Talan väckt den 15 december 2006 - Tomkins mot kommissionen

(Mål T-382/06)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Tomkins plc (London, Förenade kungariket) (ombud: T. Soames och S. Jordan, solicitors)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara artikel 1 i kommissionens beslut av den 20 september 2006 angående ett förfarande om tillämpning av artikel 81 EG och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/F-1/38.121 - Fittings (Rördelar) - K(2006) 4180 slutlig), till den del det rör sökanden, eller

ändra artikel 2 h i det angripna beslutet genom att sätta ned de böter som sökanden och Pegler har ålagts, samt

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar ogiltigförklaring av artikel 1 i kommissionens beslut K(2006) 4180 slutlig av den 20 september 2006 (Ärende COMP/F - 1/38.121 - Fittings (rördelar)), i vilket kommissionen höll sökanden och företaget Pegler gemensamt och solidariskt ansvariga för brott mot artikel 81 EG och artikel 53 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inom kopparrörsindustrin från den 31 december 1988 till den 22 mars 2001 och förpliktade sökanden att betala böter på 5,25 miljoner euro. I andra hand yrkas att artikel 2 h i det angripna beslutet skall ändras.

Sökanden gör gällande att kommissionen har åsidosatt artikel 230 EG på följande grunder:

Kommissionen har för det första åsidosatt bestämmelser som reglerar moderbolags ansvar för sina dotterbolags agerande genom att hålla sökanden och företaget Pegler, tidigare dotterbolag till sökanden, gemensamt och solidariskt ansvariga för Peglers agerande. Sökanden gör i det avseendet gällande att kommissionen har gjort sig skyldig till en uppenbart oriktig rättstillämpning genom felaktig angivelse av den rättsliga grunden för ett moderbolags ansvar och med orätt prövade huruvida det förelåg ett aktieägaransvar i ett sammanhang där en sådan prövning inte är tillämplig. Vidare hävdas att kommissionen gjorde fel när den ansåg att sökandens påstådda verksamhetsområde inom byggnadsbranschen var relevant för bedömningen av huruvida sökanden enbart var en finansiell investerare som hade delegerat det operativa ansvaret till Peglers på lokal nivå. Dessutom anförs att det faktum att kommissionens frånhände sig bevisbördan för att det förelåg ett aktieägaransvar och att den ökade bevisbördan för aktieägarna, innebär ett brott mot principen om oskuldspresumtion.

För det andra menar sökanden att kommissionen har gjort sig skyldig till ett uppenbart felaktig återgivande av de faktiska omständigheterna och att den inte har lyckats visa att sökanden har haft något betydande inflytande över Peglers affärsbeteende. Enligt sökandens påstående visar inte de faktiska omständigheterna att sökanden var ansvarig, vare sig enligt a) de korrekta rättsreglerna, som antingen inte tillämpades eller tillämpades felaktigt av kommissionen, eller enligt b) de felaktiga lagrum som kommissionen har hänvisat till.

För det tredje påstås att kommissionen inte har lyckats förklara varför den bevisning som ingetts av sökanden inte räckte för att omkullkasta presumtionen om betydande inflytande.

Slutligen vidhåller sökanden att kommissionen tillämpade ett felaktigt kriterium när den ökade böterna i avskräckande syfte, och underlät att göra en korrekt bedömning av den bevisning som lades till grund för beräkningen av hur länge Pegler deltog i kartellen, vilket ledde till en ogrundad och felaktig fastställelse av överträdelsens varaktighet.

____________