DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL
(andra avdelningen)
den 11 december 2012
Mål F‑65/10
José Manuel Mata Blanco
mot
Europeiska kommissionen
”Personalmål – Interna uttagningsprovet COM/INT/OLAF/09/AD 10 – Bedrägeribekämpning – EPSO:s och uttagningskommitténs respektive behörighet – Tillträdesprov övervakade av uttagningskommittén – Muntligt prov – Åsidosättande av meddelandet om uttagningsprov – Skillnad i poängsättning – Utvärderingskriterier – Likabehandling av sökande – Uppenbart oriktig bedömning – Principer om öppenhet och god förvaltningssed – Motiveringsskyldighet”
Saken: Talan enligt artikel 270 FEUF, vilken är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken José Mata Blanco yrkat ogiltigförklaring av uttagningskommitténs beslut av den 11 maj 2010 i det interna uttagningsprovet COM/INT/OLAF/09/AD som innebar fastställande av dess beslut av den 9 mars 2010 att inte uppta sökanden i förteckningen över godkända sökande.
Domslut: Talan ogillas. José Manuel Mata Blanco ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de rättegångskostnader som Europeiska kommissionen har förorsakats.
Sammanfattning
1. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprovets genomförande – Kompetensfördelning mellan Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov (EPSO) och uttagningskommittén – Tillträdesprov – Uttagningskommitténs inledande prövning av huruvida de sökande ska ges tillträde
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 30 första stycket; bilaga III, artiklarna 5 och 7)
2. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Provens innehåll samt tillämpning av kriterier för poängsättning och viktningen av dem – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)
3. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Iakttagande av kravet på att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt – Tillämpningsområde – Kriterier för att rätta de skriftliga proven och parametrar för att bedöma de muntliga proven – Omfattas
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 6)
4. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Provens genomförande – Muntliga prov med olika datum och innehåll – Åsidosättande av principen om likabehandling – Föreligger inte
5. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningsprov på grundval av meriter och prov – Bedömning av sökandenas lämplighet – Uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning – Domstolsprövning – Gränser
(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III)
6. Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag på ansökan om en tjänst – Motiveringsskyldighet – Omfattning – Iakttagande av kravet på att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt
(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25; bilaga III, artikel 6)
1. Det kan inte anses att den första fasen i ett uttagningsprov, det vill säga en fas med ett första urval grundad på tillträdesprov, endast har anordnats av Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov utan någon som helst medverkan av uttagningskommittén, om tillträdesproven i nämnda uttagningsprov har stått öppna för samtliga sökande som, efter kommitténs inledande prövning av huruvida de ska ges tillträde, har befunnits uppfylla villkoren för detta enligt meddelandet om lediga tjänster. Genom den inledande prövningen av huruvida sökandena fick delta i tillträdesproven har kommittén nämligen redan från början av urvalsförfarandet kunnat övervaka samtliga prov i uttagningsprovet.
(se punkt 31)
2. Uttagningskommittén, som har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning beträffande delprovens utförande och specifika innehåll inom ramen för ett uttagningsprov, är emellertid bunden av den lydelse som meddelandet om lediga tjänster har. Unionsdomstolen får endast pröva provens innehåll om det framgår att det inte överensstämmer med vad som har angetts i meddelandet om uttagningsprov eller med delprovens eller uttagningsprovets syfte. Av detta följer att kommittén har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning såvitt avser frågan huruvida bedömningskriterierna i meddelandet om lediga tjänster är tillräckligt precisa för att kommittén ska kunna utföra sina uppgifter eller om det är nödvändigt att, före proven, fastställa mer detaljerade kriterier. Om några kriterier för poängsättning inte anges i meddelandet om uttagningsprov, eller om sådana anges där utan att det fastställs hur viktningen av dem ska ske, får kommittén dessutom bestämma hur viktningen ska ske. Ett beslut som kommittén har antagit i utövandet av detta utrymme för skönsmässig bedömning får endast prövas av tribunalen om det är nödvändigt för att säkerställa att sökandena behandlas lika.
(se punkterna 46, 47 och 55)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 14 juli 1995, Pimley-Smith mot kommissionen, T‑291/94, punkt 48; 5 april 2005, Christensen mot kommissionen, T‑336/02, punkterna 85 och 94
Personaldomstolen: 8 juli 2010, Wybranowski mot kommissionen, F‑17/08, punkt 32 och där angiven rättspraxis
3. Kriterierna för rättelse av de skriftliga proven, som antagits av uttagningskommittén före nämnda prov, är en del av kommitténs jämförande bedömningar av sökandenas respektive meriter. Dessa kriterier är avsedda att, i sökandenas intresse, säkerställa en viss enhetlighet i kommitténs bedömningar, särskilt när det förekommer många sökande, och de omfattas av överläggningssekretess på samma sätt som kommitténs bedömningar. Detsamma ska gälla beträffande de parametrar som kommittén fastställer före det skriftliga provet för att kunna bedöma de olika utvärderingskriterierna för nämnda prov, vilka angetts i meddelandet om uttagningsprov.
Av detta följer att de parametrar för utvärdering som fastställts av uttagningskommittén för att bedöma de svar som avgetts i det muntliga provet, såsom svarens interna överensstämmelse och argumentens uppbyggnad, uppenbarligen inte kan förekomma i meddelandet om uttagningsprov.
