undertecknas av ordföranden och ska överlämnas till kansliet för [kommissionsledamoten] med ansvar för personal och administration och till [kommissionsledamoten för det ansvariga generaldirektoratet] för att användas som underlag när dessa genomför sina intervjuer.
…
8.3 Intervju med kommissionsledamoten/kommissionsledamöterna
… kommissionsledamoten/kommissionsledamöterna [för det ansvariga generaldirektoratet] ska intervjua de sökande som den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor har godkänt i sitt slutliga yttrande.
Kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration får även, om han eller hon så önskar, intervjua de godkända sökandena eller eventuella andra sökande som han eller hon anser kan godkännas. Kommissionsledamoten ska därvid grunda sig på de publicerade urvalskriterierna och gemensamt godkända principer för utnämning av högre tjänstemän vid kommissionen.
…”
10 Punkt 10 i riktlinjerna, med rubriken ”Antagande av slutlistan över sökande och utnämning av tillsättningsmyndigheten”, har följande lydelse:
”10.1 Antagande av förslaget
När sökandena intervjuas av kommissionsledamoten/kommissionsledamöterna för det ansvariga generaldirektoratet, ska denna/dessa begära att kansliet för kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration överlämnar listan över godkända sökande till kommissionen.
Kommissionen ska, inom ramen för övriga administrativa och budgetära frågor, anta en förteckning över sökande … vilken ska överlämnas till tillsättningsmyndigheten av kommissionsledamoten för det ansvariga generaldirektoratet …
…
10.3 Intervju med tillsättningsmyndigheten
Tillsättningsmyndigheten – som vid de flesta organ utgörs av styrelsen … – ska intervjua sökandena på listan över godkända sökande. …
10.4 Utfrågning inför parlamentet
Om det föreskrivs i grundförordningen kan den sökande som styrelsen godkänt anmodas att före utnämningen göra ett uttalande inför det eller de behöriga utskotten i [parlamentet] och besvara parlamentsledamöternas frågor.
För närvarande ska direktörerna för följande sju organ utfrågas av parlamentet före utnämningen: … [EMA] …
10.5 Tillsättningsmyndighetens utnämning av sökande
Efter dessa intervjuer och den eventuella utfrågningen inför det eller de behöriga utskotten i [parlamentet] ska tillsättningsmyndigheten utnämna den sökande som den har valt till tjänsten som direktör.
…”
11 Meddelandet om den lediga tjänsten som verkställande direktör för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (lönegrad AD 15) KOM/2010/10286 (EUT C 296 A, s. 1) (nedan kallat det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten) har följande lydelse:
”…
Om tjänsten
Som verkställande direktör är du [EMA:s] företrädare i rättsligt hänseende och dess ansikte utåt. Du är ansvarig inför styrelsen.
…
Tillsättning av tjänsten
En [förberedande urvalskommitté] kommer att inrättas för urvalsförfarandet. Kommittén kallar de sökande som har den bästa profilen för de särskilda behoven till en intervju. De väljs ut utifrån relevanta meriter i enlighet med behörighetskraven ovan. [Den förberedande urvalskommittén] upprättar en förteckning över sökande som är kvar i slutomgången för rekryteringen, och dessa personer kallas till en intervju med [den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor] och blir också bedömda av externa rekryteringskonsulter. Sökande som har tagits upp i förteckningen av [den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor] intervjuas senare av berörda [kommissionsledamöter].
Efter intervjuerna antar kommissionen en förteckning över de sökande som är bäst lämpade och överlämnar den till EMA:s styrelse. Styrelsen intervjuar personerna på slutlistan och utnämner sedan direktören bland dem. Det faktum att en person tas upp på förteckningen för slutomgången är alltså ingen garanti för en utnämning.
De sökande kan komma att kallas till ytterligare intervjuer och/eller tester utöver de ovan nämnda.
Innan den verkställande direktören utnämns kommer den person som styrelsen har nominerat att uppmanas att göra ett uttalande inför [parlamentet] och besvara frågor från parlamentets ledamöter.
…
Viktiga upplysningar för de sökande
De sökande påminns om att urvalskommittéernas arbete är hemligt. Sökande får inte ta direkt eller indirekt kontakt med medlemmarna eller be någon annan ta kontakt på deras vägnar.
…”
Bakgrund till tvisten
12 Emil Hristov var ledamot i EMA:s styrelse från januari 2007 till april 2009 som företrädare för den medlemsstat i vilken han är medborgare.
13 Den 10 december 2009 utsågs A, som var ledamot i EMA:s styrelse, av styrelsen för att företräda denna som observatör i den förberedande urvalskommittén i enlighet med punkt 7.1 i riktlinjerna. Enligt samma bestämmelse ska den förberedande urvalskommittén bestå av tre högre tjänstemän vid kommissionen, vilka ska ha åtminstone samma lönegrad och tjänstenivå som EMA:s direktör.
14 Den 15 januari 2010 offentliggjorde kommissionen ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning om en ledig tjänst som verkställande direktör (lönegrad AD 14) för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) (EUT C 9 A, s. 1). Det rörde sig om en tjänst som tillfälligt anställd i lönegrad AD 14 och sista ansökningsdag var den 17 februari 2010. Emil Hristov lämnade in sin ansökan den 16 februari 2010.
15 Den 31 mars 2010 granskade den förberedande urvalskommittén de inkomna ansökningarna i enlighet med punkt 7.2.1 i riktlinjerna. Vid detta tillfälle bedömde kommittén att offentliggörandet av meddelandet om den lediga tjänsten hade varit otillräckligt. Kommissionen beslutade därför att på nytt offentliggöra meddelandet om den lediga tjänsten.
16 Genom e‑postmeddelande av den 14 juni 2010 från den biträdande enhetschefen vid enheten för personalfrågor vid kommissionens generaldirektorat (GD) för hälso- och konsumentfrågor (nedan kallat GD Hälsa) underrättades Emil Hristov om att urvalsförfarandet skulle tas om från början i syfte att ge större spridning åt offentliggörandet och att ett nytt meddelande om den lediga tjänsten skulle offentliggöras omkring den 25 juni 2010, varvid den nya fristen för att inge en ansökan skulle vara fyra veckor. I samma e‑postmeddelande angavs att Emil Hristov inte behövde lämna in sina ansökningshandlingar på nytt, utan att hans ansökan skulle fortsätta att gälla.
17 Den 12 september 2010 sände Emil Hristov ett e‑postmeddelande till den biträdande enhetschefen vid enheten för personalfrågor vid GD Hälsa för att fråga hur det gick med hans ansökan. Följande dag meddelade den biträdande enhetschefen att han skulle hållas underrättad om hur förfarandet fortskred.
18 Den 7 oktober 2010 sammanträdde EMA:s styrelse. Vid sammanträdet, vid vilket bland annat B och C deltog i egenskap av ordförande och styrelseledamot respektive styrelseledamot, fattades ett beslut om att inleda förfarandet för val av verkställande direktör för EMA. I beslutet beskrevs förfarandets olika etapper närmare och det angavs däri att beslutet skulle offentliggöras på EMA:s webbplats.
