PERSONALDOMSTOLENS DOM
(första avdelningen)

den 14 september 2010

Mål F-85/09

Francisco Rossi Ferreras

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Tjänstemän – Bedömningsförfarandet för år 2001/2002 – Karriärutvecklingsrapport – Verkställande av en dom om ogiltigförklaring – Följderna av att ett förvaltningsbeslut återkallas – Bestämning av mål”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom Francisco Rossi Ferreras har yrkat ogiltigförklaring av hans karriärutvecklingsrapport för ”perioden den 1 juli 2001 till den 31 december 2002”.

Avgörande: Talan ogillas. Sökanden förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Talan om ogiltigförklaring – Dom om ogiltigförklaring – Verkningar – Följderna av att ett beslut om att avsluta ett administrativt förfarande ogiltigförklaras

(Artikel 233 EG)

2.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Fastställande

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

3.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – System som kommissionen har upprättat – Övergång från ett äldre system till et nytt system

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

4.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Domstolsprövning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

5.      Tjänstemän – Betygsättning – Rapport om karriärutveckling – Ändring av bedömningen i förhållande till den tidigare utvärderingen – Motiveringsskyldighet – Räckvidd

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 43)

1.      Den omständigheten att unionsdomstolen ogiltigförklarar en rättsakt som innebär att ett administrativt förfarande avslutas medför inte nödvändigtvis att hela förfarandet inför antagandet av denna rättsakt ogiltigförklaras, oberoende av de skäl i sak eller processrättsliga skäl som angetts i domen om ogiltigförklaring.

(se punkt 49)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 15 oktober 1998, Industrie des poudres sphériques mot rådet, T‑2/95, REG 1998, s. II‑3939, punkt 91

Personaldomstolen: 25 april 2007, Lebedef-Caponi mot kommissionen, F‑50/06, REGP 2007, s. I‑A‑1‑109 och II‑A‑1‑597, punkt 37; 22 oktober 2008, Tzirani mot kommissionen, F‑46/07, REGP 2008, s. I‑A‑1‑323 och II‑A‑1‑1773, punkt 53

2.      När det förekommer oegentligheter vid upprättandet av ett förslag till rapport om karriärutveckling på så sätt att utvärderaren har underlåtit att i förväg hålla det erfordrade utvärderingsmötet kan denna oegentlighet rättas om ett formellt möte hålls med utvärderaren eller den kontrasignerande tjänstemannen, efter sammanställningen av rapporten men innan den blivit slutgiltig, där den berörda personen bereds tillfälle att yttra sig.

(se punkterna 53 och 54)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 13 december 2005, Cwik mot kommissionen, T‑155/03, T‑157/03 och T‑331/03, REGP 2005, s. I‑A‑411 och II‑1865, punkterna 159–161

3.      Enligt artikel 4.1 och artikel 7.1 i de allmänna genomförandebestämmelserna till artikel 43 i tjänsteföreskrifterna, vilka har antagits av kommissionen, ska bedömningen av en tjänstemans arbetsprestation under förfarandet år 2001/2002 ske även om målen inte har fastställts i förväg. Denna underlåtenhet utesluter nämligen inte att tjänstemannen tilldelats tydliga arbetsuppgifter från sina överordnade.

Under dessa omständigheter finns det inget som hindrar utvärderaren från att i karriärutvecklingsrapporten för referensperioden ange att tjänstemannen inte har uppnått sina mål, om så är fallet, när dessa uppgifter har definierats i en arbetsbeskrivning som vederbörande har haft kännedom om.

Giltigheten av rapporten kan inte ifrågasättas genom argumentet att de uppgifter som tilldelats en tjänsteman inte är tillräckligt tydliga för att vederbörande ska förstå precis hur de ska utföras. I sådant fall ankommer det på tjänstemannen att rådfråga sina överordnade för att erhålla klargöranden och nödvändiga råd.

(se punkterna 55–57)

4.      Unionsinstitutionerna förfogar över ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning när de bedömer sina tjänstemäns arbete. Värdeomdömena avseende tjänstemännen i karriärutvecklingsrapporten är undantagna från domstolsprövning, vilken endast avser eventuella formfel, uppenbara fel i sak som inverkat på myndighetens bedömningar samt eventuellt maktmissbruk.

(se punkt 72)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 12 september 2007, Combescot mot kommissionen, T‑249/04, REGP 2007, s. I‑A-1-181 och II‑A-1-1219, punkt 78

5.      Institutionerna är skyldiga att motivera alla karriärutvecklingsrapporter på ett tillräckligt detaljerat sätt för att den berörde ska ha möjlighet att yttra sig angående denna motivering och iakttagandet av detta villkor är än mer betydelsefullt när betygen har försämrats i förhållande till tidigare betygsättningar.

Eftersom en tjänstemans prestationer kan variera från en referensperiod till en annan är det emellertid nödvändigt att det föreligger en tillräckligt påtaglig skillnad mellan de olika karriärutvecklingsrapporterna för att en särskild motiveringsskyldighet för utvärderaren eller den kontrasignerande tjänstemannen ska anses uppkomma.

(se punkterna 79 och 81)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 12 juni 2002, Mellone mot kommissionen, T‑187/01, REGP 2002, s. I‑A‑81 och II‑389, punkt 27, samt där angiven rättspraxis; 25 oktober 2005, Micha mot kommissionen, T‑50/04, REGP 2005, s. I‑A‑339 och II‑1499, punkt 36

Personaldomstolen: 15 mars 2007, Sanchez Ferriz mot kommissionen, F‑111/05, REGP 2007, s. I‑A‑1‑71 och II‑A‑1‑425, punkt 65; 10 november 2009, N mot parlamentet, F‑93/08, REGP 2009, s. I‑A‑1‑433 och II‑A‑1‑2339, punkt 86