Begäran om förhandsavgörande framställd av Špecializovaný trestný súd (Slovakien) den 14 november 2018 – brottmål mot UL och VM
(Mål C-709/18)
Rättegångsspråk: slovakiska
Hänskjutande domstol
Špecializovaný trestný súd
Parter i brottmålet vid den nationella domstolen
UL och VM
Tolkningsfrågor
Ska regeln om oskuldspresumtion i artikel 3.4, jämförd med skäl 16, i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/3431 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden anses iakttagen om domstolen efter det att en tilltalad i en gemensam brottmålsprocess, på grundval av åtalsframställan och efter det att huvudförhandlingen har inletts, inför domstolen nekar till att ha medverkat till den eller de gärningar som vederbörande misstänks för och förklarar sig oskyldig, genom ett beslut som inte innehåller någon gärningsbeskrivning, någon brottsrubricering eller någon bedömning av domstolen, godtar en förklaring som gjorts av en annan tilltalad som förklarat sig skyldig till att ha begått den eller de gärningar som avses med åtalet och därmed avstår från bevisupptagning avseende sin skuld, varpå domstolen, efter bevisupptagning vid huvudförhandlingen, beslutar om åtalet genom en gemensam dom?
1.1 Går en domstol tillväga på ett sätt som är förenligt med artikel 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om domstolens beslut att godta den ena tilltalades förklaring om skuld medför att en annan tilltalad, som förnekar brott, befinns skyldig innan vederbörandes skuld har styrkts genom bevisupptagning?
Går en domstol i en gemensam process avseende ett åtal mot flera tilltalade tillväga på ett sätt som är förenligt med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i vilken fastställs rätten till en rättvis rättegång och rätten att få sin sak prövad rättvist inför en oavhängig och opartisk domstol, om den behöriga domstolen enligt lag först genom ett beslut som inte innehåller någon gärningsbeskrivning, någon brottsrubricering eller någon bedömning av domstolen, beslutar att godta att en av de tilltalade förklarar sig skyldig och därmed avstår från rätten till en kontradiktorisk bevisupptagning och samma domstol därefter, efter bevisupptagning vid huvudförhandlingen, avgör målet för samtliga tilltalade med stöd av åtalsframställan?
2.1 Lämnar beslutet att godta skuldförklaringen utrymme för rimligt tvivel på domstolens opartiskhet, vilken även har godtagit den andra tilltalades förklaring, och är ett eventuellt uteslutande av denna domstol från det straffrättsliga förfarandet en lämplig åtgärd för att upprätthålla regeln om oskuldspresumtion enligt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden?
Har man iakttagit principen om jämliket och rättsstatsprincipen i artikel 2, principen om jämlikhet mellan medborgarna inför en domstol i artikel 9 och den allmänna unionsprincipen att var och en har rätt att få sin sak prövad rättvist i artikel 6.3 i fördraget om Europeiska unionen, undertecknat i Maastricht den 7 februari 1992, i dess lydelse enligt Lissabonfördraget, undertecknat i Lissabon den 13 december 2007, om en nationell domstol, vars beslut inte kan överklagas, beslutar i strid med ett enhetliggörande yttrande som den nationella domstolen antagit med mandat enligt nationell lagstiftning för att enhetliggöra tolkningen av lagar och andra allmänt tillämpliga bestämmelser, för att avhjälpa motstridigheter i en icke enhetlig rättspraxis och till följd av den omständigheten att en sammansättning av Högsta domstolen gjort avsteg från ett rättsligt utlåtande i ett avgörande som meddelats av Högsta domstolen i en annan sammansättning?
____________
1 EUT L 65, 2016, s. 1.