Language of document :

Överklagande ingett den 3 december 2018 av M-Sansz Kereskedelmi, Termelő és Szolgáltató Kft. (M-Sansz Kft.) av det beslut som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 28 september 2018 i mål T-709/17, M-Sansz mot kommissionen

(Mål C-757/18 P)

Rättegångsspråk: ungerska

Parter

Klagande: M-Sansz Kereskedelmi, Termelő és Szolgáltató Kft. (M-Sansz Kft.) (ombud: L. Ravasz)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Klagandens yrkanden

M-Sansz Kft. yrkar att domstolen ska

upphäva det beslut som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 28 september 2018 i mål T-709/17, varigenom invändningen om rättegångshinder från svaranden i nämnda mål förkastades, och varigenom sökandens talan bifölls, vilket innebar att tribunalen förklarade ‒ vad avser kommissionens beslut i ärendena SA.29432 (CP 290/2009) och SA.45498 (FC/2016) ‒ att ovannämnda beslut inte innebar en förklaring att det statliga stödet ska anses förenligt med den inre marknaden, i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF, samt att de angripna besluten, vad avser mål nr 23.P.25.843/2016, som är anhängigt vid Fővárosi Törvényszék (Domstolen för centrala Budapest, Ungern), inte utgör rättsakter som är avsedda att ha rättsverkan gentemot sökanden – med motiveringen att sökanden inte är direkt och personligen berörd – på grund av att sökanden yrkat ersättning på grund av det statliga stödet strider mot artikel 107.1 FEUF och inte mot artikel 107.3 FEUF, samt vidare bifalla talan i första instans genom att konstatera att de angripna besluten är ogiltiga, eftersom det stöd de ungerska myndigheterna beviljat strider mot artikel 107.1 FEUF, om de, vad avser den del av talan som grundas på artikel 107.1 FEUF, anses utgöra rättsakter som är avsedda att ha rättsverkan gentemot klaganden,

för det fall domstolen inte anser sig kunna avgöra målet i sak, upphäva tribunalens ovannämnda beslut och återförvisa målet till tribunalen för avgörande i första instans, och

för det fall att domstolen meddelar ett avgörande vad rör yrkandena i första strecksatsen, förplikta motparten att bära sina egna rättegångskostander i första instans och i målet om överklagande.

Grunder och huvudargument

Åsidosättande av artikel 263 TFUE samt de bestämmelser och den rättspraxis som anges i fetstil, enligt följande:

Det ungerska klagandebolaget ingav två klagomål som behandlades i ärendena SA.29432 och SA.45498. Det gjorde i dessa klagomål gällande att det förelåg ett rättsstridigt statligt stöd samt en diskriminering av den kategori av företag som sökandebolaget ingår i. De stödmottagande företagen och de diskriminerade företagen driver båda verksamhet av samma slag i Ungern, de är verksamma i samma region i Ungern och företagen anställer båda personer med funktionshinder. Det statliga stödet har på ett rättsstridigt sätt bestämts till ett överdrivet högt belopp. Klaganden menar att kommissionen i dessa ärenden inte meddelat några beslut och framförallt inte beslut som har rättsverkningar mot klaganden. I det nationella förfarande som berörs av talan (mål nr 23.P.25.843/2016, anhängigt vid Fővárosi Törvényszék (Domstolen för centrala Budapest, Ungern)), har klaganden yrkat ersättning för den skada denne orsakats av det rättsstridiga statliga stödet; utgången i förevarande mål har således helt klart inverkan på den dom som där ska meddelas. Det är av vikt att rättsakter som i strikt juridisk mening inte utgör beslut från kommissionens sida inte avgör utgången i ett nationellt mål. Dessa beslut innebar inte en förklaring att det statliga stödet ska anses förenligt med den inre marknaden, i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF, och de utgör inte rättsakter som är avsedda att ha rättsverkan gentemot klaganden – denne är således inte direkt och personligen berörd – på grund av att klaganden yrkat ersättning på grund av det statliga stödet strider mot artikel 107.1 FEUF och inte mot artikel 107.3 FEUF.

Klaganden uppfyller i förevarande fall de kriterier som anges i domen av den 15 juli 1963, Plaumann/kommissionen (25/62, EU:C:1963:17). Klaganden har visat att denne är ˮen ’berörd part’, i den mening som avses i artikel 263 fjärde stycket FEUF, och i den mening som avses i artikel 108.2 FEUF och artikel 1 b i förordning 2015/15891 ”, och i målet kommissionen/Kronoply och Kronotex (dom av den 24 maj 2011, C-83/09 P, EU:C:2011:341) har domstolen förklarat att en näringsidkare inte ens behöver vara konkurrent till en annan för att anses ägna sig åt samma verksamhet.

Åsidosättande av processuella rättigheter (åsidosättande av bestämmelser som anges i fetstil), enligt följande:

När tribunalen inte godtog den tabell som klaganden ingett som bevis för att den ska anses som en berörd part, borde den ha tillämpat artiklarna 83.1‒83.3, 88.1, 89.1, 89.2 a‒c, 89.3 a och d, 89.4 och 92.1 i sina rättegångsregler, och borde ha bett klaganden om upplysningar i denna fråga. Tribunalen gjorde fel som inte på eget initiativ agerade. Vidare framgår det av Sargentini-rapporten, som också behandlar den aktuella perioden, att Ungern åsidosatt rättsstagliga principer, däribland vad gäller ekonomiska frågor (se punkterna 12, 13, 22 och 23).

____________

1     Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 2015, s. 9).