DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL

(andra avdelningen)

den 16 september 2013

Förenade målen F‑23/12 och F‑30/12

Jérôme Glantenay och Marco Cecchetto

mot

Europeiska kommissionen

”Personalmål – Allmänt uttagningsprov – Meddelande om uttagningsprov EPSO/AD/204/10 – Urval efter meriter – Uteslutning av sökande utan att det gjorts någon konkret bedömning av deras examensbevis eller yrkeserfarenhet”

Saken:      Talan väckt enligt artikel 270 FEUF, vilken enligt artikel 106a i Euratomfördraget är tillämplig på det fördraget, med yrkande om att besluten att utesluta sökandenas respektive ansökningar till det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/204/10, vilka antagits av uttagningskommittén för det uttagningsprovet, ska ogiltigförklaras.

Avgörande:      Uttagningskommitténs beslut i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/204/10 att utesluta de ansökningar som getts in av Davide Bonagurio, Marco Cecchetto, Irina Gecse, Jérôme Glantenay, Blazej Gorgol, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobich, Indre Venckunaite och Magdalena Załęska utan att pröva dem i det andra steget i det urval efter meriter som anges i meddelandet om uttagningsprovet ogiltigförklaras. Talan i målen F‑23/12 och F‑30/12 ogillas i övrigt. Europeiska kommissionen ska bära nio tiondelar av sina rättegångskostnader och ska ersätta Davide Bonagurios, Marco Cecchettos, Irina Gecses, Jérôme Glantenays, Blazej Gorgols, Alar Kalamees, Krzysztof Skrobichs, Indre Venckunaites och Magdalena Załęskas respektive rättegångskostnader. Irina Cruceru ska bära sina rättegångskostnader och ska ersätta en tiondel av Europeiska kommissionens rättegångskostnader.

Sammanfattning

1.      Domstolsförfarande – Ansökan genom vilken talan väckts – Yrkanden – Ändring under pågående rättegång – Villkor

(Personaldomstolens rättegångsregler, artikel 35)

2.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Datum för tillsättande – Samtliga ledamöter utses för första gången – Betydelsen av att uttagningskommitténs sammansättning ändras till följd av att vissa ledamöter avsagt sig sina uppdrag – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 3)

3.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Skyldighet att offentliggöra sammansättningen före inledningen av proven – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 3)

4.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Uttagningskommitté – Sammansättning – Tillräckligt stabil för att säkerställa en koherent betygsättning av sökandena – Räckvidd – Skyldighet för ledamöterna att vara närvarande under de skriftliga proven – Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artikel 3)

5.      Talan väckt av tjänstemän – Talan mot ett beslut att inte antas till provtillfället i ett uttagningsprov – Möjlighet att åberopa att meddelandet om uttagningsprov är felaktigt

(Tjänsteföreskrifterna, artiklarna 90 och 91)

6.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Anordnande – Tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning – Gränser

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 27; bilaga III, artiklarna 1, 4 och 5)

7.      Tjänstemän – Uttagningsprov – Meriter och prov – Bedömning av sökandenas meriter – Uteslutning av sökandena beroende på deras viktade svar på frågorna under den första urvalsfasen – Uttagningskommittén har inte gjort någon konkret prövning av sökandenas examensbevis eller yrkeserfarenhet– Otillåtet

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga III, artiklarna 5, första och tredje styckena)

1.      I enlighet med artikel 35 i personaldomstolens rättegångsregler är det endast de yrkanden som framställs i ansökan som kan tas i beaktande och en part kan därför i princip inte, utan att ändra saken, under målets handläggning framställa nya yrkanden eller utvidga redan framställda yrkanden. Det är endast när det föreligger en ny omständighet som kan ha betydelse för saken i målet, såsom exempelvis att det under målets handläggning antas en ny rättsakt som ersätter den angripna rättsakten, som en sökande får anpassa sina yrkanden.

