DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(andra avdelningen)

den 18 september 2012

Mål F‑96/09

Eva Cuallado Martorell

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Nekat tillträde till det muntliga provet till följd av resultaten på de skriftliga proven – Begäran om omprövning – Särskild rätt för sökande att få tillgång till vissa upplysningar som rör dem själva – Syfte och omfattning – Rätt att få tillgång till de rättade skriftliga proven – Föreligger inte”

Saken: Talan som väckts med stöd av artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Eva Cuallado Martorell har yrkat ogiltigförklaring dels av det beslut som fattats av uttagningskommittén i Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) uttagningsprov EPSO/AD/130/08 att inte ge henne tillträde till de muntliga proven, dels av besluten att inte lämna ut hennes rättade skriftliga prov och den individuella utvärderingsblanketten rörande dessa prov till henne.

Avgörande: Talan ogillas. Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta Eva Cuallado Martorells rättegångskostnader

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Meddelande om uttagningsprov – Införande av en rätt för sökande som uteslutits från uttagningsproven att få tillgång till vissa upplysningar – Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) har inte iakttagit denna rätt – Fel i tjänsten som kan medföra att administrationen blir skadeståndsskyldig

(Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 41, 42 och 47)

2.      Tjänstemän – Talan – Föregående administrativt klagomål – Formkrav – Tillräckligt tydlig

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 90.2)

3.      Tjänstemän – Europeiska unionen – Institutioner – Allmänhetens tillgång till handlingar – Förordning nr 1049/2001 – Tillgång till prov som genomgåtts i ett uttagningsprov för rekrytering av tjänstemän till unionen – Omfattas av tjänsteföreskrifterna – Skyldighet att lämna ut de rättade skriftliga proven till sökande som uteslutits från uttagningsprovet – Föreligger inte – Iakttagande av principen att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 6, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1049/2001)

4.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Avslag på en ansökan – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Iakttagande av principen att arbetet ska vara hemligt

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25, bilaga III, artikel 6)

5.      Tjänstemän – Domstolsförfarande – Rättegångskostnader – Vem som ska bära rättegångskostnaderna – Hänsyn till vad som anses skäligt – Den vinnande parten förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna

(Personaldomstolens rättegångsregler, artiklarna 87.1 och 2 och 88)

1.      Om sökande som utesluts från ett uttagningsprov i meddelandet om detta uttagningsprov har getts en särskild rätt att få tillgång till vissa upplysningar som rör dem direkt och personligen för att de ska kunna få upplysningar och handlingar som kan göra det möjligt för dem att fatta ett välgrundat beslut beträffande huruvida det är lönt att angripa beslutet att utesluta dem från uttagningsprovet är Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) strikta iakttagande av denna rätt, både vad gäller dess innehåll och svarsfristen, ett uttryck för de skyldigheter som följer av principen om god förvaltningssed, allmänhetens rätt till tillgång till handlingar och rätten till ett effektivt rättsmedel, i enlighet med artiklarna 41, 42 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Härav följer att om Epso underlåter att iaktta den särskilda rätt som de sökande har tillerkänts kan detta inte bara leda till att de sökande som har uteslutits från uttagningsprovet väcker talan eller inger klagomål utan att ha tillgång till tillräckliga uppgifter, utan det kan även utgöra ett fel i tjänsten som i förekommande fall kan ge upphov till en rätt till ersättning för den sökande.

(se punkterna 46-48)

2.      Ett klagomål behöver inte ha någon särskild form. Det räcker att klagomålet på ett klart och tydligt sätt ger uttryck för sökandens avsikt att angripa ett beslut som fattats rörande honom eller henne. Vidare ska administrationen utreda klagomålen förutsättningslöst och det räcker, för att det ska anses föreligga ett klagomål i den mening som avses i artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, att en grund har åberopats tidigare, inom ramen för det administrativa förfarandet, på ett sätt som är tillräckligt klart för att tillsättningsmyndigheten ska ha kunnat ta del av den kritik som den berörda personen riktade mot det omtvistade beslutet.

Syftet med det administrativa förfarandet är dock att få till stånd en förlikning i en tvist som uppkommer i samband med klagomålet, och tillsättningsmyndigheten måste därför på ett tillräckligt exakt sätt kunna ta del av de argument som den berörda personen anför mot ett administrativt beslut. Härav följer att klagomålet under alla omständigheter ska innehålla en redogörelse för de grunder och argument som åberopas mot det administrativa beslut som klagomålet avser.

(se punkterna 60 och 61)

Hänvisning till

Domstolen: 31 maj 1988, Rousseau mot revisionsrätten, 167/86, punkt 8; 14 juli 1988, Aldinger och Virgili mot parlamentet, 23/87 och 24/87, punkt 13

Förstainstansrätten: 7 mars 1996, Williams mot revisionsrätten, T‑146/94, punkt 44; 13 januari 1998, Volger mot parlamentet, T‑176/96, punkt 65; 16 februari 2005, Reggimenti mot parlamentet, T‑354/03, punkt 43

3.       Vad gäller sökandens möjlighet att få tillgång till sina skriftliga prov liksom till uttagningskommitténs utvärderingsblanketter rörande dessa prov är artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna en specialbestämmelse som avviker från de allmänna bestämmelserna i förordning nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, eftersom de reglerar tillgången till specifika typer av handlingar. Denna bestämmelse, i vilken det föreskrivs att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt, utgör hinder för att uttagningskommittén avslöjar såväl ledamöternas åsikter som alla slags uppgifter som avser personliga eller jämförande bedömningar av sökandena Denna sekretess utgör således hinder för utlämnande såväl av uttagningskommitténs medlemmars individuella ställningstaganden som av alla uppgifter som rör bedömningar som är personliga eller jämförande avseende sökandena. Eftersom rätten till tillgång till handlingar enligt förordning nr 1049/2001 inte är tillämplig i förevarande fall ålägger artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna inte ålägger Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) att lämna ut de rättade skriftliga proven till de sökande.