19 Den 30 oktober 2010 offentliggjorde kommissionen det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten. Sökandena skulle uppfylla samma urvalskriterier och behörighetskrav som de som angetts i det tidigare meddelandet om den lediga tjänsten, utom vad gällde ett av urvalskriterierna. Medan det i det första meddelandet hade angetts att sökandena skulle ha ”[d]okumenterad erfarenhet från personalledande befattning i mångkulturell miljö på hög nivå”, ställdes i det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten krav på ”[d]okumenterad erfarenhet på hög nivå av att leda stora team; erfarenhet av arbete i mångkulturell miljö är en merit”.
20 Genom ett e‑postmeddelande från den biträdande enhetschefen vid enheten för personalfrågor vid GD Hälsa underrättades Emil Hristov den 3 november 2010 om att det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten hade offentliggjorts. I e‑postmeddelandet föreslog enhetschefen att Emil Hristov på nytt skulle sända in de bevishandlingar som han hade bifogat till sina ansökningshandlingar efter det första meddelandet om den lediga tjänsten i syfte att uppdatera informationen om hans yrkeserfarenhet, vilket han gjorde genom skrivelse av den 23 november 2010, som inkom till kommissionen följande dag.
21 Den 1 november 2010 lämnade B in sin ansökan avseende tjänsten som verkställande direktör. Den 23 november 2010 lämnade även C in sin ansökan avseende denna tjänst.
22 Den förberedande urvalskommittén bestod av en ordförande och tre andra ledamöter. Ordförandeposten i den förberedande urvalskommittén innehades av generaldirektören för GD Hälsa, vilket i egenskap av det generaldirektorat som ansvarade för EMA:s verksamhetsområde hade i uppgift att utöva tillsyn över dess verksamhet. Av de tre övriga ledamöterna var två tjänstemän vid GD Hälsa och den tredje var tjänsteman vid generaldirektoratet för forskning och innovation. Ordföranden för den förberedande urvalskommittén, i förevarande fall D, och en av de båda tjänstemännen från GD Hälsa var också ledamöter i EMA:s styrelse, i vilken de företrädde kommissionen i enlighet med artikel 65.3 i förordning nr 726/2004.
23 Den 12 januari 2011 granskade den förberedande urvalskommittén de 62 inkomna ansökningarna till tjänsten som verkställande direktör för EMA. Efter granskningen beslutade den förberedande urvalskommittén att kalla nio sökande, däribland Emil Hristov, till intervju. En av de nio sökandena ströks emellertid av den förberedande urvalskommittén före intervjun.
24 Den 8 februari 2011 intervjuades Emil Hristov och de sju andra godkända sökandena av den förberedande urvalskommittén. Vid intervjun använde kommittén den utvärderingstabell som den hade utarbetat.
25 Efter intervjuerna poängsattes de åtta sökandena (högsta möjliga poäng var 100) och rangordnades efter de erhållna poängen. Emil Hristov erhöll lägst antal poäng, närmare bestämt 61 poäng av 100. De sju andra sökandena erhöll mellan 69 och 85 poäng av 100.
26 Den 7 mars 2011 sammanställde den förberedande urvalskommittén sin rapport med information om var och en av de intervjuade sökandena och beslutade att rekommendera de fyra sökande som hade erhållit högst resultat (från 75 till 85 poäng av 100), däribland B och C.
27 Efter att ha mottagit den förberedande urvalskommitténs rapport granskade kommissionens rådgivande kommitté i utnämningsfrågor (nedan även kallad CCN) de 62 inkomna ansökningarna om tjänsten som verkställande direktör för EMA. Efter granskningen avgav CCN den 14 mars 2011 ett preliminärt yttrande i enlighet med punkt 8.2.1 i riktlinjerna. Enligt CCN:s preliminära yttrande skulle endast de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén kallas till prov vid utvärderingscentrumet och till intervju med CCN. Genom skrivelse av samma datum från CCN:s tillförordnade sekreterare underrättades Emil Hristov om att CCN hade beslutat att inte avvika från den förberedande urvalskommitténs yttrande, enligt vilket andra sökande bättre uppfyllde kompetens- och erfarenhetskraven i det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten, och att han följaktligen inte skulle kallas till intervju.
28 Efter utvärderingsproven kallades de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén till en intervju med CCN, vilken genomfördes den 7 april 2011. Samma dag avgav CCN ett yttrande i vilket det angavs att CCN bedömde att de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén väl uppfyllde kraven för tjänsten som verkställande direktör för EMA.
29 Den kommissionsledamot som ansvarade för frågor rörande hälsa och konsumentskydd (nedan kallad den ansvariga kommissionsledamoten) intervjuade de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén och av CCN. Därefter föreslog GD Personal och säkerhet, i samstämmighet med kommissionens ordförande och den ansvariga kommissionsledamoten, att kommissionsledamöterna skulle rekommendera dessa fyra sökande för EMA:s styrelse.
30 Den 20 april 2011 fattade kommissionen formellt beslut om att föreslå en förteckning för EMA:s styrelse innehållande namnen på de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén och CCN (nedan kallat kommissionens beslut av den 20 april 2011).
31 Den 5 maj 2011 höll EMA:s styrelse ett extra sammanträde i syfte att välja en ny verkställande direktör för EMA. Vid sammanträdet ändrades det förfarande för val av verkställande direktör som hade antagits den 7 oktober 2010 och de fyra sökande som kommissionen hade föreslagit intervjuades. Eftersom man inte kunde enas om ett namn beslutades det att EMA:s styrelse skulle sammanträda på nytt följande månad för att fatta ett avgörande avseende de fyra sökande som föreslagits av kommissionen.
32 Genom skrivelse av den 27 maj 2011, vilken inkom till kommissionen den 9 juni 2011, lämnade Emil Hristov in ett klagomål mot ”det sätt på vilket uttagningen [hade] gått till [vid kommissionen]”.
33 Den 8 juni 2011 valde EMA:s styrelse C till tjänsten som verkställande direktör för EMA.
34 Den 13 juli 2011 frågades C ut av parlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
35 Genom skrivelse av den 22 september 2011 informerade parlamentets talman EMA om att parlamentet efter ovannämnda utskotts utfrågning av C hade godkänt utnämningen av C som ny verkställande direktör för EMA.
36 Genom beslut av den 6 oktober 2011 avslog kommissionen det klagomål som Emil Hristov hade lämnat in genom sin skrivelse av den 27 maj 2011.
37 Genom beslut vilket även det antogs den 6 oktober 2011 utnämnde EMA:s styrelse C till verkställande direktör (nedan kallat styrelsens beslut av den 6 oktober 2011).
38 Genom skrivelse av den 6 januari 2012, vilken samma dag avsändes med fax och med brev, lämnade Emil Hristov in ett klagomål mot styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 till den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal för EMA.
