Language of document : ECLI:EU:F:2007:235

PERSONALDOMSTOLENS BESLUT

(första avdelningen)

den 14 december 2007

Mål F-21/07

Luigi Marcuccio

mot

Europeiska gemenskapernas kommission

”Personalmål – Tjänstemän – Skadeståndstalan – Påstådd otillåten behandling av medicinska uppgifter – Avvisning – Rimlig tidsfrist för att göra en framställan om att erhålla skadestånd har inte iakttagits”

Saken: Talan enligt artikel 236 EG och artikel 152 EA väckt av Luigi Marcuccio med yrkande om ersättning för den skada som denna påstår sig ha lidit till följd av att vissa anställda vid kommissionen har handlat otillåtet när de behandlat hans medicinska uppgifter.

Avgörande: Det är uppenbart att talan ska avvisas. Vardera parten ska bära sin rättegångskostnad.

Sammanfattning

1.      Förfarande – Talans upptagande till sakprövning – Bedömning med hänsyn till de bestämmelser som var i kraft när ansökan gavs in

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 76)

2.      Tjänstemän – Talan – Tidsfrister – Framställan om att erhålla skadestånd som riktas till en institution – Iakttagande av en skälig tidsfrist

(EG‑domstolens stadga, artikel 46; tjänsteföreskrifterna, artikel 90)

1.      Enligt artikel 76 i personaldomstolens rättegångsregler får personaldomstolen avgöra målet genom motiverat beslut när det är uppenbart talan skall avvisas. Detta är en förfaranderegel som är tillämplig på samtliga mål som är anhängiga vid personaldomstolen från och med dagen för dess ikraftträdande. De regler med stöd av vilka personaldomstolen, när den tillämpar den artikeln, anser att det är uppenbart att en talan ska avvisas, kan emellertid endast utgöras av de regler som var tillämpliga den dag när talan gavs in.

(se punkt 14)

2.      Tjänstemän eller anställda är skyldiga att göra en framställan om att erhålla skadestånd från gemenskaperna på grund av en skada som gemenskaperna är ansvariga för inom en rimlig tidsfrist. Den rimliga tidsfristen skall räknas från det att tjänstemannen eller den anställda får kännedom om det förhållande som denne klagar över. Huruvida tidsfristen är rimlig skall bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt mål och bland annat till den betydelse som målet har för den berörde, huruvida det är fråga om ett komplicerat mål och parternas uppträdande.

Härvidlag skall den femåriga preskriptionsfrist som enligt artikel 46 i EG‑domstolens stadga gäller för talan om utomobligatoriskt skadestånd beaktas. Femårsfristen kan emellertid inte utgöra absolut gräns som inte kan ändras, inom vilken varje yrkande kan tas upp till sakprövning oberoende av hur lång tid det tagit för sökanden att göra en framställan till administrationen och oberoende av omständigheterna i det enskilda fallet.

(se punkterna 19–22)

Hänvisning till:

Förstainstansrätten 5 oktober 2004, T‑144/02, Eagle m.fl. mot kommissionen, REG s. II‑3381, punkterna 65 och 66; 1 februari 2007, F‑125/05, Tsarnavas mot kommissionen, s. I‑A-0000 och II‑A-0000, punkterna 76 och 77