FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM

(andra avdelningen)

den 28 juni 2007

Mål F-21/06

Joao da Silva

mot

Europeiska gemenskapernas kommission m.fl.

”Tjänstemän – Placering i lönegrad – Tjänst som direktör som utlysts före den 1 maj 2004 – Ändring i tjänsteföreskrifterna – Artikel 2 och artikel 5.5 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna – Placering i lönegrad med tillämpning av nya mindre förmånliga bestämmelser – Principen att varje tjänsteman skall ha möjlighet att göra karriär”

Saken: Begäran om ogiltigförklaring enligt artiklarna 236 EG och 152 EA av kommissionens beslut av den 18 maj 2005 att utnämna sökanden till direktör och att placera honom i lönegrad A*14, löneklass 2 i stället för att i enlighet med meddelandet om lediga tjänster KOM/R/8003/03, av den 7 november 2003 (EUT C 268 A, s. 1) placera honom i lönegrad A*15 samt i sin helhet återställa sökanden i hans karriär retroaktivt från hans sålunda korrigerade placering i lönegrad och löneklass samt dröjsmålsränta.

Avgörande: Kommissionens beslut av den 18 maj 2005 ogiltigförklaras i den del som sökanden utnämns till direktör i lönegrad A*14, löneklass 2. Kommissionen ska ersätta sökandens rättegångskostnader och bära sina kostnader. Rådet, som intervenerat, ska bära sina rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Rekrytering – Tillämpning av artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 29.2 ; bilaga XIII, artikel 5.5 ; rådets förordning nr 723/2004)

I avsaknad av övergångsbestämmelser till förordning nr 723/2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och rekryteringsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna ska för att fastställa vilken placering i lönegrad och löneklass som ska gälla för en tjänsteman som utnämns till en högre tjänst efter den 1 maj 2004, efter ett öppet rekryteringsförfarande enligt artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna som inletts före denna dag, inspiration hämtas av gemenskapslagstiftarens lösning i artikel 5.5 i bilaga XIII till tjänsteföreskrifterna när en person befordras till direktör och därför placera honom i ”närmast högre lönegrad”.

Det öppna rekryteringsförfarandet enligt artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna kan, när det leder till att en tjänst tillsätts med en tjänsteman eller annan anställd som är i aktiv tjänst, jämställas med en befordran. Eftersom en utnämning som i förevarande fall till en högre tjänst inte kan anses som en andra rekrytering vid institutionen och ett avbrott i en aktiv tjänstemans karriär utan som om ett kliv uppåt i karriärstegen skulle det innebära ett brott mot principen att varje tjänsteman ska ha möjlighet att göra karriär inom sin institution, såsom denna princip har stadfästs i tjänsteföreskrifterna, om denne tjänsteman placerades i en lägre lönegrad eller en lägre löneklass och därför fick lägre lön. En sådan lösning har dessutom särskilt stöd i att den ligger i linje med administrationens omsorgsplikt, vilken bland annat innebär att administrationen när den uttalar sig om en tjänsteman ska beakta samtliga omständigheter som är av vikt för dess beslut och därvid inte bara beakta tjänstens intresse utan även den berörde tjänstemannens intresse, eftersom en tjänsteman har ett berättigat intresse, som inte strider mot gällande regler i tjänsteföreskrifterna, att hans lön inte ska sänkas efter det att han på grund av sina personliga meriter utnämnts till en högre tjänst.

(se punkterna 63, 75, 76, 79 och 80)

Hänvisning till

domstolen: 13 december 1984, Vlachos mot domstolen, 20/83 och 21/83, REG 1984 s. 4149, punkt 23; 29 juni 1994, Klinke mot domstolen, C‑298/93 P, REG 1994, s. I‑3009, punkt 38 förstainstansrätten: 20 juni 1990, Burban mot parlamentet, T‑133/89, REG 1990, s. II‑245, punkt 27 ; 1 juni 1999, Rodríguez Pérez m.fl. mot kommissionen, T‑114/98 och T‑115/98, REGFP 1999 s. I‑A‑97 och II‑529, punkt 32