39 Emil Hristov ansökte, genom ansökan som inkom till personaldomstolens kansli den 9 januari 2012, om interimistiska åtgärder i form av uppskov med verkställigheten av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011. Ansökan avslogs genom beslut av den 20 mars 2012 i målet Hristov/kommissionen och EMA (F‑2/12 R, EU:F:2012:35).
40 Genom beslut av den 16 maj 2012 av den myndighet som har rätt att sluta anställningsavtal för EMA avslogs klagomålet av den 6 januari 2012.
Parternas yrkanden och förfarandet
41 Sökanden har i sin ansökan huvudsakligen yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara det beslut av den förberedande urvalskommittén som han delgavs genom skrivelse av den 14 mars 2011 och vilket innehöll en förteckning över fyra sökande, bland vilka han inte fanns med,
– ogiltigförklara CCN:s beslut av den 14 mars 2011 om att endast kalla de fyra sökande som fanns med på den förberedande urvalskommitténs förteckning till intervju,
– ogiltigförklara ”[CCN:s] beslut av den 14 mars 2011” om att följa den förberedande urvalskommitténs rekommendationer,
– ogiltigförklara kommissionens beslut av den 20 april 2011,
– ogiltigförklara kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 om att avslå hans klagomål av den 27 maj 2011,
– ogiltigförklara styrelsens beslut av den 6 oktober 2011,
– besluta om en skälig ersättning för den ideella skada han orsakats,
– förplikta kommissionen och EMA att ersätta kostnaderna för det administrativa förfarandet och domstolsförfarandet,
– anordna en ny ”uttagning” med iakttagande av föreskrivna förfaranden.
42 Kommissionen har i sitt svaromål yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan,
– förplikta sökanden att ersätta samtliga rättegångskostnader.
43 EMA har i sitt svaromål yrkat att personaldomstolen ska
– avvisa talan, eftersom det är uppenbart att den inte kan tas upp till sakprövning,
– eller i annat fall ogilla talan,
– förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.
44 En andra skriftväxling ägde rum, som begränsades till de invändningar om rättegångshinder som framställts av kommissionen och EMA. I sin duplik drog EMA tillbaka sitt första yrkande om att talan skulle avvisas på grundval av att det var uppenbart att den inte kunde tas upp till sakprövning.
45 Genom skrivelser från kansliet av den 23 juli 2013 anmodades parterna att svara på åtgärder för processledning. Parterna efterkom anmodan inom den angivna fristen.
46 Sökanden angav i sitt svar på åtgärderna för processledning att han genom sitt tredje yrkande om ogiltigförklaring egentligen vill att personaldomstolen ska ogiltigförklara CCN:s beslut om att följa den förberedande urvalskommitténs rekommendationer, vilket antogs den 7 april 2011, och inte den 14 mars 2011 som det felaktigt angetts i ansökan.
47 Kommissionen lämnade som svar på åtgärderna för processledning in flera handlingar skrivna på andra språk än rättegångsspråket, vilka tidigare inte hade delgetts sökanden. Eftersom sökanden inte hade kunnat ta del av vissa av dessa handlingar före förhandlingen anmodade personaldomstolen på begäran av sökanden, vilken gjordes under förhandlingen, kommissionen att senast den 18 november 2013 inkomma med översättningar till bulgariska eller vid behov till engelska av vissa av de handlingar som den hade fogat till sitt svaromål som svar på åtgärderna för processledning, bland annat vissa stycken i riktlinjerna.
48 Vid förhandlingen lade sökanden även fram ytterligare bevisning som personaldomstolen beslutat att foga till handlingarna i målet. I slutet av förhandlingen beslutade personaldomstolen att inte avsluta det muntliga förfarandet.
49 Genom inlaga av den 18 november 2013 efterkom kommissionen personaldomstolens anmodan om att inkomma med vissa översättningar.
50 Genom inlaga av den 16 december 2013 yttrade sig sökanden över kommissionens inlaga av den 18 november 2013.
51 Genom skrivelse från kansliet av den 30 januari 2014 anmodades kommissionen och EMA att svara på sökandens inlaga av den 16 december 2013, vilket kommissionen gjorde genom inlaga av den 13 februari 2014.
52 Den 5 mars 2014 avslutade personaldomstolen det muntliga förfarandet.
Rättslig bedömning
1. Yrkandet om föreläggande
53 När det gäller det nionde yrkandet om att personaldomstolen ska besluta att det ska anordnas ett nytt rekryteringsförfarande till tjänsten som verkställande direktör för EMA ska det erinras om att det enligt fast rättspraxis inte ankommer på personaldomstolen att rikta förelägganden till en unionsinstitution, oavsett den allmänna skyldighet som en institution vars rättsakt har förklarats ogiltig har enligt artikel 266 FEUF, nämligen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen om ogiltigförklaring (dom Pleijte/kommissionen, F‑91/08, EU:F:2010:13, punkt 29 och där angiven rättspraxis).
54 Sökandens yrkande om föreläggande ska därför avvisas.
2. Yrkandena om ogiltigförklaring
Upptagande till sakprövning
Parternas argument
55 Kommissionen anser att de tre första yrkandena inte kan tas upp till sakprövning, eftersom de tre angripna besluten utgör interna förberedande akter till kommissionens beslut av den 20 april 2011 och således inte är akter som går vederbörande emot, mot vilka talan kan väckas. När det gäller det femte yrkandet har kommissionen hävdat att det beslut som avses inte är en självständig akt som kan bli föremål för en talan. Vad gäller det sjätte yrkandet, vilket avser styrelsens beslut av den 6 oktober 2011, kan detta inte tas upp till sakprövning eftersom det riktats mot kommissionen, trots att nämnda beslut antogs av EMA och inte av kommissionen.
56 Sökanden har genmält att enligt det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten måste kommissionen följa den förberedande urvalskommitténs och CCN:s rekommendationer. De beslut som fattats av den förberedande urvalskommittén och CCN, vilka han genom sina tre första yrkanden vill få ogiltigförklarade, är följaktligen bindande för kommissionen och utgör inte förberedande akter till kommissionens beslut av den 20 april 2011. Sökanden har tillagt att även om det är riktigt att kommissionen kunde ha låtit bli att följa den förberedande urvalskommitténs och CCN:s beslut, om den hade konstaterat att det förelåg en uppenbart oriktig bedömning och hade avgett ett motiverat yttrande om detta, har kommissionen i förevarande fall dock inte avgett något sådant yttrande, trots att det föreligger en uppenbart oriktig bedömning. Under omständigheterna i förevarande fall måste det således anses att de tre första yrkandena avseende ogiltigförklaring kan tas upp till prövning.
57 När det gäller det femte yrkandet, vilket avser ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 om att avslå klagomålet av den 27 maj 2011, har sökanden hävdat att detta beslut innehåller motiveringen till den förberedande urvalskommitténs beslut om att inte ta upp honom på listan över utvalda sökande. Detta kommissionsbeslut innehåller även omständigheter som han inte kände till innan han mottog skrivelsen av den 14 mars 2011 från CCN:s tillförordnade sekreterare och kompletterar följaktligen CCN:s beslut av den 14 mars 2011 om att inte avvika från den förberedande urvalskommitténs yttrande utan följa dess rekommendationer. Han anser följaktligen att kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 om avslag på hans klagomål har en självständig karaktär och att det ankommer på personaldomstolen att pröva dess lagenlighet.
