Language of document :

Överklagande ingett den 22 februari 2019 av Fruits de Ponent, S.C.C.L. av den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 13 december 2018 i mål T-290/16, Fruits de Ponent mot kommissionen

(Mål C-183/19 P)

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Klagande: Fruits de Ponent, S.C.C.L. (ombud: M. Roca Junyent, R. Vallina Hoset och A. Sellés Marco, abogados)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 13 december 2018 i mål T-290/16, Fruits de Ponent mot kommissionen,1

i första hand, i enlighet med artikel 61 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, om domstolen finner att målet är färdigt för avgörande, (i) avgöra målet och bifalla klagandens yrkanden och (ii) förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i målet vid tribunalen och i målet om överklagande, eller

i andra hand, om domstolen finner att målet inte är färdigt för avgörande, (i) återförvisa målet till tribunalen för förnyad prövning och (ii) besluta att frågan om rättegångskostnaderna anstår.

Grunder och huvudargument

Den första grunden avser att tribunalen, i den överklagade domen, har åsidosatt artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.2 Åsidosättandet består i att tribunalen i) vid bedömningen av förekomsten av en tillräckligt klar överträdelse tillämpade irrelevanta kriterier, ii) inte fann att när kommissionen vidtar åtgärder vid allvarliga marknadsstörningar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, bör ett av målen vara att jordbrukarnas levnadsstandard ska bibehållas (artikel 39.1 b FEUF), iii) inte fann att kommissionen ska samla in andra uppgifter än de som föreskrivs i lagstiftningen, och iv) slog fast att kommissionen inte ska samla in uppgifter om de priser betalats till jordbrukarna.

Den andra grunden avser att tribunalen, i den överklagade domen, har missuppfattat de faktiska omständigheterna genom att bedöma bevisningen på ett uppenbart felaktigt sätt, (ii) åsidosatt bevisbördeprinciperna genom att betrakta vissa faktiska omständigheter som styrkta, trots att de stred mot den anförda bevisningen och (iii) åsidosatt principen om att ingen får bestrida sina egna medgivanden (venire contra factum proprium non valet), genom att godta påståenden från kommissionen som strider mot svar som kommissionen lämnat till medborgarna i samband med öppenhetsprincipen.

Den tredje grunden avser att tribunalen, i den överklagade domen, har åsidosatt artikel 296 FEUF och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Åsidosättandet består i att tribunalen underlät att beakta eller missuppfattade i) klagandens argument om att kommissionen borde ha samlat in information i syfte att kunna uppnå målet om att producenternas levnadsstandard ska bibehållas och (ii) klagandens argument om att kommissionen bör sträva efter att garantera jordbrukarnas levnadsstandard, vilket därigenom innebar att klaganden inte fick en rättslig bedömning av sina argument.

Den fjärde grunden avser att tribunalen, i den överklagade domen, har åsidosatt artikel 39 FEUF och artikel 219 i förordning nr 1308/2013.3 Åsidosättandet består i att tribunalen inte fann att det vid en kris uteslutande ankommer på kommissionen – och inte på sökandena eller producentorganisationerna – att aktivera den extraordinära krismekanismen.

____________

1 EU:T:2018:934.

2 EUT C 326, 2012, s. 1.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671).