Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesgerichtshof (Tyskland) den 6 november 2018 – LF mot Google LLC, YouTube Inc., YouTube LLC, Google Germany GmbH

(Mål C-682/18)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesgerichtshof

Parter i det nationella målet

Klagande: LF

Motpart: Google LLC, YouTube Inc., YouTube LLC, Google Germany GmbH

Tolkningsfrågor

Ska ett företag som driver en videoplattform på internet, på vilken användarna utan rättsinnehavarnas samtycke gör videor med upphovsrättsskyddat innehåll allmänt tillgängliga, anses genomföra en överföring i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 2001/29/EG¹ , om

företaget får reklamintäkter genom plattformen,

uppladdningen sker automatiskt och utan att företaget först har sett eller kontrollerat denna,

företaget enligt användningsvillkoren får en världsomspännande, icke-exklusiv och avgiftsfri licens för videorna så länge som videorna finns på plattformen,

företaget i användningsvillkoren och i samband med uppladdningen påpekar att innehåll som gör intrång i upphovsrätt inte får laddas upp,

företaget tillhandahåller hjälpmedel med hjälp av vilka rättighetsinnehavarna kan få videor som gör intrång i deras rättigheter blockerade,

företaget på plattformen omarbetar sökresultaten till rankningslistor och innehållsrubriker och för registrerade användare låter visa en översikt med rekommenderade videor med ledning av videor de redan har sett,

om företaget inte har någon konkret kännedom om huruvida innehåll som gör intrång i upphovsrätt är tillgängligt eller, efter att ha fått sådan kännedom, omedelbart tar bort innehållet eller omedelbart gör innehållet oåtkomligt?

Om fråga 1 besvaras nekande:

Omfattas den verksamhet som bedrivs av ett företag som driver en videoplattform på internet av tillämpningsområdet för artikel 14.1 i direktiv 2000/31² under de omständigheter som beskrivs i fråga 1?

Om fråga 2 besvaras jakande:

Måste den faktiska kännedomen om den olagliga verksamheten eller informationen och medvetandet om de fakta eller omständigheter genom vilka den olagliga verksamheten blir uppenbar enligt artikel 14.1 i direktiv 2000/31/EG avse konkret olaglig verksamhet eller information?

Om fråga 2 besvaras jakande önskas dessutom svar på följande fråga:

Är det förenligt med artikel 8.3 i direktiv 2001/29/EG att en rättsinnehavare kan begära ett föreläggande mot en tjänsteleverantör, vars tjänst består i att lagra information som tillhandahållits av tjänstemottagarna och vars tjänst har använts av en tjänstemottagare för att begå intrång i en upphovsrätt eller närstående rättigheter, först när ett sådant intrång på nytt har begåtts efter påpekande om ett klart intrång?

Om frågorna 1 och 2 besvaras nekande:

Ska ett företag som driver en videoplattform på internet betraktas som en intrångsgörare i den mening som avses i artikel 11 första meningen och artikel 13 i direktiv 2004/48/EG³ under de omständigheter som beskrivs i fråga 1?

Om fråga 5 besvaras jakande:

Får det för en sådan intrångsgörares skyldighet att betala skadestånd enligt artikel 13.1 i direktiv 2004/48/EG ställas som villkor att intrångsgöraren har handlat med uppsåt både när det gäller sitt eget intrångsgörande och när det gäller den tredje partens intrångsgörande och visste eller rimligen borde ha vetat att användare använder plattformen för konkreta intrång?

____________

¹ Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, EGT L 167, 2001, s. 10.

² Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”), EGT L 178, 2000, s. 1.

³ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, EUT L 157, 2004, s. 45.