När en unionsinstitution vägrar att lämna ut det rättade skriftliga provet till en sökande, kan denne följaktligen inte med framgång stödja sig på begreppet öppenhet för att ifrågasätta tillämpligheten av artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

Artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna har dock ett eget syfte vilket motiveras av hänsyn till allmänintresset, och bestämmelsen avser specifikt tillgången till uttagningskommitténs arbete. Även om meddelandet om uttagningsprov tillerkänner sökanden som uteslutits från ett uttagningsprov en särskild rätt att få tillgång till upplysningar som rör dem avseende deras deltagande i uttagningsprovet är den varken absolut eller obegränsad, utan den består i en rätt att få en kopia av sina skriftliga prov och den individuella utvärderingsblanketten avseende dessa prov med uttagningskommitténs poängsättning.

(se punkterna 81, 84, 85, 95, 96 och 99)

Hänvisning till

Domstolen: 4 juli 1996, parlamentet mot Innamorati, C‑254/95 P, punkt 24

Förstainstansrätten: 27 mars 2003, Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, T‑33/00, punkt 44; 5 april 2005, Hendrickx mot rådet, T‑376/03, punkt 56; 14 juli 2005, Le Voci mot rådet, T‑371/03, punkt 124

4.      Skyldigheten att motivera ett beslut som går någon emot har till syfte att dels ge den som berörs av beslutet de upplysningar som är nödvändiga för att denne ska kunna bedöma huruvida beslutet är välgrundat, dels möjliggöra en domstolsprövning av beslutet. När det gäller beslut som fattas av en uttagningskommitté ska dock denna skyldighet vägas mot skyldigheten att iaktta den sekretess som omgärdar uttagningskommitténs arbete enligt artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Kravet på motivering av en uttagningskommittés beslut ska under dessa förhållanden bedömas med beaktande av det aktuella arbetets art. Detta arbete utförs i allmänhet i åtminstone två olika etapper, nämligen, för det första, en granskning av ansökningarna för att sortera ut de sökande som ska tillåtas att delta i uttagningsprovet och, för det andra, en bedömning av sökandenas lämplighet för den tjänst som ska tillsättas, i syfte att upprätta en förteckning över godkända sökande. Den andra etappen i uttagningskommitténs arbete är framför allt av jämförande art och omfattas av denna anledning av den sekretess som är förbunden med detta arbete. De kriterier för rättning som uttagningskommittén har antagit före proven utgör en väsentlig beståndsdel av den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör avseende sökandenas respektive kvalifikationer. Dessa kriterier omfattas således av överläggningssekretessen på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar. Den jämförande bedömning som uttagningskommittén gör återspeglas i de poäng som den ger de sökande. Med beaktande av den sekretess som ska omgärda uttagningskommitténs arbete, utgör en underrättelse om de poäng som har erhållits i olika delprov en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut, och uttagningskommittén är inte skyldig att ange vilka av sökandenas svar som den ansett otillräckliga eller förklara varför svaren har bedömts vara otillräckliga.

(se punkt 88)

Hänvisning till

Domstolen: parlamentet mot Innamorati, punkterna 23–31

Förstainstansrätten: Martínez Páramo m.fl. mot kommissionen, punkterna 43–52

Personaldomstolen: 30 april 2008, Dragoman mot kommissionen, F‑16/07, punkt 63

5.      Enligt artikel 87.1 i personaldomstolens rättegångsregler ska, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i samma rättegångsregler, tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. I artikel 88 i rättegångsreglerna föreskrivs dock att en part kan, även om han vunnit målet, förpliktas att helt eller delvis ersätta rättegångskostnaderna, om detta framstår som befogat på grund av hans uppträdande, inbegripet vid tiden före det att talan väcktes, i synnerhet om han har vållat motparten kostnader i onödan eller mot bättre vetande.

Nämnda artikel 88 ska tillämpas i de fall då Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) har åsidosatt den skyldighet som anges i meddelandet om uttagningsprov, nämligen att ge en sökande, som framställer begäran därom och som därefter anför klagomål och väcker talan, ytterligare upplysningar avseende den sökandes deltagande i uttagningsprovet. Även om de begärda upplysningarna inte var absolut nödvändiga för att avfatta klagomålet, kan det inte uteslutas att sökanden, om han eller hon hade haft tillgång till dessa i tid, skulle ha kunnat förbereda sitt klagomål och sin ansökan bättre, eller rentav besluta att inte väcka talan.

(se punkterna 111 och 112)