(se punkterna 68 och 69)
Hänvisning till
Domstolen: 4 juli 1996, parlamentet mot Innamorati, C‑254/95 P, punkt 29
4. Även om likhetsprincipen kräver att de skriftliga proven genomförs samma dag för samtliga sökande, kan ett sådant krav inte gälla för de muntliga proven, som till sin natur inte kan äga rum samtidigt beträffande alla sökande och som för övrigt inte nödvändigtvis har samma innehåll för alla sökande.
Det förhållandet att de muntliga proven har pågått under sex arbetsdagar och att inget muntligt prov har genomförts under fyra arbetsdagar kan härvid inte utgöra ett åsidosättande av principen om likabehandling av de sökande. En skillnad på fyra arbetsdagar för att förbereda det muntliga provet i ett uttagningsprov som hade offentliggjorts nästan tio månader före de muntliga proven, och som riktade sig till personer som skulle ha minst femton års yrkeserfarenhet i de aktuella tjänsterna, är nämligen försumbar.
(se punkterna 83 och 85)
Hänvisning till
Förstainstansrätten: 16 oktober 1990, Gallone mot rådet, T‑132/89, punkt 36
5. De bedömningar som uttagningskommittén gör när den utvärderar sökandenas kunskaper och lämplighet är till sin art jämförande. Dessa bedömningar, liksom de beslut där kommittén slår fast att en sökande inte har godkänts i ett prov, är ett uttryck för ett värdeomdöme avseende sökandens prestation på provet. De omfattas av kommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning och kan endast underkastas unionsdomstolens prövning om de bestämmelser som styr kommitténs arbete har åsidosatts.
Unionsdomstolens prövning i fråga om rekrytering vid uttagningsprov är begränsad till en kontroll av att reglerna för administrationens handläggning har följts, att de faktiska omständigheter som lagts till grund för dess beslut är materiellt riktiga och, slutligen, ett konstaterande av att det administrativa beslutet inte har tillkommit genom en uppenbart oriktig bedömning, felaktig rättstillämpning eller maktmissbruk.
(se punkterna 93 och 94)
Hänvisning till
Tribunalen: 23 januari 2003, Angioli mot kommissionen, T‑53/00, punkterna 91 och 92
6. Skyldigheten att motivera ett beslut som går någon emot har till syfte att dels ge den berörde de upplysningar som är nödvändiga för att denne ska kunna bedöma huruvida beslutet är grundat, dels möjliggöra en domstolsprövning av beslutet. När det gäller beslut som fattas av en uttagningskommitté ska dock denna skyldighet vägas mot skyldigheten att iaktta den sekretess som omgärdar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Denna sekretess hindrar spridning såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende provdeltagarna. Kravet på motivering av en uttagningskommittés beslut ska under dessa förhållanden bedömas med beaktande av det aktuella arbetets art. Detta arbete utförs i allmänhet i åtminstone två olika etapper, nämligen, för det första, en granskning av ansökningarna för att välja ut de sökande som ska tillåtas att delta i uttagningsprovet och, för det andra, en bedömning av sökandenas lämplighet för den tjänst som ska tillsättas, i syfte att upprätta en förteckning över godkända sökande.
Den andra etappen i uttagningskommitténs arbete är framför allt av jämförande art och omfattas av denna anledning av den sekretess som är förbunden med detta arbete. De parametrar för utvärdering som kommittén har antagit före proven utgör en integrerad del av den jämförande bedömning som kommittén gör avseende de sökandes respektive meriter. Dessa kriterier omfattas av överläggningssekretess på samma sätt som kommitténs bedömningar. Den jämförande undersökning som kommittén gör syns i de poäng som den ger de sökande. Dessa poäng är uttryck för värdeomdömen avseende var och en av sökandena. Med beaktande av den sekretess som ska omgärda kommitténs arbete, utgör en underrättelse om de poäng som har erhållits i olika delprov en tillräcklig motivering av kommitténs beslut. En sådan motivering kränker inte sökandenas rättigheter.
Med hänsyn till att en uttagningskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den utvärderar resultaten av delproven inom ramen för ett uttagningsprov, kan den inte anses vara skyldig att vid motiveringen av anledningen till att en sökande misslyckats i ett prov precisera vilka av sökandens svar som har bedömts som otillräckliga eller förklara varför dessa svar har bedömts som otillräckliga. Det är inte nödvändigt att motiveringen har en sådan omfattning för att göra det möjligt för domstolen att utföra sin prövning och, följaktligen, för den sökande att bedöma huruvida det är lämpligt att inge ett klagomål eller, i förekommande fall, väcka talan.
(se punkterna 106–109)
Hänvisning till
Domstolen: ovannämnda målet parlamentet mot Innamorati, punkterna 23–29 och 32
Förstainstansrätten: ovannämnda målet Pimley-Smith mot kommissionen, punkterna 63 och 64; 19 februari 2004, Konstantopoulou mot domstolen, T‑19/03, punkt 34
Personaldomstolen: 30 april 2008, Dragoman mot kommissionen, F‑16/07, punkt 63 och där angiven rättspraxis