Personaldomstolens bedömning
58 När det, för det första, gäller de tre första yrkandena erinrar personaldomstolen om att när det gäller rättsakter eller beslut som utarbetas i olika etapper, i synnerhet efter ett internt förfarande, kan talan enligt fast rättspraxis väckas endast mot de åtgärder genom vilka en institution slutgiltigt fastställer sin ståndpunkt efter detta förfarande, medan talan inte kan väckas mot preliminära åtgärder vilkas syfte är att förbereda det slutliga beslutet. Även om sistnämnda åtgärder kan påverka innehållet i den akt i vilken institutionens ståndpunkt slutgiltigt fastställs, kan de inte vara föremål för en självständig talan utan kan endast bestridas i samband med en talan som väckts mot nämnda akt (se dom N/parlamentet, F‑71/08, EU:F:2009:150, punkt 28, och dom Pleijte/kommissionen, EU:F:2010:13, punkt 27, samt beslut Possanzini/Frontex, F‑61/11, EU:F:2012:146, punkterna 42 och 43).
59 Personaldomstolen erinrar om att det i artikel 64 i förordning nr 726/2004 föreskrivs att EMA:s verkställande direktör ska utses av EMA:s styrelse på grundval av en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen. Personaldomstolen påpekar vidare att enligt riktlinjerna ska förfarandet för val av verkställande direktör för EMA genomföras i två etapper. Den första etappen genomförs vid kommissionen och är indelad i flera steg. Först inrättas en förberedande urvalskommitté för att ta fram ett förslag till förteckning över de sökande som anses vara mest kvalificerade. Därefter överlämnas förslaget till förteckning till CCN, som ska yttra sig. CCN avger ett preliminärt yttrande om de sökande som godkänts av den förberedande urvalskommittén och upprättar sedan själv en förteckning över sökande, vilken kan skilja sig från den förberedande urvalskommitténs lista. Efter det att de sökande som godkänts av CCN har gjort ett utvärderingsprov hos en extern rekryteringskonsult intervjuas de av CCN. Efter intervjuerna avger CCN sitt slutliga yttrande tillsammans med listan över de sökande som den anser vara lämpligast. CCN:s slutliga yttrande fungerar som underlag vid intervjuerna med den ansvariga kommissionsledamoten och, i tillämpliga fall, kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration. Slutligen intervjuar den ansvariga kommissionsledamoten och, i tillämpliga fall, kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration de sökande som CCN godkänt i sitt slutliga yttrande eller när det gäller kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration eventuella andra sökande som han eller hon anser kan godkännas. Den ansvariga kommissionsledamoten överlämnar listan över godkända sökande till kommissionen, varefter det ankommer på kommissionen att anta en förteckning över sökande som den rekommenderar. Den ansvariga kommissionsledamoten överlämnar listan till tillsättningsmyndigheten, i förevarande fall EMA:s styrelse.
60 Den andra etappen genomförs huvudsakligen i EMA:s styrelse. Efter att ha intervjuat sökandena på kommissionens förteckning väljer EMA:s styrelse ut en av sökandena. Den godkända sökanden anmodas därefter att göra ett uttalande inför parlamentets behöriga utskott. Efter det att parlamentet har godkänt den sökande som EMA:s styrelse valt, utnämner EMA:s styrelse sökanden till verkställande direktör.
61 Av artikel 64 i förordning nr 726/2004, vilken har utvecklats i riktlinjerna, framgår således att EMA:s styrelse får välja den verkställande direktören endast bland de sökande som kommissionen har föreslagit. Det var följaktligen genom kommissionens beslut av den 20 april 2011 om antagande av en förteckning med fyra sökande som skulle rekommenderas för EMA:s styrelse som kommissionens ståndpunkt fastställdes och valmöjligheterna för EMA:s styrelse begränsades, eftersom Emil Hristov genom detta beslut slutgiltigt utestängdes från att delta i de följande etapperna av urvalsförfarandet. Den akt som gått honom emot är således kommissionens beslut av den 20 april 2011 (se, analogt, dom Pleijte/kommissionen, EU:F:2010:13, punkt 28).
62 Av riktlinjerna följer emellertid också att CCN inte är bunden av den förberedande urvalskommitténs förteckning över godkända sökande när den upprättar sin egen förteckning över sökande som ska intervjuas och att CCN kan låta bli att intervjua sökande som valts ut, eller tvärtom intervjua sökande som inte finns med på den förberedande urvalskommitténs lista. Likaså framgår det av riktlinjerna att de kommissionsledamöter som har i uppgift att upprätta en förteckning över sökande som ska föreslås för kommissionen inte heller är bundna av CCN:s förteckning över godkända sökande, eftersom kommissionsledamoten med ansvar för personal och administration kan lägga till eventuella sökande som han eller hon anser kan godkännas.
63 Av detta följer att den förberedande urvalskommitténs beslut om att anta en förteckning med fyra rekommenderade sökande, CCN:s beslut av den 14 mars 2011 om att endast de fyra sökande som hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén skulle kallas till intervju och CCN:s beslut av den 7 april 2011 om att följa den förberedande urvalskommitténs rekommendationer inte på något sätt fastställde kommissionens ståndpunkt utan utgjorde förberedande akter till kommissionens beslut av den 20 april 2011. Enligt den rättspraxis som angetts ovan i punkt 58 ska de tre första yrkandena om ogiltigförklaring av dessa beslut följaktligen avvisas.
64 När det, för det andra, gäller det femte yrkandet, vilket syftar till ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 om avslag på klagomålet av den 27 maj 2011 följer det av fast rättspraxis att det administrativa klagomålet och det uttryckliga eller underförstådda avslaget på detsamma utgör en inneboende del av ett komplext förfarande och endast utgör ett villkor för att ärendet ska kunna anhängiggöras vid domstol. Under dessa villkor kan talan, trots att den formellt riktats mot avslaget på klagomålet, få till följd att den rättsakt som är föremål för klagomålet prövas av domstolen, under förutsättning att avslaget på klagomålet inte har en annan innebörd än den rättsakt mot vilken nämnda klagomål har riktats. Det har vid flera tillfällen slagits fast att ett uttryckligt beslut om avslag på ett klagomål, med hänsyn till dess innehåll, kan vara sådant att det inte bekräftar den rättsakt som sökanden har angripit. Så är fallet om beslutet att avslå klagomålet innehåller en omprövning av sökandens situation i förhållande till nya rättsliga och faktiska omständigheter eller om det ändrar eller kompletterar det ursprungliga beslutet. I sådana fall utgör avslaget på klagomålet en rättsakt som är underställd domstolens prövning, vilken ska beakta denna vid bedömningen av den angripna rättsaktens lagenlighet, eller rent av betrakta den som en rättsakt som går sökanden emot och som ersätter den angripna rättsakten (dom Adjemian m.fl./kommissionen, T‑325/09 P, EU:T:2011:506, punkt 32, och dom Arguelles Arias/rådet, F‑122/12, EU:F:2013:185, punkt 38).
