PERSONALDOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen)
den 6 maj 2009 (*)
”Personalmål – Tjänstemän – Rekrytering – Tillsättning – Tjänst som enhetschef – Avslag på sökandens ansökan om tjänst – Krav i meddelande om lediga tjänster – Uppenbart oriktig bedömning”
I mål F‑39/07,
angående en talan enligt artiklarna 236 EG och 152 EA, som väckts av
Manuel Campos Valls, tjänsteman vid Europeiska unionens råd, Bryssel (Belgien), företrädd av advokaterna S. Orlandi, A. Coolen, J.-N. Louis och É. Marchal,
sökande,
mot
Europeiska unionens råd, företrätt av M. Arpio Santacruz och I. Šulce, båda i egenskap av ombud,
svarande,
meddelar
PERSONALDOMSTOLEN (tredje avdelningen),
sammansatt av ordföranden P. Mahoney samt domarna H. Kanninen (referent) och S. Gervasoni,
justitiesekreterare: handläggaren R. Schiano,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 5 juni 2008,
följande
Dom
1 Manuel Campos Valls har, genom ansökan som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 23 april 2007 (originalet inkom den 25 april 2007), väckt förevarande talan om ogiltigförklaring av tillsättningsmyndighetens beslut att tillsätta G på tjänsten som chef för den spanska enheten vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid generaldirektorat (GD) A Personal och administration vid Europeiska unionens råd (nedan kallad den omtvistade tjänsten) och att avslå hans ansökan att tillsättas på den omtvistade tjänsten.
Tillämpliga bestämmelser
2 Artikel 4 i Europeiska gemenskapernas tjänsteföreskrifter (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) har följande lydelse:
”Ingen får tillsättas eller befordras av något annat skäl än att det finns en ledig tjänst i enlighet med villkoren i dessa tjänsteföreskrifter.
Varje ledig tjänst vid en institution skall meddelas institutionens personal så snart tillsättningsmyndigheten beslutat att tillsätta den lediga tjänsten.
Om den lediga tjänsten inte kan tillsättas genom förflyttning, tillsättning enligt artikel 45a eller befordran skall den meddelas de andra institutionernas personal, eventuellt i kombination med att ett internt uttagningsprov anordnas.”
3 Artikel 7.1 första stycket i tjänsteföreskrifterna har följande lydelse:
”Tillsättningsmyndigheten skall, när den tillsätter eller förflyttar en tjänsteman till en tjänst i dennes tjänstegrupp som motsvarar hans lönegrad, göra detta endast i tjänstens intresse och utan hänsyn till nationalitet.”
4 I artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”Tillsättningsmyndigheten skall innan den tillsätter en ledig tjänst vid en institution först bedöma och ta i beaktande
a) om tjänsten kan tillsättas genom
i) förflyttning,
ii) tillsättning enligt artikel 45a, eller
iii) befordran
inom institutionen,
…
och därefter följa förfarandet för uttagning på grundval av antingen meriter eller prov eller bådadera. …”
5 I artikel 45.1 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande:
”En tjänstemans befordran skall beslutas av tillsättningsmyndigheten med beaktande av artikel 6.2. Detta skall ske genom att tjänstemannen placeras i den närmast högre lönegraden i den tjänstegrupp som han tillhör. Befordran skall ske uteslutande genom ett urval bland de tjänstemän som fullgjort en minimiperiod på två år i sin lönegrad och efter en jämförelse av kvalifikationerna för de tjänstemän som kan komma i fråga för befordran. Vid jämförelsen av kvalifikationerna skall tillsättningsmyndigheten särskilt beakta tjänstemannens rapport, eventuella språkkunskaper som används i arbetet, utöver de fördjupade kunskaper i ett språk som tjänstemannen redan har visat i enlighet med artikel 28 f, och i förekommande fall det ansvar tjänstemannen har.”
Bakgrund till tvisten
6 Den 15 mars 2006 publicerade rådets generalsekretariat, i personalmeddelande nr 46/06, meddelande nr 60/06 om lediga tjänster, i avsikt att tillsätta tjänsten som chef för den spanska enheten vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration (kategori A, lönegrad 14, 13 eller 12) (nedan kallat meddelandet om lediga tjänster).
7 Avsnittet under rubriken ”Beskrivning av uppgifter” i meddelandet om lediga tjänster hade följande lydelse:
”– Under överinseende av cheferna för språktjänsten ansvara för ledningen av den spanska enheten både när det gäller personal (översättare, sekreterare och stödpersonal) och produktionen som helhet (förberedelser, översättning, granskning och slutlig framställning av dokument, iakttagande av tidsfrister samt kvalitet).
– Bidra till att fastställa och genomföra språkliga riktlinjer för rådets generalsekretariat, särskilt när det gäller det spanska språket.
– Upprätthålla individuell kontakt med medarbetarna och regelbundet anordna möten med hela enheten eller med vissa medarbetare.
