DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(andra avdelningen)

29 april 2015

Mål F‑78/12

Viara Todorova Androva

mot

Europeiska unionens råd

”Personalmål – Befordran – Befordringsförfarandet för år 2011 – Beslut att inte föra upp sökanden i förteckningen över befordringsbara tjänstemän – Artikel 45 i tjänsteföreskrifterna – Två års tjänstetid i lönegraden – Anställningsperioden som tillfälligt anställd har inte beaktats – Olika behandling på grund av den rättsliga beskaffenheten av de berörda personernas anställningsförhållande – Direktiv 1999/70/EG – Ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP – Klausul 4 – Möjlighet att åberopa – Saknas”

Saken:      Talan, väckt med stöd av artikel 270 FEUF som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Viara Todorova Androva har yrkat dels ogiltigförklaring av det beslut som fattats av Europeiska unionens råd om att inte föra upp henne i förteckningen över befordringsbara tjänstemän med avseende på befordringsförfarandet för år 2011, dels ersättning för den ekonomiska och ideella skada hon anser sig ha åsamkats till följd av nämnda besluts rättsstridighet.

Avgörande:      Talan ogillas. Viara Todorova Androva ska bära sina rättegångskostnader och ersätta de kostnader som uppkommit för Europeiska unionens råd. Europeiska kommissionen och Europeiska unionens revisionsrätt ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Befordran – Den minsta tjänstetid i lönegraden som krävs – Beräkning – Beaktande av anställningsperioder som tillfälligt anställd – Uteslutet

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 45)

2.      Tjänstemän – Befordran – Den minsta tjänstetid i lönegraden som krävs – Beräkning – Anställningsperioden som tillfälligt anställd har inte beaktats – Åsidosättande av direktiv 1999/70 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 45; rådets direktiv 1999/70, bilaga, klausul 4.1)

1.      Vid befordringsförfarandet kan endast den tjänstetid i lönegraden som fullgjorts i egenskap av tjänsteman beaktas. Detta gäller särskilt som det i anställningsvillkoren för övriga anställda inte föreskrivs att artikel 45 på något sätt ska tillämpas i fråga om tillfälligt anställda. Enligt lagstiftaren finns det nämligen inte någon rättslig kontinuitet i karriären för en tillfälligt anställd som har blivit tjänsteman.

(se punkterna 51 och 54)

Hänvisning till

Personaldomstolen: dom Bellantone/revisionsrätten, F‑85/06, EU:F:2007:171, punkt 51; Toronjo Benitez/kommissionen, F‑33/07, EU:F:2008:25, punkt 87, och beslut Prieto/parlamentet, F‑42/07, EU:F:2011:159, punkt 61

2.      Lagenligheten av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna ska bedömas mot bakgrund av de grundläggande unionsrättsliga principerna om icke-diskriminering och likabehandling, vilka kommer till uttryck i klausul 4.1 i ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP.

När det gäller tvister mellan tjänstemän och medlemsstaternas myndigheter är inte principen om icke-diskriminering i ramavtalet tillämplig i fråga om skillnader i behandling av fast anställda och kontraktsanställda, eftersom sådana skillnader i behandling inte grundas på huruvida anställningsförhållandet gäller på viss tid eller tills vidare utan på huruvida anställningsförhållandet grundas på tjänsteföreskrifter eller på avtal.

När det gäller förfarandet för tjänstemännens befordran innebär artikel 45 i tjänstföreskrifterna inte någon skillnad i behandling av personer som är anställda på viss tid och de som är anställda tills vidare. Den enda omständighet som beaktas i artikel 45 i tjänsteförskrifterna är nämligen den rättsliga beskaffenheten av de berördas anställningsförhållande, vilket i praktiken innebär att tjänstetid som fullgjorts som tjänsteman och tjänstetid som fullgjorts som tillfälligt anställd behandlas olika. En sådan skillnad i behandling omfattas dock inte av icke-diskrimineringsprincipen i ramavtalet.

(se punkterna 61–63)

Hänvisning till

Domstolen: beslut Rivas Montes, C‑178/12, EU:C:2013:150, punkterna 44, 45 och 47

Personaldomstolen: dom Aayhan m.fl./parlamentet, F‑65/07, EU:F:2009:43, punkt 101