65 Med beaktande av att den berörda inom ramen för systemet i tjänsteföreskrifterna måste framställa ett klagomål mot det beslut som vederbörande bestrider och överklaga det beslut genom vilket nämnda klagomål avslås har Europeiska unionens domstol bedömt att överklagandet kan tas upp till sakprövning oberoende av om det endast riktas mot det beslut som utgör föremål för klagomålet eller mot beslutet om avslag på klagomålet eller mot båda besluten, under förutsättning att klagomålet och överklagandet har ingetts inom de frister som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna). I enlighet med principen om processekonomi kan domstolen emellertid fastställa att det saknas anledning att särskilt besluta om de yrkanden som avser beslutet att avslå klagomålet när den konstaterar att nämnda yrkanden saknar självständigt innehåll och i själva verket flyter ihop med yrkandena avseende det beslut mot vilket klagomålet riktas (se, för ett liknande resonemang, dom Vainker/parlamentet, 293/87, EU:C:1989:8, punkterna 7 och 8). Så kan till exempel vara fallet när domstolen konstaterar att beslutet om avslag på klagomålet, eventuellt med anledning av att det är underförstått, uteslutande bekräftar det beslut som utgjorde föremål för klagomålet, vilket innebär att en ogiltigförklaring av det ena beslutet i princip inte skulle få några andra följder för den berördas rättsliga situation än en ogiltigförklaring av det andra (dom Adjemian m.fl./kommissionen, EU:T:2011:506, punkt 33, och dom Arguelles Arias/rådet, EU:F:2013:185, punkt 39).
66 Personaldomstolen konstaterar att i förevarande fall har sökanden i sitt klagomål av den 27 maj 2011 inte angett vilka akter klagomålet riktas mot. Av handlingarna i målet framgår emellertid att han efter skrivelsen av den 14 mars 2011 från CCN:s tillförordnade sekreterare, genom vilken han bland annat underrättades om att han inte skulle kallas till intervju, inte erhöll någon kopia av CCN:s beslut av den 7 april 2011, genom vilket CCN bekräftade den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över fyra sökande. Han erhöll inte heller någon kopia av kommissionens beslut av den 20 april 2011. Den 27 maj 2011 visste sökanden således endast, genom den ovannämnda skrivelsen av den 14 mars 2011, att han inte hade valts ut av den förberedande urvalskommittén, att CCN inte skulle kalla honom till intervju och att hans ansökan, enligt CCN, inte hade antagits.
67 Det bör följaktligen anses att sökanden i sitt klagomål av den 27 maj 2011 invände mot det beslut genom vilket han strukits i den första etappen av urvalsförfarandet, det vill säga förfarandet vid kommissionen. Eftersom den förberedande urvalskommitténs beslut om att anta ett förslag till förteckning över fyra utvalda sökande, CCN:s beslut av den 14 mars 2011 om att endast de fyra sökande som fanns med på den förberedande urvalskommitténs förteckning skulle kallas till intervju och CCN:s beslut av den 7 april 2011 om att inte avvika från den förberedande urvalskommitténs yttrande utan följa dess rekommendationer utgör förberedande akter till kommissionens beslut av den 20 april 2011 (se ovan punkt 63), måste sökandens klagomål anses ha riktats mot kommissionens beslut av den 20 april 2011, vilket kommissionen även medgav i sin inlaga av den 2 september 2013, vilken ingavs som svar på åtgärderna för processledning.
68 Personaldomstolen påpekar att kommissionens beslut av den 6 oktober 2011 om avslag på klagomålet av den 27 maj 2011 innehåller preciseringar avseende de förberedande akterna till kommissionens beslut av den 20 april 2011, bland annat av de faktiska omständigheterna, samt motiveringen till att kommissionen antog nämnda beslut. Det ankommer därför på personaldomstolen att pröva yrkandet om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011, såsom det preciserats genom beslutet av den 6 oktober 2011 om avslag på klagomålet av den 27 maj 2011 (se, för ett liknande resonemang, dom Eveillard/kommissionen, T‑258/01, EU:T:2004:177, punkterna 31 och 32).
69 När det, för det tredje, gäller det sjätte yrkandet om ogiltigförklaring av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 kan detta yrkande inte tas upp till sakprövning, eftersom det har riktats mot kommissionen, trots att det inte var kommissionen som antog beslutet i fråga.
Prövning i sak
70 Personaldomstolen kommer först att pröva det fjärde yrkandet om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011 och därefter det sjätte yrkandet, vilket riktats mot styrelsens beslut av den 6 oktober 2011.
Det fjärde yrkandet: Ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011
71 Till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring har sökanden åberopat fyra grunder, vilka avser
”[—] åsidosättande av artikel 30 i tjänsteföreskrifterna, åsidosättande av artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, maktmissbruk, förfarandefel och åsidosättande av principerna om insyn, opartiskhet, undvikande av intressekonflikter, god förvaltningssed, likabehandling och fördelning av befogenheterna,
[—] åsidosättande av artikel 27 i [tjänsteföreskrifterna], underlåtenhet att iaktta urvalsförfarandet, åsidosättande av den rättsliga ram som följer av offentliggörandet av [det omtvistade] meddelandet om den lediga tjänsten, åsidosättande av principen om fördelning av befogenheterna …, åsidosättande av principerna om opartiskhet, god förvaltningssed, objektivitet vid utvärderingen, undvikande av intressekonflikter, … likabehandling och undvikande av maktmissbruk,
[—] åsidosättande av principerna om fördelning av befogenheterna, likabehandling, undvikande av maktmissbruk och undvikande av förfarandefel,
[—] en uppenbart oriktig bedömning”.
72 Personaldomstolen konstaterar efter en genomgång av argumenten avseende den första grunden att sökanden genom denna grund har gjort gällande att bestämmelserna om den förberedande urvalskommitténs sammansättning har åsidosatts. Grunden består av två delar. Den första delgrunden avser att ett jämnt antal ledamöter utsågs till den förberedande urvalskommittén, medan den andra delgrunden avser samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i EMA:s styrelse och som ledamot i den förberedande urvalskommittén.
73 Personaldomstolen konstaterar att sökanden genom den andra grunden har gjort gällande dels att det förekommit maktmissbruk, eftersom den förberedande urvalskommittén inte på eget initiativ strök de båda sökande som var ledamöter i EMA:s styrelse, dels att det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten har åsidosatts, eftersom den förberedande urvalskommittén gjort sig skyldig till oegentligheter vid fastställandet av urvalskriterierna, vid granskningen av ansökningshandlingarna och vid intervjun med Emil Hristov.
74 Av sökandens skriftliga inlagor framgår att han genom sin tredje grund har invänt mot kommissionens påstående att den kunde ha låtit bli att godkänna den förberedande urvalskommitténs förteckning och kunde ha begärt ändringar av den. Denna grund ska således förstås så, att den avser felaktig rättstillämpning, eftersom kommissionen felaktigt trodde att den kunde låta bli att följa den förberedande urvalskommitténs beslut om att upprätta ett förslag till förteckning över rekommenderade sökande.