(se punkt 34)

Hänvisning till

Domstolen: 8 juli 1965, Krawczynski mot kommissionen, 83/63; 3 mars 1982, Alpha Steel mot kommissionen, 14/81, punkt 8

2.      Uttagningskommittén måste vara tillsatt innan urvalet av sökande inleds, men en uttagningskommitté ska anses vara tillsatt när samtliga ledamöter för första gången utsetts av tillsättningsmyndigheten. Uttagningskommitténs sammansättning kan ändras till följd av att vissa ledamöter frånträder sina uppdrag, men denna omständighet är inte ägnad att med retroaktiv verkan påverka det datum på vilket uttagningskommittén ska anses vara tillsatt.

(se punkt 43)

3.      Även om det antas att tillsättningsmyndigheten är skyldig att offentliggöra uttagningskommitténs sammansättning för varje uttagningsprov innan provtillfällena inleds, utgör inte detta en väsentlig formföreskrift vars åsidosättande kan medföra att uttagningskommitténs beslut är ogiltiga, såvida inte detta påverkat besluten eller fråntagit sökandena en garanti. Kännedom om ledamöterna i uttagningskommitténs identiteter kan inte påverka en sökandens chanser att lyckas, eftersom urvalet av sökande görs med beaktande av de kriterier som är fastställda i meddelandet om uttagningsprov och inte med beaktande av ledamöternas identitet. Offentliggörandet av en förteckning över ledamöterna i en uttagningskommitté har till syfte att göra det möjligt för sökandena att försäkra sig om att några intressekonflikter inte föreligger beträffande någon ledamot. Ett sent offentliggörande av en sådan förteckning innebär dock inte att sökandena fråntas en garanti, eftersom det alltid är möjligt för dem att åberopa en eventuell intressekonflikt i samband med en senare talan mot uttagningskommitténs beslut att inte föra in dem i förteckningen över godkända sökande.

(se punkt 46)

4.      För att sökandena vid ett muntligt prov ska garanteras en koherent och objektiv betygsättning krävs det, med hänsyn till att ett uttagningsprov innebär en jämförelse mellan sökandena, att samtliga medlemmar i uttagningskommittén är närvarande eller, i vart fall, att en viss stabilitet i uttagningskommitténs sammansättning bibehålls. Bibehållandet av en sådan stabilitet är emellertid inte nödvändig för att säkerställa iakttagandet av likabehandlingsprincipen med avseende på de skriftliga proven. En ledamot som inte är närvarande när övriga ledamöter i uttagningskommittén bedömer en sökandens prov kan, om vederbörande anser att det behövs, bedöma provet vid ett senare tillfälle för att jämföra det med andra prov och således aktivt delta i bedömningen.

(se punkt 49)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 26 januari 2005, Roccato mot kommissionen, T‑267/03, punkt 38

Personaldomstolen: 29 september 2010, Brune mot kommissionen, F‑5/08, punkt 41; 29 september 2010, Honnefelder mot kommissionen, F‑41/08, punkt 36

5.      En sökande har i samband med talan mot ett beslut som antagits av en uttagningskommitté för ett uttagningsprov rätt att göra gällande samtliga fel som begåtts under provets förlopp, inbegripet fel som finns i lydelsen av meddelandet om uttagningsprov. En sökandes berättigade intresse av att få saken prövad med avseende på meddelandet är osäkert så länge som sökandens ansökan inte uteslutits av uttagningskommittén och det kan därför inte krävas att sökanden ska angripa meddelandet inom den tid som föreskrivs i artiklarna 90 och 91 i tjänsteföreskrifterna.

(se punkt 65)

Hänvisning till

Domstolen: 11 augusti 1995, kommissionen mot Noonan, C‑448/93 P, punkt 17

6.      Anordnandet av ett uttagningsprov har till syfte att tillsätta lediga tjänster vid institutionerna. Följaktligen ankommer det, vilket särskilt framgår av artikel 1 första stycket och artikel 4 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, på tillsättningsmyndigheten att upprätta meddelandet om uttagningsprov och att i samband därmed besluta om metoden för att välja ut de mest lämpade sökande med hänsyn till de krav som de tjänster som ska tillsättas kräver och, mer allmänt, till tjänstens intresse.