– Upprätthålla kontakten och säkerställa samarbetet med kolleger vid andra institutioner när det gäller det spanska språket.
– Leda de strukturella förändringar som beslutas inom ramen för omorganiseringen av direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration till följd av den senaste utvidgningen.”
8 Avsnittet under rubriken ”Nödvändiga kvalifikationer” hade följande lydelse:
”– Vara tjänsteman vid rådet.
– Tillhöra kategori A*, lönegrad 14, 13 eller 12.
– Ha de ledaregenskaper och den ansvarskänsla som krävs för att leda en språkenhet.
– Ha förmåga att leda organisationsförändringar.
– Ha goda kunskaper om generalsekretariatets verksamhet och förfaranden. Ha kunskaper om översättnings- och organisationstekniker samt om arbetsmetoderna vid rådets generalsekretariat.
– Ha samordnings- och organisationsförmåga samt samarbets- och kommunikationsförmåga (teamarbete, konflikthantering, flexibilitet, motivering av personalen …).
– Ha mycket goda kunskaper i spanska och tillräckliga kunskaper i engelska och/eller franska för att uttrycka sig skriftligt på ett av dessa två sistnämnda språk.”
9 Sökanden, som den 22 december 1994 hade befordrats till lönegrad LA 3 (vilken blev AD 14 den 1 maj 2006) och förordnats att tjänstgöra vid den spanska enheten som språklig rådgivare, lämnade in sin ansökan till den omtvistade tjänsten.
10 I sin rapport av den 30 maj 2006 ansåg uttagningskommittén, efter att ha intervjuat fyra kandidater, däribland G och sökanden, att G var den ende som uppfyllde kraven för den omtvistade tjänsten och rekommenderade följaktligen att han skulle anställas på tjänsten.
11 Genom en skrivelse av den 7 juni 2006 underrättades sökanden om att han inte valts ut för tjänsten. I skrivelsen angavs att man hade valt ”en annan kandidat som mer fullständigt motsvarar behoven för den omtvistade tjänsten”.
12 Den 9 juni 2006 underrättades personalen vid rådets generalsekretariat om tillsättningsmyndighetens beslut att tillsätta G på den omtvistade tjänsten från och med den 1 juli 2006.
13 Den 6 september 2006 lämnade sökanden in ett klagomål i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot beslutet att tillsätta G och att avslå hans egen ansökan.
14 Genom beslut av den 8 januari 2007, som sändes till sökandens ombud med fax den 11 januari 2007, avslog tillsättningsmyndigheten klagomålet.
Förfarandet och parternas yrkanden
15 I enlighet med de åtgärder för processledning som anges i artikel 55.2 d i personaldomstolens rättegångsregler anmodade personaldomstolen rådet att lägga fram en fullständig utskrift av meddelandet om lediga tjänster och en utskrift av de interna direktiv som tillämpats vid förfarandet för urval av kandidater.
16 Genom en skrivelse som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 30 april 2008 (originalet inkom den 8 maj 2008), överlämnade rådet
– en fullständig utskrift av meddelandet om lediga tjänster,
– en utskrift av meddelande nr 113/04 av den 16 juli 2004 till personalen vid rådets generalsekretariat om ställföreträdande generalsekreterarens beslut nr 111/2004 om tillämpning av artikel 7.4 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna samt innehållande en organisationsplan över de högre tjänsterna vid rådets generalsekretariat och en förteckning över de tjänstemän som innehade dem per den 30 april 2004,
– en utskrift av en skrivelse av den 17 juni 2005 riktad till tjänstemännen i kategori A* rörande förfarandet vid tillsättning av tjänster som enhetschef,
– en utskrift av meddelande nr 188/04 av den 9 november 2004 till personalen vid rådets generalsekretariat om urvalsförfarandet vid tillsättning av enhetschefer.
17 I den skrivelse som inkom från rådet som svar på processledningsåtgärderna förklarade rådet att man avsåg att inrätta ett nytt förfarande för tillsättning av tjänster som enhetschef. Enligt rådet syftade det nya förfarandet till att vid val av enhetschefer tillämpa samma praxis som vid tillsättningen av tjänster som direktör, med vissa ändringar. Rådet angav även att man i väntan på att det nya förfarandet formellt skulle antas, i tillämpliga delar, följde det förfarande som föreskrivs för tillsättning av tjänster som direktör. Vid tillsättningen av tjänster som enhetschef biträddes tillsättningsmyndigheten således av en uttagningskommitté bestående av en ordförande (den berörda avdelningens generaldirektör/direktör), två ledamöter som utsetts av tillsättningsmyndigheten och en ledamot som utsetts av personalkommittén.
18 Vid förhandlingen anmodade personaldomstolen rådet att lägga fram G:s ansökningshandlingar samt alla de handlingar som uttagningskommittén upprättat för bedömningen av de kvalifikationer som enligt meddelandet om lediga tjänster krävdes av kandidaterna, bland annat, i förekommande fall, en jämförande tabell över meriterna för de kandidater som hade deltagit i urvalsförfarandet.
