Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Augstākā tiesa (Lettland) den 12 juli 2019 – A mot Latvijas Republikas Veselības ministrija

(Mål C-535/19)

Rättegångsspråk: lettiska

Hänskjutande domstol

Augstākā tiesa (Senāts)

Parter i det nationella målet

Klagande: A

Motpart: Latvijas Republikas Veselības ministrija

Tolkningsfrågor

Ska offentlig hälso- och sjukvård anses ingå i begreppet ”förmåner vid sjukdom” i den mening som avses i artikel 3.1 a i förordning nr 883/2004?1

För det fall fråga 1 besvaras jakande, är det tillåtet för medlemsstaterna, enligt artikel 4 i förordning nr 883/2004 och artikel 24 i direktiv 2004/382 att, i syfte att undvika orimliga ansökningar om sociala förmåner avseende hälso- och sjukvård, neka icke-yrkesverksamma unionsmedborgare sådana förmåner, vilka beviljas medlemsstatens egna medborgare och familjemedlemmar till unionsmedborgare som befinner sig i samma situation men som är yrkesverksamma?

För det fall fråga 1 besvaras nekande, är det tillåtet för medlemsstaterna, enligt artikel 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) samt artikel 24 i direktiv 2004/38 att, i syfte att undvika orimliga ansökningar om sociala förmåner avseende hälso- och sjukvård, neka icke-yrkesverksamma unionsmedborgare sådana förmåner, vilka beviljas medlemsstatens egna medborgare och familjemedlemmar till unionsmedborgare som befinner sig i samma situation men som är yrkesverksamma?

Är en situation där en unionsmedborgare, som utövar sin rätt till fri rörlighet, nekas offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på bekostnad av staten i samtliga berörda medlemsstater i det aktuella ärendet, förenlig med artikel 11.3 e i förordning nr 883/2004?

Är en situation där en unionsmedborgare, som utövar sin rätt till fri rörlighet, nekas offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på bekostnad av staten i samtliga berörda medlemsstater i det aktuella ärendet, förenlig med artiklarna 18, 20.1 och 21 FEUF?

Ska laglig uppehållsrätt, i den mening som avses i artikel 7.1 b i direktiv 2004/38, tolkas så att den kan ge en person rätt att få tillgång till det sociala trygghetssystemet och även på så sätt att den kan utgöra en anledning att utesluta personen från detta system? Ska det i förevarande fall beaktas att den omständigheten att sökanden har komplett sjukförsäkring, vilket utgör ett villkor för laglig uppehållsrätt enligt direktiv 2004/38, kan motivera att han ska nekas registrering i hälso- och sjukvårdssystemet på statens bekostnad?

____________

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 2004, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77).