Tillsättningsmyndighetens utrymme för skönsmässig bedömning är dock, oberoende av hur många som kan söka till det aktuella uttagningsprovet, begränsat av gällande bestämmelser och allmänna rättsprinciper. Av detta följer att den metod som tillsättningsmyndigheten bestämmer sig för, för det första i enlighet med artikel 27 i tjänsteföreskrifterna måste avse rekrytering av personer med högst kompetens och produktionsförmåga, för det andra i enlighet med artikel 5 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna anförtro åt en oberoende uttagningskommitté att i varje enskilt fall bedöma huruvida framlagda examensbevis eller yrkeserfarenhet för varje enskild sökande motsvarar den nivå som erfordras enligt tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov och för det tredje utmynna i ett koherent och objektivt urval av sökande.

(se punkterna 69 och 70)

Hänvisning till

Förstainstansrätten: 27 september 2006, Blackler mot parlamentet, T‑420/04, punkterna 23 och 45

7.      En metod för urval efter meriter som, i ett första steg, begär att sökandena i ett frågeformulär ska uppge huruvida de anser att de uppfyller samtliga villkor beträffande utbildning och yrkeserfarenhet och som därefter, beroende på samtliga sökandes svar, fastställer en tröskel under vilken de sökande som efter viktning inte har ett tillräckligt antal jakande svar – beräknade i form av poäng – utesluts, strider mot bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och de allmänna principer som styr anordnandet av uttagningsprov.

Det framgår av artikel 5 första och tredje styckena i bilaga III till tjänsteföreskrifterna att, när urval sker efter meriter, ska uttagningskommittén bedöma huruvida sökandenas examenbevis och erfarenheter motsvarar de villkor som fastställts i meddelandet om uttagningsprov. Enligt nämnda urvalsmetod sker det emellertid inte någon kontroll från uttagningskommitténs sida av relevansen av sökandenas examensbevis och yrkeserfarenhet och metoden innebär därför att sökandena inte väljs ut med hänsyn till relevansen av sina examensbevis och sin yrkeserfarenhet, utan enbart med hänsyn till den uppfattning som kommittén har om dem. Detta utgör inte en tillräckligt objektiv omständighet för att säkerställa att de bästa sökande väljs ut och att urvalet blir koherent.

När det antal poäng som en sökande måste uppnå för att dennes ansökan ska bedömas i det andra steget är beroende av det antal poäng som andra sökande har, kan denna sökande bli utesluten enbart på den grunden att andra sökande besvarat vissa frågor jakande till följd av en tolkning av uppställda kriterier som är orimligt fördelaktig för dem eller till följd av att de har gjort en felaktig tolkning av värdet av sina examensbevis och sin yrkeserfarenhet. Varje fråga kräver nämligen att sökanden gör en mycket subjektiv bedömning av relevansen av sina examensbevis och sin yrkeserfarenhet. Denna urvalsmetod garanterar därför inte i tillräcklig utsträckning att betygsättning är objektiv och koherent.

Bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov angående det första steget i förfarandet för urval efter meriter begränsar på ett oriktigt sätt uttagningskommitténs befogenheter genom att föreskriva att vissa sökande till uttagningsprovet ska uteslutas med hänvisning till att deras utbildningsbevis och yrkeserfarenhet inte är tillräckligt relevanta, utan att relevansen bedöms konkret av kommittén. Dessa bestämmelser ska således anses vara rättsstridiga.

(se punkterna 71–74 och 76)

Hänvisning till

Tribunalen: 14 december 2011, kommissionen mot Pachtitis, T‑361/10 P, punkt 43; 14 december 2011, kommissionen mot Vicente Carbajosa m.fl., T‑6/11 P, punkt 58

Personaldomstolen: 24 april 2013, CB mot kommissionen, F‑73/11, punkterna 50–52