Begäran om förhandsavgörande framställd av Juzgado de lo Social nº 2 de Terrassa (Spanien) den 14 juli 2017 – Elena Barba Giménez mot Francisca Carrión Lozano

(Mål C-426/17)

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Juzgado de lo Social nº 2 de Terrassa

Parter i målet vid den nationella domstolen

Kärande: Elena Barba Giménez

Svarande: Francisca Carrión Lozano

Tolkningsfrågor

1)    Ska direktiv 93/13/EEG, jämfört med direktiv 2005/29/EG och artikel 47 i stadgan, tolkas på så sätt att det utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken, såsom enligt artikel 35 i lag 1/2000 om civilprocess, det organ som är behörigt att genomföra det administrativa förfarandet för indrivning av arvodesanspråk (”jura de cuentas”-förfarande) inte har möjlighet att, innan det utfärdar en exekutionstitel, ex officio pröva förekomsten av oskäliga avtalsvillkor i ett avtal mellan en advokat och en konsument eller förekomsten av otillbörliga affärsmetoder?

2)    Är de advokater som agerar som offentliga biträden ”näringsidkare” i den mening som avses i artikel 2 c i direktiv 93/13¹ och artikel 2 b i direktiv 2005/29² ? Är artiklarna 6.1 d och 7.2 i direktiv 2005/29 tillämpliga på fall där en näringsidkares taxor regleras i lag?

3)    Om denna fråga besvaras jakande, ska då direktiv 2005/29 tolkas på så sätt att det utgör hinder för en bestämmelse som den i artikel 36 i lag 1/1996 om rättshjälp, som föreskriver att det är obligatoriskt att tillämpa det lagreglerade taxesystemet, även om näringsidkaren har underlåtit att lämna information eller agerat vilseledande när det gäller priset på sina tjänster?

4)    Ska artikel 101 FEUF tolkas på så sätt att den utgör hinder för en bestämmelse som den i artikel 36 i lag 1/1996, enligt vilken ersättning till advokater som tillhandahåller tjänster inom ramen för systemet för rättshjälp – om klienten vinner framgång med sin talan – ska utgå enligt en arvodestaxa som fastställts på förhand av advokaterna, utan att myndigheterna i den aktuella medlemsstaten har möjlighet att avvika från nämnda taxa?

5)    Uppfyller en sådan bestämmelse villkoren om nödvändighet och proportionalitet i artikel 15.3 i direktiv 2006/123?

6)    Ska artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas på så sätt att den utgör hinder för en bestämmelse som den i artikel 36 i lag 1/1996, som innebär att [rättshjälpsberättigade personer], om de vinner framgång med sin talan utan att motparten förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, blir skyldiga att betala advokatens arvode enligt en arvodestaxa som fastställts av en yrkessammanslutning, vilket med mer än 50 % överstiger en social trygghetsförmåns årsbelopp?

____________

¹ Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EGT L 95, 1993, s. 29).

² Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22).