75 Genom sin fjärde grund har sökanden gjort gällande att det gjordes en uppenbart felaktig bedömning av hans kompetens, vilket ledde till att andra sökande valdes framom honom.
76 Personaldomstolen kommer först att pröva den första grundens andra del, vilken avser samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i EMA:s styrelse och som ledamot i den förberedande urvalskommittén.
– Parternas argument
77 Sökanden har hävdat att den omständigheten att ordföranden för den förberedande urvalskommittén, D, och ytterligare en ledamot i denna kommitté, E, även var ledamöter i EMA:s styrelse har lett till en intressekonflikt hos dessa båda personer och innebär ett åsidosättande av principen om opartiskhet, vilken ska iakttas av ledamöterna i den förberedande urvalskommittén. Detta gäller särskilt i förevarande fall, eftersom två andra ledamöter i EMA:s styrelse, nämligen B och C, lämnade in sina ansökningar avseende tjänsten. Genom att välja ledamöter ur EMA:s styrelse till ledamöter i den förberedande urvalskommittén möjliggjorde kommissionen favorisering av de ovannämnda sökandena B och C, i strid med principen om god förvaltningssed.
78 Sökanden har tillagt att eftersom två ledamöter ur EMA:s styrelse utsågs till ledamöter i den förberedande urvalskommittén, var det ledamöter ur EMA:s styrelse som fingranskade de olika ansökningarna och intervjuade sökandena under det förberedande urvalet, utan att ha befogenhet att göra detta, eftersom detta steg i förfarandet ska genomföras av kommissionen och inte av styrelsen. Genom att ersätta den förberedande urvalskommitténs bedömning med en bedömning som gjordes av två ledamöter ur EMA:s styrelse gjorde sig kommissionen skyldig till maktmissbruk och förfarandefel samt åsidosatte principerna om likabehandling, god förvaltningssed och fördelning av befogenheterna mellan EMA:s styrelse och den förberedande urvalskommittén.
79 Kommissionen har genmält att det inte finns någon rättslig bestämmelse som förbjuder att en ledamot ur EMA:s styrelse utses till ledamot i den förberedande urvalskommittén. Det finns inte heller någon bestämmelse som förbjuder att ledamöter ur EMA:s styrelse lämnar in en ansökan avseende tjänsten som verkställande direktör för EMA. Den omständigheten att två ledamöter ur EMA:s styrelse utsågs till ledamöter i den förberedande urvalskommittén och granskade och valde ut sökande, däribland B och C, vilka också var ledamöter i EMA:s styrelse, strider inte mot någon rättslig bestämmelse.
80 Kommissionen har tillagt att när det gäller utnämning av en verkställande direktör vid ett högt specialiserat organ ska den förberedande urvalskommittén bestå av högre tjänstemän som är experter inom det berörda området. I förevarande fall var ledamöterna i den förberedande urvalskommittén högre tjänstemän vid GD Hälsa och ett annat av kommissionens generaldirektorat för vetenskapliga frågor, det vill säga generaldirektoratet för forskning och innovation, och det var just på grund av att de var högre tjänstemän vid kommissionen och innehade de kvalifikationer och den erfarenhet som krävdes som två av ledamöterna i den förberedande urvalskommittén även satt i EMA:s styrelse. De experter som kunde utses till ledamöter i den förberedande urvalskommittén ingick i en begränsad krets, och det är således inte förvånande om de hade hört om eller personligen kände någon av de sökande. I förevarande fall var det således objektivt motiverat −och till och med nödvändigt − att D och E, vilka var generaldirektör respektive tjänsteman vid GD Hälsa och även var ledamöter i EMA:s styrelse och experter på området, utsågs till ledamöter i den förberedande urvalskommittén. Enligt kommissionen räcker denna omständighet i sig inte för att dra slutsatsen att det förelåg bristande opartiskhet eller en intressekonflikt eller att det förekom oegentligheter. Ett sådant påstående måste styrkas av exakt bevisning om att det förekommit oegentligheter och att dessa påverkate urvalsförfarandet. Sökanden har emellertid inte lagt fram någon sådan bevisning.
– Personaldomstolens bedömning
81 När det gäller uttagningar har det slagits fast att uttagningskommittéer har ett omfattande utrymme för att skönsmässigt fastställa hur de muntliga prov som de sökande ska genomgå ska genomföras och provens exakta innehåll. Detta utrymme för skönsmässig bedömning ska kompenseras av ett strikt iakttagande av de bestämmelser som reglerar anordnandet av dessa prov (dom Girardot/kommissionen, T‑92/01, EU:T:2002:220, punkt 24, och dom Christensen/kommissionen, T‑336/02, EU:T:2005:115, punkt 38).
82 Enligt fast rättspraxis är en uttagningskommitté skyldig att säkerställa att dess bedömningar vid de muntliga proven av de sökande som deltagit i proven sker på ett jämlikt och objektivt sätt (dom Pantoulis/kommissionen, T‑290/03, EU:T:2005:316, punkt 90).
83 Även om det är riktigt att den förberedande urvalskommittén i förevarande fall inte är en uttagningskommitté och dess yttrande inte är bindande vare sig för CCN eller för kommissionen, kan nämnda rättspraxis likväl tillämpas i förevarande fall. I likhet med en uttagningskommitté syftar nämligen den förberedande urvalskommittén till att välja ut de bästa sökande bland dem som lämnat in en ansökan med anledning av det omtvistade meddelandet om den lediga tjänsten. Den förberedande urvalskommittén hade ett stort handlingsutrymme när den anordnade proven för det förberedande urvalet (se, beträffande en tillsättningspanel för intern rekrytering, dom CG/EIB, F‑115/11, EU:F:2014:187, punkt 60).
84 Det ankom följaktligen på kommissionen att i enlighet med principerna om god förvaltningssed och likabehandling försäkra sig om att den första etappen av urvalsförfarandet, vilken skulle genomföras av den förberedande urvalskommittén, organiserades korrekt. Detta ställde krav på att samtliga ledamöter i den förberedande urvalskommittén som kommissionen hade utsett, hade det oberoende som fordrades för att deras objektivitet inte skulle kunna ifrågasättas (se dom CG/EIB, EU:F:2014:187, punkt 61).
85 Det ska även påpekas att principen om god förvaltningssed, som bland annat innebär att den behöriga institutionen är skyldig att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet, har stadfästs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, vilken sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har samma rättsliga värde som fördragen. I artikel 41 i stadgan, med rubriken ”Rätt till god förvaltning”, anges det att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt av unionens institutioner, organ och byråer.
86 Det ankommer således på personaldomstolen att pröva om den förberedande urvalskommittén har utsetts och fungerat på ett korrekt sätt, med iakttagande av bland annat dess skyldighet att vara opartisk. Skyldigheten att vara opartisk är en regel som genomsyrar uttagningskommittéernas och, analogt, de förberedande urvalskommittéernas arbete och som är underställd unionsdomstolarnas prövning (se, beträffande uttagningskommittéer, beslut Meierhofer/kommissionen, F‑74/07 RENV, EU:F:2011:63, punkt 62).
