Language of document : ECLI:EU:F:2009:24

PERSONALDOMSTOLENS DOM

(andra avdelningen)

den 12 mars 2009

Mål F-24/07

Virginie Lafleur Tighe

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Kontraktsanställda – Rekrytering – Placering i lönegrad – Tidigare enskilda experter – Yrkeserfarenhet – Utbildningsbevis – Intyg om likvärdighet – Upptagande till sakprövning – Ny och väsentlig omständighet”

Saken: Talan som har väckts av Lafleur Tighe med stöd av artikel 236 EG och artikel 152 EA om ogiltigförklaring av det beslut som har fattats av den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal om att placera sökanden i lönegrad 13, löneklass 1 enligt vad som framgår av det anställningsavtal som skrevs under den 22 december 2005.

Avgörande: Talan ogillas. Vardera parten ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Tidsfrister – Utgör tvingande rätt – Utgången frist – Börjar löpa på nytt – Villkor

(Tjänsteföreskrifterna, art. 90 och 91)

Avtal mellan en anställd och en institution får verkan från det att de skrivs under och det är också från denna tidpunkt som de kan utgöra en rättsakt som går tjänstemannen emot, under förutsättning att samtliga anställningsvillkor har fastställts.

De tidsfrister som anges i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna, som har till syfte att garantera säkerheten i rättsliga förhållanden, utgör tvingande rätt och är inte något som parterna eller domstolen kan förfoga över. Enbart nya och väsentliga omständigheter kan motivera att det inges en begäran om omprövning av ett beslut, till exempel placering av en anställd i en viss löneklass, vilket inte har angripits inom de tidsfrister som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna. För att en omständighet ska anses vara ny, är det nödvändigt att varken sökanden eller administrationen hade eller hade kunnat ha kännedom om den berörda omständigheten när det tidigare beslutet, som har vunnit laga kraft, fattades. För att den berörda omständigheten ska anses vara väsentlig ska den kunna medföra en betydande förändring av den situation som låg till grund för sökandens ursprungliga begäran, vilken gav upphov till det tidigare beslutet som vunnit laga kraft.

(se punkterna 53 och 55–57)

Hänvisning till:

Domstolen 26 september 1985, Valentini mot kommissionen, 231/84, REG 1985, s. 3027, punkt 14

Förstainstansrätten 11 juli 1997, Chauvin mot kommissionen, T‑16/97, REGP 1997, s. I‑A‑237 och II‑681, punkt 32; 7 februari 2001, Inpesca mot kommissionen, T‑186/98, REG 2001, s. II‑557, punkterna 50 och 51; 11 juli 2002, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, T‑137/99 och T‑18/00, REGP 2002, s. I‑A‑119 och II‑639, punkt 56; 14 februari 2005, Ravailhe mot regionkommittén, T‑406/03, REGP 2005, s. I‑A‑19 och II‑79, punkt 57

Personaldomstolen 19 februari 2008, R mot kommissionen, F‑49/07, REGP 2008, s. I‑A-1-0000 och II‑A-1-0000, punkt 79, mål om överklagande av domen är anhängigt vid förstainstansrätten, mål T‑156/08 P; 10 juli 2008, Maniscalco mot kommissionen, F‑141/07, REGP 2008, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 25