Talan väckt den 22 augusti 2017 – UG mot kommissionen

(Mål T-571/17)

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: UG (ombud: advokaterna M. Richard och P. Junqueira de Oliveira)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara Europeiska kommissionens beslut (nr R/40/17) av den 18 maj 2017 och alla beslut som detta beslut grundar sig på,

besluta om att sökanden ska återinträda i tjänsten,

förplikta Europeiska kommissionen att betala lön för lidande och skadestånd uppgående till 40 000 euro,

ogiltigförklara de rättsstridiga besluten att innehålla lön,

återbetala 6 818,81 euro såsom utgörande det belopp som rättsstridigt innehållits för mycket från lön, och

förplikta Europeiska kommissionen att betala samtliga utgifter och rättegångskostnader och att ersätta utgifterna för advokat, som provisoriskt uppskattats till 10 000 euro.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.

Första grunden: Rätten att yttra sig har åsidosatts, eftersom kommissionen endast organiserat ett skenförfarande före uppsägningen.

Andra grunden: Det angripna beslutet har tillkommit genom materiella felaktigheter, eftersom beslutets skäl är otydliga, uppdiktade och oseriösa.

Tredje grunden: Det har förekommit maktmissbruk, eftersom kommissionen sade upp sökanden på grund av sökandens fackliga arbete och uttag av föräldraledighet.

Fjärde grunden: Det har skett åsidosättande av artikel 42 i tjänsteföreskrifterna, klausul 5.4 i det ändrade ramavtalet om föräldraledighet, såsom det följer av rådets direktiv 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE, UEAPME, ECPE och EFS och om upphävande av direktiv 96/34/EG (EUT L 68, 2010, s. 13), artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen – Gemensamt uttalande av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om arbetstagarrepresentation (EGT L 80, 2002, s. 29) och bilaga IX till tjänsteföreskrifterna, med bortseende från det disciplinära förfarandet.

Femte grunden: Sanktionen är oproportionerlig.

____________