19 Genom en skrivelse som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 17 juni 2008 (originalet inkom den 20 juni 2008), efterkom rådet personaldomstolens begäran. Genom en skrivelse som inkom per fax till personaldomstolens kansli den 7 juli 2008 (originalet inkom den 12 juli 2008), inkom sökanden med synpunkter på de handlingar som lagts fram av rådet.
20 Genom beslut av den 12 juli 2008 avslutade domstolen det muntliga förfarandet och hänsköt målet till enskild överläggning.
21 Sökanden har yrkat att personaldomstolen ska
– ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens beslut att dels avslå sökandens ansökan, dels tillsätta G på den omtvistade tjänsten, och
– förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.
22 Rådet har yrkat att personaldomstolen ska
– ogilla talan, och
– förplikta vardera parten att bära sin rättegångskostnad.
Rättslig bedömning
23 Till stöd för sin talan har sökanden anfört tre grunder. Grunderna avser en uppenbart oriktig bedömning, åsidosättande av meddelandet om lediga tjänster samt överträdelse av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna.
24 Samtliga de grunder som sökanden har anfört ska prövas gemensamt nedan, eftersom de vilar på samma resonemang.
Parternas argument
25 Sökanden har inledningsvis påpekat att en av de kvalifikationer som krävdes enligt meddelandet om lediga tjänster var att kandidaterna skulle ha goda kunskaper om verksamheten vid rådets generalsekretariat, dess förfaranden och arbetsmetoder samt kunskaper om översättnings- och organisationstekniker.
26 Enligt sökanden inledde G, efter att ha erhållit juris kandidatexamen och examen i EU-rätt, sin karriär vid avdelningen för konsumentskydd vid Europeiska gemenskapernas kommission, och förordnades därefter att tjänstgöra först vid GD E 6 (Balkan) och sedan vid GD H 1 (Asylfrågor) vid rådets generalsekretariat och slutligen vid enheten för modernisering av administrationen, revisionsuppföljning och lika möjligheter vid avdelningen för allmänna administrativa frågor. G hade följaktligen ”ingen utbildning inom eller yrkeserfarenhet av översättning, särskilt inte när det gäller de särskilda översättningstekniker eller nya arbetsmetoder vid översättning som används vid rådets generalsekretariat (Trados och Euramis)”.
27 Sökanden har i sin replik hävdat att även om det inte är enhetscheferna vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid generaldirektorat GD A Personal och administration som utför översättning och granskning, utan översättarna och granskarna, ska den person som tillsätts på den omtvistade tjänsten ändå, enligt ordalydelsen i meddelandet om lediga tjänster, ansvara för ledningen av den spanska enheten när det gäller personalen såväl som produktionen som helhet (förberedelser, översättning, granskning och slutlig framställning av dokument, iakttagande av tidsfrister samt kvalitet). Sökanden ställer sig emellertid frågande till huruvida en enhetschef som inte innehar vissa grundläggande kunskaper om översättningstekniker klarar av att ansvara för översättningsprocessen. En enhetschef måste bland annat kunna kontrollera granskarnas och översättarnas arbete om han ska kunna leda personalen och produktionen som helhet.
28 Rådet har angett att G har fyra år mer erfarenhet av administrativ ledning, men kan inte hävda att G har kunskap om översättningstekniker. Även om G har vissa kunskaper inom området översättning, kan hans kunskaper om översättningstekniker under inga omständigheter vara jämförbara med de kunskaper som sökanden innehar och som sökanden under många år har visat att han behärskar.
29 I den skrivelse med synpunkter som det hänvisas till ovan i punkt 19 har sökanden påpekat att uttagningskommittén konstaterade att G varken hade utbildning eller praktisk erfarenhet som lingvist och att han kan ha en byråkratisk inställning. Sökanden stöder sig i detta hänseende på uttagningskommitténs utvärderingsmatris, där det under rubriken ”Aspekter som rör tjänsten” anges att G ”varken har praktisk erfarenhet eller utbildning som lingvist” och att det under rubriken ”Aspekter som rör ledning och teamarbete” anges att G ”kan ha en byråkratisk inställning”.
30 Sökanden klandrar vidare uttagningskommittén och tillsättningsmyndigheten för att inte ha beaktat kandidaternas tre senaste betygsrapporter. Enligt sökanden framgår det tydligt av hans betygsrapporter att han har alla nödvändiga kvalifikationer, inbegripet de ledaregenskaper och den ansvarskänsla som krävs för att leda en språkenhet samt att han har samordnings- och organisationsförmåga.