87 Av punkt 7.2 i riktlinjerna framgår att den förberedande urvalskommittén ska inleda urvalsförfarandet genom att med hjälp av en checklista granska om sökandena uppfyller behörighetskraven och därefter, utifrån urvalskriterierna i meddelandet om den lediga tjänsten, upprätta en utvärderingstabell, vilken ska användas för att jämföra sökandenas profiler med den önskade profilen och den särskilda kompetens som krävs enligt nämnda meddelande. Efter denna utvärdering ska den förberedande urvalskommittén upprätta en första förteckning över de utvalda sökande som den anser bäst motsvarar den önskade profilen och kalla dessa till intervju. Efter intervjuerna ska den överlämna en fullständig rapport till CCN med information om varje intervju, en kvalitativ utvärdering av samtliga sökande, oavsett om de har blivit intervjuade eller inte, samt ett förslag till förteckning över de sökande som anses mest kvalificerade. Av artikel 64 i förordning nr 726/2004 och punkt 10.3 i riktlinjerna framgår vidare att EMA:s styrelse, å sin sida, ska välja den verkställande direktören bland de sökande som föreslagits av kommissionen.
88 Den förberedande urvalskommittén har således befogenhet att rekommendera flera sökande för CCN, medan beslutet om utnämning av den verkställande direktören för EMA åligger EMA:s styrelse. Frågan är således huruvida D och E, som samtidigt var ledamöter både i den förberedande urvalskommittén (förslagsinstans) och i EMA:s styrelse (beslutsinstans), har iakttagit sin skyldighet att vara opartiska med hänsyn till de mycket skilda befogenheter som åligger den förberedande urvalskommittén respektive EMA:s styrelse.
89 Personaldomstolen påpekar att även om det är riktigt att den förberedande urvalskommitténs förslag till förteckning över rekommenderade sökande inte är bindande, vare sig för CCN eller för kommissionen, har nämnda förslag till förteckning och den kvalitativa utvärdering av samtliga sökande som den förberedande urvalskommittén inkluderar i sin rapport ändå en viss betydelse för urvalsförfarandets fortsättning, dels eftersom CCN måste ta hänsyn till dem, dels eftersom den ansvariga kommissionsledamoten enligt punkt 8.3 i riktlinjerna endast ska intervjua de sökande som CCN har godkänt i sitt slutliga yttrande. Det kan följaktligen inte förnekas att den förberedande urvalskommittén har ett avgörande inflytande över den slutlista över sökande som kommissionen föreslår för EMA:s styrelse.
90 Personaldomstolen konstaterar även att de ledamöter i den förberedande urvalskommittén som även var ledamöter i EMA:s styrelse hade möjlighet att vid styrelsens sammanträde, personligen eller genom sin suppleant, rösta för utnämning av en av de sökande som godkänts av kommissionen. Personaldomstolen påpekar vidare att ledamöterna i EMA:s styrelse kan ha haft en särskilt framträdande roll i styrelsens diskussioner, oavsett om de utövade sin rätt att rösta eller inte, och att de i vart fall hade direkt kontakt med styrelsens övriga ledamöter.
91 Med beaktande av det ovan anförda slår personaldomstolen fast att samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i den förberedande urvalskommittén och som ledamot i EMA:s styrelse kan skada oberoendet och objektiviteten hos de personer som innehar uppdragen i fråga.
92 Utan att uttala sig om innehållet i de diskussioner som fördes mellan ledamöterna i den förberedande urvalskommittén och de ståndpunkter som olika ledamöter i denna kommitté antog, däribland D och E, konstaterar personaldomstolen att D och E åsidosatte sin skyldighet att vara opartiska enbart på grund av den omständigheten att de satt i den förberedande urvalskommittén. Eftersom varje ledamot i den förberedande urvalskommittén måste uppfylla kravet på oberoende för att den förberedande urvalskommitténs oberoende inte ska äventyras, måste det anses att den förberedande urvalskommitténs skyldighet att vara opartisk har åsidosatts.
93 Denna slutsats påverkas inte av kommissionens argument.
94 När det, för det första, gäller argumentet att de ledamöter ur EMA:s styrelse som hade utsetts till ledamöter i den förberedande urvalskommittén inte i något fall företrädde EMA:s styrelse i den förberedande urvalskommittén och inte handlade på dess vägnar, eftersom EMA:s styrelse i den förberedande urvalskommittén företräddes av styrelsens observatör, det vill säga A, räcker det att påpeka att sökanden inte har ifrågasatt A:s deltagande i den förberedande urvalskommitténs arbete i egenskap av observatör. Såsom konstaterats ovan i punkt 92 innebär redan den omständigheten att D och E, som båda var ledamöter i EMA:s styrelse, även satt i den förberedande urvalskommittén att de åsidosatt sin skyldighet att vara opartiska. Av handlingarna i målet framgår även att D deltog i EMA:s styrelsemöten den 5 maj och den 8 juni 2011, varmed syftet var att utnämna den nya verkställande direktören för EMA, och att hon således deltog vid intervjun med de fyra sökande som hade föreslagits genom kommissionens beslut av den 20 april 2011 och i de diskussioner som ledde fram till utnämningen av C. Denna omständighet visar att sökanden hade goda skäl att betvivla D:s opartiskhet i arbetet som ordförande för den förberedande urvalskommittén.
95 Kommissionen kan inte heller vinna framgång med sitt argument att eftersom endast två av de 35 ledamöterna i EMA:s styrelse även var ledamöter i den förberedande urvalskommittén, kan det inte hävdas att ledamöter ur EMA:s styrelse ersatte den förberedande urvalskommitténs bedömning med sin egen bedömning. Även om varken D eller E skulle ha deltagit i EMA:s styrelsemöten den 5 maj och den 8 juni 2011 kvarstår nämligen det faktum att de deltog i den förberedande urvalskommitténs möten och att de som ledamöter av denna kommitté kunde utöva ett inflytande på den bedömning av sökandena som de övriga ledamöterna i den förberedande urvalskommittén gjorde.
96 Personaldomstolen underkänner även kommissionens argument att utnämningen av D och E till ledamöter i den förberedande urvalskommittén var objektivt motiverad och till och med nödvändig, eftersom båda två var experter på området. Som kommissionen medgav vid förhandlingen var det nämligen inte omöjligt att utse experter som inte var ledamöter i EMA:s styrelse till den förberedande urvalskommittén. Personaldomstolen påpekar även att enligt riktlinjerna går det att undvika att ledamöterna i den förberedande urvalskommittén även är ledamöter i EMA:s styrelse. Enligt punkt 7.1 i riktlinjerna kan det ansvariga generaldirektoratet välja ledamöter till den förberedande urvalskommittén bland flera högre tjänstemän, eftersom det där anges att den förberedande urvalskommittén ska bestå av det ansvariga generaldirektoratets generaldirektör eller vice generaldirektör, en direktör från det ansvariga generaldirektoratet och en direktör från ett annat generaldirektorat. Vidare föreskrivs i nämnda bestämmelse att ledamöterna i den förberedande urvalskommittén ”[s]om allmän regel” ska utses bland ovannämnda tjänstemän. Om det såsom i förevarande fall visar sig att de personer som anges i punkt 7.1 i riktlinjerna, det vill säga generaldirektören, vice generaldirektören och direktören från det ansvariga generaldirektoratet, redan är ledamöter i det berörda organets styrelse, så kan följaktligen andra personer utses till ledamöter i den förberedande urvalskommittén.
