Language of document : ECLI:EU:F:2010:155

PERSONALDOMSTOLENS DOM
(tredje avdelningen)

den 1 december 2010

Mål F-89/09

Spyridon Gagalis

mot

Europeiska unionens råd

”Personalmål – Social trygghet – Olycksfall i arbetet – Partiell bestående invaliditet – Beslut att ersätta kostnader för brunnskur med 75 procent – Ersättning för vård enligt artikel 72 i tjänsteföreskrifterna och kompletterande ersättning enligt artikel 73 i tjänsteföreskrifterna – Kostnader för uppehälle omfattas inte – Kompletterande ersättning beviljas inte – Tolkning av artikel 73.3 i tjänsteföreskrifterna och artikel 9 i gemensamma regler om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Spyridon Gagalis yrkat att personaldomstolen ska dels ogiltigförklara det beslut generaldirektören för generaldirektoratet för personal och administration fattade i egenskap av rådets tillsättningsmyndighet den 9 december 2008, enligt vilket Spyridon Gagalis vägrades återbetalning enligt artikel 73 i tjänsteföreskrifterna med 75 procent av kostnaderna hänförliga till en brunnskur, dels ogiltigförklara beslut av den 15 juli 2009 om delvis avslag av Spyridon Gagalis klagomål, samt slutligen förplikta rådet att betala ett tilläggsbelopp på 1 551,38 euro jämte dröjsmålsränta.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden ska ersätta samtliga rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Social trygghet – Olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring – Ersättning för kostnader

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 72 och 73.3, Regler om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring, artikel 9)

2.      Tjänstemän – Beslut som går någon emot – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25.2)

1.      Vad gäller ersättning för vårdkostnader som har samband med en olycka, och närmare bestämt ersättning för kostnaderna hänförliga till en brunnskur, inbegripet kostnaderna för uppehälle, framgår det av ordalydelsen i artikel 73.3 i tjänsteföreskrifterna och artikel 9 i reglerna om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring för tjänstemän att dessa två bestämmelser är kopplade till artikel 72 i tjänsteföreskrifterna. I artikel 73.3 i tjänsteföreskrifterna anges att ersättning för de kostnader som orsakats av olyckan endast ska utgå ”om det belopp som betalas ut till tjänstemannen enligt artikel 72 inte helt täcker kostnaderna”. I artikel 9.1 tredje stycket i ovannämnda regler anges att kostnaderna som föranletts av en olycka ersätts ”efter det att det sjukförsäkringssystem som föreskrivs i artikel 72 i tjänsteföreskrifterna har åtagit sig den del som omfattas av detta system enligt de villkor som föreskrivs i den artikeln”.

Följaktligen ska artikel 73.3 i tjänsteföreskrifterna och artikel 9 i reglerna om olycksfallsförsäkring och arbetssjukdomsförsäkring tolkas så, att de endast innebär ett komplement till ersättningar för de kostnader som uppkommit för sådana insatser som omfattas av artikel 72 i tjänsteföreskrifterna efter det att ersättning enligt sjukförsäkringssystemet utgått. Systemet med olycksfallsförsäkring är ett komplement och föreskriver således ingen ersättning för kostnader som uppstått för insatser som inte omfattas av sjukförsäkringssystemet och därför inte alls har ersatts genom sjukförsäkringssystemet.

(se punkterna 41 och 42)

2.      Enligt artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna ska alla beslut som går en tjänsteman emot motiveras. Skyldigheten att motivera beslut som går en tjänsteman emot syftar dels till att ge den berörde nödvändiga uppgifter så att vederbörande kan veta om beslutet är välgrundat eller inte, dels till att möjliggöra domstolskontroll av beslutet. Denna skyldighet syftar närmare bestämt till att ge den som berörs av beslutet kännedom om skälen för beslutet så att denne eventuellt kan utnyttja de rättsmedel som krävs för att tillvarata sina rättigheter och intressen.

En inledningsvis otillräcklig motivering kan avhjälpas genom kompletterande uppgifter som lämnas av administrationen, till och med om detta sker under domstolsförfarandet, under förutsättning att den berörde redan innan denne väckte talan förfogade över uppgifter som utgjorde en början till en motivering. Vidare är ett beslut tillräckligt motiverat om rättsakten som är föremål för talan har antagits i ett för den berörde tjänstemannen känt sammanhang som gör det möjligt för honom att förstå räckvidden av den åtgärd som har vidtagits beträffande honom.

(se punkterna 65 och 67)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 27 mars 2003, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, T‑33/00, REGP 2003, s. I‑A‑105 och II‑541, punkt 43, och där angiven rättspraxis; 25 mars 2004, Petrich mot kommissionen, T‑145/02, REGP 2004, s. I‑A‑101 och II‑447, punkt 54, och där angiven rättspraxis; 15 september 2005, Casini mot kommissionen, T‑132/03, REGP 2005, s. I‑A‑253 och II‑1169, punkt 36, och där angiven rättspraxis