31 Sökanden har slutligen, likaså i den skrivelse med synpunkter som det hänvisas till ovan i punkt 19, angett att uttagningskommittén har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning av hans ansökan genom att på minussidan ange att han har föga övertygande kunskaper i engelska och genom att på plussidan inte ta hänsyn till att han behärskar franska. Sökanden har härvid påpekat att det enligt meddelandet om lediga tjänster enbart krävdes att man skulle ha mycket goda kunskaper i spanska och tillräckliga kunskaper i engelska och/eller franska för att kunna uttrycka sig skriftligt på ett av dessa två sistnämnda språk.
32 Rådet har svarat att G uppfyllde alla krav enligt meddelandet om lediga tjänster och att tillsättningsmyndighetens befogenhet att företa skönsmässiga bedömningar följaktligen inte användes på ett uppenbart oriktigt sätt när den beslöt att tillsätta honom på den omtvistade tjänsten.
33 Rådet har vidare betonat att kraven enligt meddelandet om lediga tjänster ska läsas mot bakgrund av avsnittet om de arbetsuppgifter som ska utföras och som beskrevs i meddelandet. I meddelandet om lediga tjänster angavs att enhetschefens arbete är att leda den spanska enheten vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration, inte att utföra uppgifter som översättare eller att granska kollegernas översättningar.
34 När det gäller framför allt den kunskap om översättningstekniker som krävs enligt meddelandet om lediga tjänster har rådet hävdat att det av detta krav tydligt framgår att det inte krävs yrkeserfarenhet av översättning, utan endast kunskap om översättningstekniker. Rådet har påpekat att det förefaller som om sökanden förväxlar kunskaper om översättning med erfarenhet inom området.
35 Rådet har även angett att G inom ramen för sina tidigare funktioner har skaffat sig kunskap om särskilda översättningstekniker och arbetsmetoder på området, särskilt när det gäller metoder som gör det möjligt att förbättra produktionen som helhet. Sökanden däremot har inte lagt fram något som styrker hans påstående att han uppfyller alla krav enligt meddelandet om lediga tjänster. Uttagningskommittén ansåg tvärtom att G var den ende som uppfyllde de nämnda kraven.
36 Rådet anser slutligen att talan ska ogillas i den mån den avser grunden om överträdelse av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, eftersom sökanden inte har förklarat på vilket sätt tillsättningsmyndigheten skulle ha åsidosatt denna bestämmelse.
37 Avseende denna grund har rådet i andra hand gjort gällande att artikel 45 i tjänsteföreskrifterna avser beslut om befordran. I förevarande fall har den omtvistade tjänsten emellertid tillsatts i enlighet med artiklarna 4, 7.1 och 29.1 i tjänsteföreskrifterna, eftersom både sökandens och G:s lönegrad låg i det intervall som föreskrevs i meddelandet om lediga tjänster (lönegraderna 12–14).
38 Enligt rådet innebär detta att sökandens argument i detta sammanhang inte ska uppfattas så att de avser den jämförande granskningen av kandidaterna till den omtvistade tjänsten. Denna granskning gjordes med hjälp av uttagningskommittén. Det finns således inget stöd för argumentet att de villkor som anges i artikel 45 i förening med artikel 29.1 i tjänsteföreskrifterna inte har iakttagits.
39 I sin duplik preciserade rådet att kunskap om översättningstekniker endast är ett av de krav som angavs i meddelandet om lediga tjänster. Att vara enhetschef innebär att man leder en enhet. I detta hänseende uppfyller G, till skillnad från sökanden, kraven enligt meddelandet om lediga tjänster.
Personaldomstolens bedömning
40 Sökanden har hävdat att G, som har valts till den omtvistade tjänsten, inte uppfyller alla krav på kvalifikationer enligt meddelandet om lediga tjänster. G har ingen utbildning inom eller erfarenhet av översättning, framför allt inte när det gäller översättningstekniker. Sökanden angav vid förhandlingen att beslutet att inte välja honom till tjänsten var fel även till den del som han inte ansågs uppfylla kraven enligt meddelandet om lediga tjänster. Tvisten avser således bedömningen av sökandens och G:s kvalifikationer, med beaktande av hur kraven enligt meddelandet om lediga tjänster ska tolkas.
41 Enligt fast rättspraxis förutsätter utövandet av tillsättningsmyndighetens omfattande skönsmässiga befogenhet i frågor om tjänstetillsättning att tillsättningsmyndigheten granskar ansökningshandlingarna noggrant och opartiskt samt noggrant iakttar de krav som angetts i meddelandet om lediga tjänster och att den bortser från alla kandidater som inte uppfyller dessa krav. Meddelandet om lediga tjänster utgör en rättslig ram som tillsättningsmyndigheten har fastställt för sig själv och som den noggrant måste iaktta (domstolens dom av den 28 februari 1989 i de förenade målen 341/85, 251/86, 258/86, 259/86, 262/86, 266/86, 222/87 och 232/87, van der Stijl och Cullington mot kommissionen, REG 1989, s. 511, punkt 51, och av den 18 mars 1993 i mål C‑35/92 P, parlamentet mot Frederiksen, REG 1993, s. I‑991, punkterna 15 och 16, förstainstansrättens dom av den 12 maj 1998 i mål T‑159/96, Wenk mot kommissionen, REGP 1998, s. I‑A‑193 och II‑593, punkt 63, av den 3 februari 2005 i mål T‑137/03, Mancini mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑7 och II‑27, punkt 85, av den 4 maj 2005 i mål T‑30/04, Sena mot AESA, REGP 2005, s. I‑A‑113 och II‑519, punkt 80, av den 5 juli 2005 i mål T‑370/03, Wunenburger mot kommissionen, REGP 2005, s. I‑A‑189 och II‑853, punkt 51, och av den 4 juli 2006 i mål T‑45/04, Tzirani mot kommissionen, REGP 2006, s. I‑A‑2‑145 och II‑A‑2‑681, punkt 46).