97 Inte heller kan personaldomstolen godta kommissionens argument att det inte finns någon bestämmelse som förbjuder att ledamöter ur EMA:s styrelse utses till ledamöter i den förberedande urvalskommittén. Att en enda person samtidigt innehar båda dessa funktioner utgör, såsom personaldomstolen konstaterat ovan, att den förberedande urvalskommitténs skyldighet att vara opartisk har åsidosatts och således att även artikel 41 i stadgan har åsidosatts.
98 Slutligen kan kommissionen inte heller vinna framgång med argumentet att artikel 11a i tjänsteföreskrifterna utgör en garanti för att ledamöterna i den förberedande urvalskommittén är opartiska. Även om det är riktigt att det i artikel 11a i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att varje tjänsteman är skyldig att avstå från att handlägga ärenden där han har ett personligt intresse som kan innebära att hans oberoende äventyras och även om det är riktigt att det av handlingarna i målet framgår att A och en ledamot i den förberedande urvalskommittén inte deltog vid en intervju med en sökande, framgår det dock att D och E, trots artikel 11a i tjänsteföreskrifterna, inte invände mot att utses till ledamöter i den förberedande urvalskommittén och att de deltog vid samtliga intervjuer med sökandena samt att D vid mötena i EMA:s styrelse den 5 maj och den 8 juni 2011 inte, såsom det krävs enligt artikel 11.3 i styrelsens arbetsordning, uppgav att det eventuellt förelåg intressen som kunde skada hennes oberoende.
99 Mot bakgrund av ovanstående överväganden ska talan bifallas såvitt avser den första grundens andra del, vilken avser samtidigt innehav av uppdrag som ledamot i EMA:s styrelse och som ledamot i den förberedande urvalskommittén.
100 Yrkandet om ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 20 april 2011 ska således bifallas, utan att det är nödvändigt att pröva den första grundens första del eller de övriga grunder som åberopats.
Det sjätte yrkandet: Ogiltigförklaring av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011
101 Enligt artikel 64 i förordning nr 726/2004, vilken har utvecklats utifrån riktlinjerna, kunde EMA:s styrelse till verkställande direktör för EMA endast utnämna en av de sökande som valts ut och som fanns med på den förteckning som antagits genom kommissionens beslut av den 20 april 2011. Så skedde i förevarande fall när styrelsen genom sitt beslut av den 6 oktober 2011 till verkställande direktör utnämnde C, som fanns med på den förteckning som antagits genom kommissionens beslut av den 20 april 2011. Eftersom personaldomstolen i föregående punkt har slagit fast att kommissionens beslut av den 20 april 2011 ska ogiltigförklaras, ska således även styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 ogiltigförklaras.
102 Följaktligen ska även yrkandet om ogiltigförklaring av styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 bifallas.
3. Yrkandet om ersättning
Parternas argument
103 Sökanden anser i huvudsak att kommissionens beslut av den 20 april 2011 och styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 har orsakat honom ideell skada, men har inte angett hur stor ersättning han begär.
104 Kommissionen och EMA anser att yrkandet om ersättning är ogrundat.
Personaldomstolens bedömning
105 Det har slagits fast att ogiltigförklaring av en rättsstridig rättsakt i sig kan utgöra en lämplig och i princip tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som orsakats av rättsakten i fråga, förutom om sökanden visar att han har lidit ideell skada som kan särskiljas från den rättsstridighet som ligger till grund för ogiltigförklaringen och som inte kan gottgöras fullt ut genom att beslutet ogiltigförklaras (dom Michail/kommissionen, T‑49/08 P, EU:T:2009:456, punkt 88).
106 Eftersom kommissionens beslut av den 20 april 2011 och styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 har ogiltigförklarats, ankommer det på personaldomstolen att pröva denna fråga.
107 Sökanden har inte närmare specificerat sitt yrkande om ersättning. Av hans skriftliga inlagor framgår inte heller att någon ideell skada har uppkommit som kan särskiljas från den rättsstridighet som ligger till grund för ogiltigförklaringen av kommissionens beslut av den 20 april 2011 och styrelsens beslut av den 6 oktober 2011 och som inte kan gottgöras fullt ut genom att de båda besluten ogiltigförklaras. Personaldomstolen anser därför att en ogiltigförklaring av besluten utgör en lämplig och tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som sökanden kan ha orsakats genom beslutens rättsstridighet.
108 Av det ovan anförda följer att yrkandet om ersättning ska ogillas.
Rättegångskostnader
109 Enligt artikel 101 i rättegångsreglerna ska, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i rättegångsreglerna, tappande part bära sina rättegångskostnader och förpliktas att ersätta den andra partens rättegångskostnader, om detta har yrkats. Enligt artikel 102 i rättegångsreglerna får personaldomstolen, om så anses skäligt, besluta att en tappande part ska bära sina rättegångskostnader, men endast delvis, eller inte alls, ska ersätta den andra partens rättegångskostnader.
110 Av domskälen framgår att talan i huvudsak har bifallits och att kommissionen och EMA är tappande parter. Sökanden har uttryckligen yrkat att kommissionen och EMA ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom omständigheterna i förevarande mål inte motiverar tillämpning av bestämmelserna i artikel 102 i rättegångsreglerna, ska kommissionen och EMA bära sina rättegångskostnader, inbegripet kostnaderna i det interimistiska förfarandet, och till lika delar ersätta sökandens rättegångskostnader, inbegripet kostnaderna i det interimistiska förfarandet.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (andra avdelningen)
följande:
1) Europeiska kommissionens beslut av den 20 april 2011, varigenom kommissionen föreslog Europeiska läkemedelsmyndighetens styrelse en förteckning över fyra sökande, vilka hade rekommenderats av den förberedande urvalskommittén och tillstyrkts av den rådgivande kommittén i utnämningsfrågor, ogiltigförklaras.
2) Det beslut som Europeiska läkemedelsmyndighetens styrelse fattade den 6 oktober 2011 om utnämning av den verkställande direktören ogiltigförklaras.
3) Talan ogillas i övrigt.
4) Europeiska kommissionen och Europeiska läkemedelsmyndigheten ska vardera bära sina rättegångskostnader och ersätta hälften var av Emil Hristovs rättegångskostnader.
Rofes i Pujol | Bradley | Svenningsen |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 13 november 2014.
Justitiesekreterare | | Ordförande |