Överklagande ingett den 16 augusti 2018 av České dráhy a.s. av den dom som tribunalen (åttonde avdelningen) meddelade den 20 juni 2018 i mål T-325/16, České dráhy mot kommissionen

(Mål C-538/18 P)

Rättegångsspråk: tjeckiska

Parter

Klagande: České dráhy a.s. (ombud: K. Muzikář och J. Kindl, advokáti)

Övrig part i målet: Europeiska kommissionen

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen meddelade den 20 juni 2018 i mål T-325/16, České dráhy/kommissionen.

Genom nämnda dom biföll tribunalen delvis den talan som väckts i enlighet med artikel 263 FEUF i vilken České dráhy yrkat ogiltigförklaring av kommissionens beslut C(2016) 2417 final av den 18 april 2016 i ärendet AT.40156 – Falcon. Tribunalen ogiltigförklarade det angripna kommissionsbeslutet ”i den del det avser andra förbindelser än den mellan Prag och Ostrava och annat beteende än den påtalade tillämpningen av priser som är lägre än självkostnaderna”. Tribunalen ogilladen talan i övrigt och förpliktade respektive rättegångsdeltagare att bära sina rättegångskostnader.

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 20 juni 2018 i mål T-325/16, České dráhy/kommissionen, EU:T:2018:368, såvitt tribunalen ogillade talan och såvitt tribunalen beslutade om rättegångskostnaderna,

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2016) 2417 final av den 18 april 2016 i ärendet AT.40156 – Falcon, i dess helhet,

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i målet T-325/16 och rättegångskostnaderna i samband med överklagandeförfarandet

Grunder och huvudargument

1.    Första överklagandegrunden: Tribunalen fann felaktigt att det omtvistade kommissionsbeslutet hade en tillräcklig motivering.

Enligt České dráhy gav Europeiska kommissionen inte tillräckligt precisa och utförliga skäl till det omtvistade beslutet, och kommissionen iakttog därmed inte de krav som följer av domstolens praxis. Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig bedömning när den trots detta inte ogiltigförklarade det omtvistade kommissionsbeslutet i dess helhet.

2.    Andra överklagandegrunden: Tribunalen tog inte hänsyn till att kommissionen innan den antog det omtvistade beslutet hade underlåtit att beakta omfattande bevisning för att České dráhy inte agerade rättsstridigt.

České dráhy gör gällande att kommissionen innan den antog det omtvistade beslutet inte behandlat de uppgifter som visade att České dráhy inte agerade rättsstridigt, och (i strid mot proportionalitetsprincipen) antog det omtvistade beslutet enbart på grundval av vissa fristående bevis som tagits ur sitt sammanhang. Tribunalen gjorde sig skyldig till en felaktig bedömning när den trots detta inte ogiltigförklarade det omtvistade kommissionsbeslutet i dess helhet.

3.    Tredje överklagandegrunden: Tribunalen bedömde villkoren för tillämpning av artikel 102 FEUF felaktigt.

Enligt České dráhy innebär förordning nr 1/2003 att kommissionen endast kan undersöka ageranden som kan strida mot artikel 101 och/eller 102 FEUF. Kommissionen beslutade om inspektion av České dráhys lokaler eftersom den misstänkte att artikel 102 FEUF hade åsidosatts. Den bestämmelsen är endast tillämplig om (a) företaget har missbrukat en dominerande ställning på den inre marknaden eller en väsentlig del av denna, och (b) det påstådda missbruket kan påverka handeln mellan medlemsstaterna väsentligt. České dráhy anser att tribunalen gjorde en felaktig bedömning när den fann att dessa villkor var uppfyllda i förevarande fall.

4.    Fjärde överklagandegrunden: Tribunalens beslut om rättegångskostnader är felaktigt.

České dráhy gör gällande att tribunalen borde ha bifallit talan i dess helhet och därmed förpliktigat kommissionen att ersätta České dráhys rättegångskostnader.

____________