42 För att fastställa om tillsättningsmyndigheten har överskridit denna rättsliga ram måste personaldomstolen först pröva vilka krav som angetts i meddelandet om lediga tjänster och därefter kontrollera huruvida den kandidat som tillsättningsmyndigheten valt till den lediga tjänsten faktiskt uppfyller kraven (förstainstansrättens dom av den 19 mars 1997 i mål T‑21/96, Giannini mot kommissionen, REGP 1997, s. I‑A‑69 och II‑211, punkt 20, domen i det ovannämnda målet Wenk mot kommissionen, punkt 64, och domen i det ovannämnda målet Tzirani mot kommissionen, punkt 48). Slutligen måste personaldomstolen pröva huruvida tillsättningsmyndigheten, när det gäller sökandens lämplighet, har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning genom att föredra en annan kandidat framför honom (domen i det ovannämnda målet Wenk mot kommissionen, punkt 72, och domen i det ovannämnda målet Mancini mot kommissionen, punkt 92).
43 En sådan prövning ska, med hänsyn till de skäl som kan ha lett fram till administrationens bedömning, begränsas till huruvida administrationen har hållit sig inom skäliga gränser och inte har använt sin befogenhet på ett uppenbart felaktigt sätt. Personaldomstolen får således inte ersätta tillsättningsmyndighetens bedömning av kandidaternas kvalifikationer med sin egen bedömning (domen i det ovannämnda målet Wenk mot kommissionen, punkt 64, förstainstansrättens dom av den 19 september 2001 i mål T‑152/00, E mot kommissionen, REGP 2001, s. I‑A‑179 och II‑813, punkt 29, av den 14 oktober 2003 i mål T‑174/02, Wieme mot kommissionen, REGP 2003, s. I‑A‑241 och II‑1165, punkt 38, och av den 11 november 2003 i mål T‑248/02, Faita mot ESK, REGP 2003, s. I‑A‑281 och II‑1365, punkt 71, domen i det ovannämnda målet Tzirani mot kommissionen, punkt 49).
44 Med hänsyn till ovannämnda principer ska det fastställas vilka av de nödvändiga kvalifikationerna enligt meddelandet om lediga tjänster som G enligt sökandens åsikt inte uppfyller.
45 Under rubriken ”Beskrivning av uppgifter” i meddelandet om lediga tjänster beskrevs uppgifterna i fem strecksatser, vilka återges ovan i punkt 7. Under rubriken ”Nödvändiga kvalifikationer” angavs därefter kraven i sju strecksatser, vilka återges ovan i punkt 8. Enligt de två första av dessa sju strecksatser, som var av allmän karaktär, krävdes att kandidaterna skulle vara tjänstemän vid rådet och tillhöra kategori A*, lönegrad 14, 13 eller 12. Den sista strecksatsen avsåg språkkunskaperna. Enligt den tredje, fjärde och sjätte strecksatsen krävdes bland annat ledaregenskaper samt samordnings- och organisationsförmåga. Enligt den femte strecksatsen krävdes att kandidaterna skulle ha ”goda kunskaper om generalsekretariatets verksamhet och förfaranden” samt kunskap ”om översättnings- och organisationstekniker samt om arbetsmetoderna vid rådets generalsekretariat”.
46 Eftersom sökanden har ifrågasatt G:s kunskaper om översättning, ska det påpekas att det krav som avses i detta mål är kravet avseende översättningstekniker i femte strecksatsen under rubriken ”Nödvändiga kvalifikationer” i meddelandet om lediga tjänster. Sökanden har för övrigt i sina skrivelser särskilt hänvisat till detta krav i meddelandet om lediga tjänster.
47 Det ska påpekas att sökanden inte har påstått att chefen för den spanska enheten måste översätta eller granska översättningar. Sökanden har emellertid hävdat att enhetschefen för att kunna fullgöra sina ledarfunktioner och ansvara för organisationen måste ha en viss kunskap om översättningstekniker.
