Language of document :

Överklagande ingett den 21 november 2019 av FVE Holýšov I s r.o. m.fl. av den dom som tribunalen (sjunde avdelningen) meddelade den 20 september 2019 i mål T-217/17, FVE Holýšov I s.r.o. m.fl. mot kommissionen

(Mål C-850/19 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: FVE Holýšov I s. r. o., FVE Stříbro s. r. o., FVE Úsilné s. r. o., FVE Mozolov s. r. o., FVE Osečná s. r. o., Solarpark Rybníček s. r. o., FVE Knĕžmost s. r. o., Hutira FVE - Omice a.s., Exit 90 SPV s.r.o., Onyx Energy s.r.o., Onyx Energy projekt II s.r.o., Photon SPV 1 s.r.o., Photon SPV 3 s.r.o., Photon SPV 4 s.r.o., Photon SPV 6 s.r.o., Photon SPV 8 s.r.o., Photon SPV 10 s.r.o., Photon SPV 11 s.r.o., Antaris GmbH, Michael Göde, NGL Business Europe Ltd, NIG NV, GIHG Ltd, Radiance Energy Holding Sàrl, ICW Europe Investments Ltd, Photovoltaik Knopf Betriebs-GmbH, Voltaic Network GmbH, WA Investments-Europa Nova Ltd (ombud: A. Reuter, H. Wendt, C. Bürger, T. Christner, W. Schumacher, A. Compes, T. Herbold, Rechtsanwälte)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Republiken Tjeckien, Konungariket Spanien, Republiken Cypern, Republiken Slovakien

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

upphäva den överklagade domen,

bifalla deras talan gentemot kommissionens beslut C(2016) 7827 final av den 28 november 2016 om statligt stöd SA.40171 (2015/NN) angående främjande av elproduktion från förnybara energikällor (sammanfattning offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning)1 , alternativt,

återförvisa målet till tribunalen,

förplikta motparten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Överklagandet avser (i) begreppet statligt stöd när det är fråga om privatfinansierade program för förnyelsebar energi, (ii) tillförlitligheten av motpartens beslut i förhållande till unionsmedborgarna, (iii) skyddet för unionsmedborgarnas berättigade förväntningar vid motpartens tvära omkastningar, och (iv) begränsningar av motpartens missbruk av sina befogenheter. Klagandena åberopar åtta grunder till stöd för överklagandet.

Den första grunden: Tribunalens slutsats att klagandens skrivelse från juli 2004 till relevanta branschorganisationer inte utgör ett bindande beslut innebär (a) att tribunalen missuppfattat och åsidosatt domstolens praxis angående vad som utgör ett beslut och (b) att tribunalens handläggning varit felaktig, vilket påverkat klagandena negativt.

Den andra grunden: Klagandena hävdade att motparten var bunden av ett beslut i vilket den funnit att något stöd inte förelåg, vilket hade meddelats år 2006 (2006 års beslut). Tribunalens slutsats att ett sådant argument skulle avvisas eftersom det (i) ”inte precist definierade beslutet” och (ii) hade framställts först i repliken, strider mot (a) domstolen praxis för att ett beslut ska föreligga och (b) mot handläggningsreglerna.

Den tredje grunden: Tribunalen har felaktigt funnit att klagandena inte hade några berättigade förväntningar att motparten skulle vidhålla 2004 års beslut, 2006 års beslut samt det agerande som motparten haft under perioden 2004–2016 års omtvistade beslut. Tribunalen har underlåtit att beakta omständigheterna i målet, trots att de är ostridiga, och har åsidosatt domstolens praxis avseende skydd för berättigade förväntningar. Tribunalen har dessutom begått handläggningsfel.

Den fjärde grunden: Tribunalen konstaterade (i punkterna 86–127) att det ursprungliga stödprogrammet utgjorde statligt stöd. Tribunalen gjorde därvid en felaktig tolkning av begreppet ”statligt stöd”. I enlighet med domstolens praxis ingick det inte några statliga medel i det ursprungliga stödprogrammet och detta faktum är riktigt oberoende av huruvida en ökning av priserna för förnyelsebar energi utgör en ”avgift”. Även om det skulle anses att förekomsten av en ”avgift” var avgörande (quod non), innebär tribunalens konstaterade att en sådan avgift förelåg ett åsidosättande av unionsrätten och utgör ett handläggningsfel.

Den femte grunden: Klagandena argumenterade i tribunalen att motparten hade ålagt dem övergripande förpliktelser i samband med dess bedömning av huruvida de aktuella åtgärderna var förenliga med den inre marknaden. Tribunalen avfärdade (i punkterna 130–136) detta argument och fann att kravet på en ”mekanism för översyn” inte hade ”ålagts” av motparten och att detta var i överensstämmelse med 2008 års gemenskapsriktlinjer för statligt stöd till miljöskydd.2 Detta åsidosätter unionsrätten.

Den sjätte grunden: Klagandena gjorde gällande att det omtvistade beslutet grundade sig på en oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna samt att kommissionens bedömning var uppenbart oriktig. Tribunalen avfärdade (i punkterna 139 och 166) dessa argument. Tribunalen gjorde sig därigenom skyldig till handläggningsfel, vilka påverkat klagandenas negativt. Tribunalen avfärdade det första argumentet utan att ta ställning till det i sak, eftersom den hade missuppfattat det. Tribunalen återgav inte heller argumentets innehåll såsom det angetts i repliken. Tribunalens avfärdande av det andra argumentet återspeglade inte dess innehåll såsom det angetts i repliken.

Den sjunde grunden: Klagandena gör gällande att tribunalens avfärdade av deras argument avseende motpartens åsidosättande av handläggningsregler åsidosätter unionsrätten.

Åttonde grunden: Klagandena hävdar att tribunalens avfärdande av deras argument att motparten överskridit sin befogenhet och prövat frågor utanför tillämpningsområdet för reglerna om statligt stöd och att motparten åsidosatt artikel 5.1 FEU, åsidosätter unionsrätten.

____________

1 EUT C 69, 2017, s. 2.

2 EUT C 82, 2008, s. 1.