Language of document : ECLI:EU:F:2009:50

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 20 maj 2009

Mål F-73/08

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Social trygghet – Sjukförsäkring – Avslag på ansökningar om ersättning av sjukvårdskostnader”

Saken: Talan, väckt i enlighet med artiklarna 236 EG och 152 EA, genom vilken Luigi Marcuccio, för det första, har yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara kommissionens beslut om avslag dels på sökandens ansökningar av den 27 och den 30 juni 2007 avseende ersättning till normalbeloppet av diverse sjukvårdskostnader, dels på sökandens ansökningar av den 29 juni och 2 juli 2007 avseende kompletterande ersättning, det vill säga ersättning motsvarande 100 procent av dennes sjukvårdskostnader. För det andra har Luigi Marcuccio yrkat att personaldomstolen ska ogiltigförklara kommissionens beslut av den 29 april 2008 om avslag på överklagandena av nämnda beslut. För det tredje har sökanden yrkat att personaldomstolen ska förplikta kommissionen att till sökanden, såsom ersättning motsvarande 100 procent av sjukvårdskostnaderna, erlägga ett belopp på 4747,29 euro, eller det belopp som personaldomstolen finner korrekt och rättvist, samt ränta som uppgår till 10 procent per år på nämnda belopp från och med den 7 november 2007 med årlig kapitalisering.

Avgörande: Talan ogillas, eftersom det delvis är uppenbart att talan helt saknar rättslig grund och delvis är uppenbart att talan inte kan tas upp till prövning. Sökanden ska ersätta rättegångskostnaderna.

Sammanfattning

1.      Tjänstemän – Beslut som går någon emot – Motiveringsskyldighet – Räckvidd – Ansökan om ersättning av sjukvårdskostnader

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 25 andra stycket)

2.      Tjänstemän – Talan – Rättsakt som går någon emot – Bekräftande rättsakt

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 72.1, 90 och 91)

1.      Ett beslut om avslag på en ansökan om ersättning av sjukvårdskostnader är tillräckligt motiverat när tjänstemannen informeras om hur dess ansökan har behandlats och om vilka faktiska och rättsliga omständigheter som motiverar att kostnaderna återkrävs inom ramen för gemenskapens sjukförsäkringssystem, även om tjänstemannen inte har mottagit alla sammanställningar från avräkningskontoret. Beslutets giltighet påverkas inte av att tjänstemannen saknade kännedom om att sådana sammanställningar görs innan han mottog avslagsbeslutet.

Även vid antagandet att ett sådant avslagsbeslut inte motiverades tillräckligt, skulle det under alla omständigheter åtminstone anses innehålla en början till motivering som gör det möjligt för institutionen att tillhandahålla kompletterande uppgifter under förfarandet och uppfylla sin motiveringsskyldighet.

(se punkterna 51, 52 och 54)

Hänvisning till

Förstainstansrätten den 20 september 1990, T‑37/89, Hanning mot parlamentet, REG 1990, s. II‑463, punkterna 41 och 44

2.      Ett beslut om avslag på en ansökan om ersättning motsvarande 100 procent av sjukvårdskostnader som inte innehåller några nya omständigheter i förhållande till en tidigare identisk ansökan som avslagits och som varit föremål för en talan vid gemenskapsdomstolen, innebär inte någon ändring av sökandens rättsliga ställning och utgör således inte en rättsakt som går någon emot i den mening som avses i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

Även om ett sådant beslut anses utgöra en rättsakt som bekräftar det första beslutet, att de båda besluten därigenom kan anses utgöra en enda rättsakt och därför kan anses gå någon emot, ska gemenskapsdomstolen vid vilken talan mot beslutet väckts ex officio påpeka att målet avser samma parter, att föremålet för talan är detsamma och att de grunder som åberopats är desamma. Under sådana omständigheter är undantaget avseende litispendens tillämpligt och talan kan inte tas upp till prövning.

(se punkterna 60 och 61)


Hänvisning till

domstolen den 17 maj 1973, 58/72 och 75/72, Perinciolo mot rådet, REG 1973, s. 511, punkterna 3–5, den 19 september 1985, 172/83 och 226/83, Hoogovens Groep mot kommissionen, REG 1985, s. 2831, punkt 9

förstainstansrätten den 14 juni 2007, T‑68/07, Landtag Schleswig-Holstein mot kommissionen, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkt 16, den 9 juli 2008, T‑296/05 och T‑408/05, Marcuccio mot kommissionen, ej publicerade i rättsfallssamlingen, punkterna 47–49, den 9 september 2008, T‑143/08, Marcuccio mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑A‑2‑0000 och II‑A‑2‑0000, punkterna 39–41, den 9 september 2008, T‑144/08, Marcuccio mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑A‑2‑0000 och II‑A‑2‑0000, punkterna 32–34

personaldomstolen den 25 januari 2008, F‑80/06, Duyster mot kommissionen, REGP 2008, s. I‑A‑1‑0000 och II‑A‑1‑0000, punkt 52