48 Personaldomstolen konstaterar i detta hänseende att det av ordalydelsen i meddelandet om lediga tjänster framgår att det inte är tillräckligt att kandidaterna har kunskaper om ledning och organisation samt om verksamheten vid rådets generalsekretariat. Kandidaterna måste även ha specifika kunskaper om översättning, eftersom ett av kraven är kunskap om översättningstekniker.
49 Innebörden och omfattningen av kravet på kunskap om översättningstekniker ska således fastställas.
50 Som rådet har betonat kan de nödvändiga kvalifikationerna inte tolkas oberoende av beskrivningen av uppgifterna (se, för ett liknande resonemang, domen i det ovannämnda målet Tzirani mot kommissionen, punkt 53). I beskrivningen av uppgifterna, vilka återges ovan i punkt 7, betonas enhetschefens roll som chef och organisatör. Kravet på kunskap om översättningstekniker ska följaktligen tolkas mot bakgrund av de specifika arbetsuppgifter som innehavaren av den omtvistade tjänsten ska utföra.
51 Eftersom de uppgifter som den omtvistade tjänsten omfattar inte direkt innebär översättning eller granskning av översättningar, utan i huvudsak innebär ledning och organisation, kan kravet på kunskap om översättningstekniker inte tolkas så att det krävs samma kvalifikationer som för att inneha en tjänst som översättare eller granskare. Meddelandet om lediga tjänster innehåller heller inget krav på utbildning inom eller erfarenhet av översättning.
52 Denna tolkning av en enhetschefs arbetsuppgifter stärks av dokument från rådet i vilka man beskriver den nya strukturen för direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration, till vilket språktjänsten och följaktligen den spanska enheten hör. I dokumentet ”Administrativ modernisering av rådets generalsekretariat – rapport om en optimal struktur för GD A Personal och administration, direktorat 3 Översättning och dokumentframställning – en ny administrativ struktur”, i dess lydelse av den 8 juli 2004, anges särskilt att enhetschefen är ”underställd cheferna för språktjänsten” och att han ska ”ansvara för ledningen av enheten och produktionen som helhet”. Enligt samma dokument ska det inom varje språkenhet finnas en person som ansvarar för produktionens kvalitet samt den övergripande dokumentkvaliteten.
53 Det framgår således att ett av målen med omorganiseringen av direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration var att ge enhetschefen en ledningsroll medan den kvalitetsansvarige för produktionen inom avdelningen ska ansvara för den övergripande dokumentkvaliteten, däribland översättningarna.
54 Enligt denna bedömning av enhetschefens uppgifter har tillsättningsmyndigheten, med beaktande av hur kravet på kunskap om översättningstekniker i meddelandet om lediga tjänster ska tolkas, inte överskridit sin befogenhet att göra en skönsmässig bedömning.
55 Det ska därefter prövas huruvida G uppfyllde detta krav.
56 Av de handlingar som rådet på begäran av personaldomstolen har lagt fram framgår det att en uttagningskommitté bestående av sex personer utsågs av rådet den 7 april 2006. Uttagningskommittén beslutade att använda en utvärderingsmatris för att underlätta bedömningen vid intervjuerna med kandidaterna. Matrisen bestod av tre delar med ett maximalt antal poäng för varje del, det vill säga 30 poäng för ”Personliga aspekter”, 30 poäng för ”Aspekter som rör tjänsten” och 40 poäng för ”Aspekter som rör lednings- och teamarbete”. Uttagningskommittén beslutade även att endast kandidater som erhållit minst 50 poäng av 100 kunde rekommenderas för tillsättning på den omtvistade tjänsten.
57 Uttagningskommittén intervjuade fyra kandidater, däribland sökanden och G. Efter intervjuerna sammanställdes en utvärderingsmatris för varje kandidat. Av sammanställningen framgick kommittéledamöternas bedömningar samt antalet poäng som varje kandidat tilldelats för var och en av de tre delarna i matrisen och det totala antalet poäng som erhållits. Av dessa utvärderingsmatriser framgår att G erhöll totalt 70 poäng uppdelat enligt följande: 24 poäng för ”Personliga aspekter”, 18 poäng för ”Aspekter som rör tjänsten” och 28 poäng för ”Aspekter som rör lednings- och teamarbete”.
58 Under ”Aspekter som rör tjänsten” i utvärderingsmatrisen för G nämns följande som positiva punkter: ”Har mycket goda kunskaper om verksamheten vid rådets generalsekretariat (vad gäller politikfrågor såväl som administrativa frågor) – Har deltagit i utarbetandet av förslaget till omorganisering av direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration – Har aktivt deltagit i en tankesmedja om språktjänstens optimala struktur”. Den enda negativa punkten i denna del hade följande lydelse: ”Har varken praktisk erfarenhet eller utbildning som lingvist”.
