Language of document : ECLI:EU:F:2007:237

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT (första avdelningen)

den 19 december 2007

Mål F-84/06

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Social trygghet – Sjukförsäkring – Ersättning för sjukvårdskostnader – Uttryckligt avslag på begäran”

Saken: Talan väckt med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, varigenom Luigi Marcuccio, som tidigare var tjänsteman vid kommissionen, har yrkat att tillsättningsmyndighetens tysta avslag på hans ansökningar av den 20 juni och 18 juli 2005 om ersättning med 100 procent för olika sjukvårdskostnader i enlighet med artikel 72.1 i tjänsteföreskrifterna ska ogiltigförklaras. Sökanden har dessutom yrkat att kommissionen ska förpliktas att betala honom mellanskillnaden mellan sjukvårdskostnadernas totala belopp och det belopp som han redan har erhållit ersättning för, det vill säga 89,56 euro. Sökanden yrkar slutligen att dröjsmålsränta med 10 procent ska utgå på detta belopp med en årlig kapitalisering från den 21 juni 2005.

Avgörande: Personaldomstolen förklarar sig obehörig i mål F-84/06, Marcuccio mot kommissionen, för att förstainstansrätten ska kunna döma i målet. Beslut om rättegångskostnader meddelas i samband med att tvisten slutligt avgörs

Sammanfattning

Förfarande – Kompetensfördelningen mellan de olika gemenskapsdomstolarna

(Domstolens stadga, bilaga I, artikel 8.3; tjänsteföreskrifterna, artikel 72)

Vid handläggningen av ett mål som rör talan mot beslutet att inte bevilja en tjänsteman ersättning för sjukvårdskostnader med 100 procent, vilket vederbörande anser sig ha rätt till på grund av den psykiska sjukdom som han hävdar att han lider av, är personaldomstolen, enligt artikel 8.3 andra stycket i bilaga I till domstolens stadga, skyldig att förklara sig obehörig för att förstainstansrätten skall kunna döma i målet, när andra mål är anhängiga vid förstainstansrätten som rör samma parter, som stöder sig på samma rättsliga grund och som även avser rätten till ersättning för sjukvårdskostnader med 100 procent. Dessa olika mål avser en och samma tvist och det är förenligt med god rättskipning, vilket bestämmelserna i artikel 8.3 i bilaga I till domstolens stadga syftar till att säkerställa, att endast en domstol avgör hela tvisten.

(se punkterna 8–16)