Language of document : ECLI:EU:F:2014:92

DOM AV EUROPEISKA UNIONENS PERSONALDOMSTOL (tredje avdelningen)

den 14 maj 2014

Mål F‑17/13

Patricia Cocco

mot

Europeiska kommissionen

“Personalmål – Kontraktsanställd – Rekrytering – Inbjudan att anmäla intresse EPSO/CAST/02/2010”

Saken:      Talan, väckt med stöd av artikel 270 FEUF, som är tillämplig på Euratomfördraget enligt dess artikel 106a, genom vilken Patricia Cocco har yrkat att Europeiska kommissionens beslut av den 25 april 2012 att avslå hennes ansökan om anställning som kontraktsanställd i tjänstegrupp III ska ogiltigförklaras samt skadestånd.

Avgörande:      Europeiska kommissionens beslut av den 25 april 2012 att inte anställa Patricia Cocco som kontraktsanställd i tjänstegrupp III ogiltigförklaras. Talan ogillas i övrigt. Europeiska kommissionen ska bära sina egna rättegångskostnader och ska ersätta Patricia Coccos rättegångskostnader.

Sammanfattning

Tjänstemän – Kontraktsanställda – Rekrytering – Placering i lönegrad – Beaktande av yrkeserfarenhet – Utrymme för skönsmässig bedömning för myndigheten som är behörig att sluta anställningsavtal – Tolkning av unionens texter – Gränser

(Anställningsvillkoren för övriga anställda, artikel 82.2 b)

Administrationen har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den avgör om en sökandes tidigare yrkeserfarenhet kan beaktas vid anställning som kontraktsanställd i tjänstegrupp III, men detta stora utrymme för bedömning ska bland annat användas med iakttagande av samtliga tillämpliga bestämmelser.

Vid tolkningen av en unionsrättslig bestämmelse ska inte bara dess lydelse och det sammanhang som den ingår i, utan också de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i, beaktas. När lagstiftaren och den administrativa myndigheten i en och samma text med allmän räckvidd använder två olika begrepp utgör konsekvensskäl och rättssäkerhetshänsyn emellertid hinder mot att dessa begrepp ges samma räckvidd. Detta gäller i ännu större utsträckning när begreppen har olika betydelse i dagligt språkbruk. Så är fallet med adjektiven ”lämplig” och ”motsvarande”. I sin vardagliga betydelse innebär adjektivet ”lämplig” detsamma som ”avsedd för en särskild användning”. Adjektivet ”motsvarande” betyder däremot ”likvärdig” och har därmed en snävare innebörd.

Det ska noteras att i avsaknad av intyg om högre utbildning krävs enligt artikel 82.2 b i anställningsvillkoren för övriga anställda antingen lämplig yrkeserfarenhet när den sökande har sekundärutbildning som ger tillträde till högre utbildning eller, om så inte är fallet, motsvarande yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet.

Denna bestämmelse ska följaktligen tolkas så, att en sökande för rekrytering som kontraktsanställd i tjänstegrupp III ska kunna åberopa erfarenhet på tre år som är anpassad till de uppgifter som ska utföras utan att för den delen motsvara dem.

(se punkterna 26, 30, 32, 33 och 37)

Hänvisning till

Domstolen: 17 november 1983, Merck, 292/82, punkt 12

Tribunalen: 8 juli 2010, kommissionen/Putterie-De-Beukelaer, T‑160/08 P, punkt 70

Personaldomstolen: 28 oktober 2010, Fares/ kommissionen, F‑6/09, punkterna 38 och 39; 10 mars 2011, Begue m.fl./kommissionen, F‑27/10, punkt 40; 25 september 2013, Marques/kommissionen, F‑158/12, punkterna 21–23