59 Av de handlingar som rådet har lagt fram, bland annat G:s ansökan om förflyttning och hans meritförteckning, framgår det även att G har deltagit aktivt i reformen av direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration, till vilket språkenheterna hör, och att han under flera år har ”ansvarat för projekt för modernisering av administrationen, särskilt sådana som avsett tjänstebeskrivningar, organisationsplanen (inbegripet införandet av titeln enhetschef vid rådets generalsekretariat), den ekonomiska organisationen, den administrativa decentraliseringen, reformen av direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration samt att han har stor administrativ erfarenhet”.
60 I sitt svaromål har rådet vidare, utan invändningar från sökanden, angett att G, sedan han i januari 2002 förordnades att tjänstgöra vid enheten för modernisering av administrationen, revisionsuppföljning och lika möjligheter vid avdelningen för allmänna administrativa frågor, har ansvarat för avsnitt 11 av åtgärdsplanen för modernisering av administrationen, vilket avser reformen av GD A Personal och administration. Enligt rådet ”var detta projekt indelat i fem delprojekt som avsåg central samordning, språktjänsterna och sekretariatstjänsterna, dokumentations- och terminologistöd, en lämplig organisation av sekretariatsverksamheten och av stödet till avdelningarna respektive produktionstekniska tjänster”. Rådet har tillagt att G i egenskap av projektledare var med i ”Reflektionsgruppen vid direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration om åtgärdsplanen för modernisering av administrationen vid rådets generalsekretariat”, vilken 2002–2004 utarbetade rapporter för ledningen för direktorat 3 Översättning och dokumentframställning vid GD A Personal och administration samt för den generaldirektör som ansvarade för moderniseringen av administrationen rörande dokumentationsstöd vid översättning och terminologifrågor, åtgärder för att garantera kvaliteten, uppgifterna vid översättning och granskning, utbyte av nödvändig information, översättarnas användning av datorer och lämplig programvara.
61 Under dessa omständigheter och med beaktande av ovanstående tolkning av kravet på kunskap om översättningstekniker kan sökanden inte hävda att tillsättningsmyndigheten genom att anse att G uppfyller dessa krav har åsidosatt kraven i meddelandet om lediga tjänster. Det ska tilläggas att med beaktande av den ovanstående tolkningen av kravet på kunskap om översättningstekniker är sökandens argument att det i utvärderingsmatrisen för G under ”Aspekter som rör tjänsten” som negativ punkt anges att han ”varken har praktisk erfarenhet eller utbildning som lingvist” inte relevant, eftersom sådan erfarenhet eller utbildning inte krävs enligt meddelandet om lediga tjänster.
62 Det ska slutligen prövas huruvida tillsättningsmyndigheten gjorde sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning när den inte godtog sökandens ansökan.
63 I beslutet att avslå sökandens ansökan informerade tillsättningsmyndigheten sökanden om att myndigheten hade valt en annan kandidat ”som mer fullständigt motsvarar” behoven för den omtvistade tjänsten.
64 Vid förhandlingen förklarade rådets företrädare att sökanden enligt tillsättningsmyndighetens åsikt inte motsvarar behoven för den omtvistade tjänsten lika fullständigt som G.
65 Som det angetts ovan i punkt 56 hade uttagningskommittén beslutat att endast de kandidater som vid utvärderingen erhöll minst 50 poäng av 100 kunde rekommenderas för den omtvistade tjänsten. Det ska för övrigt påpekas att ingen av de fyra kandidater som hade kallats till intervju underkändes av det skälet att något av kraven enligt meddelandet om lediga tjänster inte var uppfyllt samt att intervjuerna genomfördes innan uttagningskommittén inledde jämförelsen av ansökningarna.
66 Sökandens ansökan avslogs således inte av det skälet att något av kraven på kvalifikationer enligt meddelandet om lediga tjänster inte var uppfyllt, utan efter en jämförelse av kandidaternas meriter. Den omständigheten att en tjänsteman har tydliga och erkända meriter hindrar inte att andra tjänstemän uppvisar högre meriter vid en jämförelse av kandidaternas meriter (domen i det ovannämnda målet Wunenburger mot kommissionen, punkt 74, personaldomstolens dom av den 22 oktober 2008 i mål F‑46/07, Tzirani mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑0000, punkt 119).
67 Det ska i förevarande tvist således prövas om tillsättningsmyndigheten har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning vid jämförelsen av G:s och sökandens meriter.
68 Sökandens argumentation avseende denna grund vilar i huvudsak på premissen att hans tolkning av kravet på kunskap om översättningstekniker kommer att godtas. Men eftersom denna tolkning inte kan godtas, såsom det anges ovan i punkterna 49–54, kan sökanden inte göra gällande att tillsättningsmyndigheten har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning.
69 Personaldomstolen konstaterar inledningsvis att uttagningskommittén tilldelade G och sökanden helt olika poäng. Som det angetts ovan i punkt 57 erhöll G totalt 70 poäng uppdelat enligt följande: 24 poäng för ”Personliga aspekter”, 18 poäng för ”Aspekter som rör tjänsten” och 28 poäng för ”Aspekter som rör lednings- och teamarbete”. Sökanden erhöll endast 42 poäng uppdelat på 10 poäng för ”Personliga aspekter”, 20 poäng för ”Aspekter som rör tjänsten” och 12 poäng för ”Aspekter som rör lednings- och teamarbete”.
70 Vidare, och med beaktande av hur kravet på kunskap om översättningstekniker enligt meddelandet om lediga tjänster ska tolkas, har sökanden inte riktat några invändningar mot indelningen i uttagningskommitténs utvärderingsmatris, inte ens när det gäller den vikt som lades vid kravet på ledningsförmåga enligt meddelandet om lediga tjänster.
71 Sökanden har inte heller visat att han uppfyller kraven i meddelandet om lediga tjänster mer fullständigt än G, såsom dessa ska tolkas när det gäller bland annat kunskap om översättningstekniker.
72 Härav följer att tillsättningsmyndigheten inte gjorde sig skyldig till en uppenbart felaktig bedömning genom att anse att G:s ansökan bättre motsvarade behoven för den omtvistade tjänsten än sökandens ansökan.
73 Denna slutsats påverkas inte av invändningen att uttagningskommittén under sitt arbete, i strid med artikel 45 i tjänsteföreskrifterna, inte beaktade de tre senaste betygsrapporterna. Rådet har i sitt svaromål angett att de tre senaste betygsrapporterna visst beaktades. I den skrivelse med synpunkter som det hänvisas till ovan i punkt 19 angav sökanden att det i de handlingar som rådet lagt fram för personaldomstolen inte nämns att betygsrapporterna beaktats. Man kan emellertid inte dra slutsatsen att uttagningskommittén inte har beaktat betygsrapporterna enbart på grundval av att de inte nämns i kandidaternas utvärderingsmatriser (se, för ett liknande resonemang, personaldomstolens dom av den 25 september 2008 i mål F‑44/05, Strack mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑0000, punkt 165). Även om sökandens ledaregenskaper och organisationsförmåga nämns i betygsrapporterna, har sökanden inte visat att rapporterna styrker att tillsättningsmyndigheten har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning genom att anse att G mer fullständigt motsvarade behoven för den omtvistade tjänsten än sökanden. I detta sammanhang måste hänsyn tas till den stora skillnad som konstaterats vid uttagningskommitténs jämförelse av sökandens och G:s meriter.
74 Även om man slutligen antar att uttagningskommittén gjorde en felaktig bedömning av sökandens kunskaper i engelska, innebär inte detta att tillsättningsmyndigheten har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig bedömning. Även på denna punkt måste hänsyn tas till den stora skillnad som uttagningskommittén konstaterade vid jämförelsen av sökandens och G:s meriter. Det ska också påpekas att sökanden i sin meritförteckning inte endast hade angett att han hade kunskaper i franska utan också att han hade kunskaper i engelska, vilka han betecknade som utmärkta. Vad beträffar nivån på sökandens kunskaper i franska innebär för övrigt inte heller den omständigheten att uttagningskommittén inte nämnde dem i utvärderingsmatrisen, vare sig som positiv eller negativ punkt, att det gjorts en uppenbart oriktig bedömning.
75 Av det ovanstående följer att grunderna avseende en uppenbart oriktig bedömning, åsidosättande av meddelandet om lediga tjänster och överträdelse av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna inte kan godtas och att det inte finns något behov av att personaldomstolen prövar den invändning om rättegångshinder som rådet framställt vad gäller överträdelse av artikel 45 i tjänsteföreskrifterna. Talan ska följaktligen ogillas i sin helhet.
Rättegångskostnader
76 Enligt artikel 122 i personaldomstolens rättegångsregler ska bestämmelserna i kapitel 8 i avdelning II i nämnda rättegångsregler om rättegångskostnader och domstolskostnader endast tillämpas på mål som väckts vid personaldomstolen från och med ikraftträdandet av dessa rättegångsregler, det vill säga den 1 november 2007. För mål som var anhängiga vid personaldomstolen före detta datum ska bestämmelserna i förstainstansrättens rättegångsregler fortsätta att gälla i tillämpliga delar.
77 Enligt artikel 87.2 i förstainstansrättens rättegångsregler ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Enligt artikel 88 i rättegångsreglerna ska institutionerna bära sina kostnader i tvister mellan gemenskaperna och deras anställda. Eftersom sökanden har tappat målet ska vardera parten bära sin kostnad.
Mot denna bakgrund beslutar
PERSONALDOMSTOLEN (tredje avdelningen)
följande:
1) Talan ogillas.
2) Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.
Mahoney | Kanninen | Gervasoni |
Avkunnad vid offentligt sammanträde i Luxemburg den 6 maj 2009.
Justitiesekreterare | | Ordförande |
Detta avgörande och däri angivna avgöranden från gemenskapsdomstolarna som ännu inte har publicerats i rättsfallssamlingen finns tillgängliga på domstolens webbplats www.curia.europa.eu