Language of document :

Begäran om förhandsavgörande framställd av Bundesverwaltungsgericht (Tyskland) den 28 augusti 2017 – Milkiyas Addis mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-517/17)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Bundesverwaltungsgericht

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Milkiyas Addis

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Tolkningsfrågor

Utgör unionsrätten hinder mot att en medlemsstat (i förevarande fall Tyskland) fastställer att en ansökan om internationellt skydd inte kan tas upp till prövning på grund av att flyktingstatus har beviljats i en annan medlemsstat (i förevarande fall Italien) genom införlivande av bemyndigandet i artikel 33.2 a i direktiv 2013/32/EU1 , respektive den tidigare bestämmelsen i artikel 25.2 a i direktiv 2005/85/EG2 , om utformningen av det internationella skyddet, närmare bestämt levnadsförhållandena för erkända flyktingar, i den andra medlemsstat som redan har beviljat den sökande internationellt skydd (i förevarande fall Italien), inte uppfyller kraven i artikel 20 och följande artiklar i direktiv 2011/95/EU, dock utan att utgöra ett åsidosättande av artikel 4 i stadgan om de grundläggande rättigheterna eller artikel 3 i Europakonventionen?

Om fråga 1 besvaras jakande: Gäller detta även när personer som beviljats flyktingstatus, i den medlemsstat som har erkänt dem som flyktingar (i förevarande fall Italien),

a) inte beviljas några förmåner för att säkerställa uppehället, eller i jämförelse med andra medlemsstater endast i mycket begränsad utsträckning, men personerna i detta avseende inte behandlas annorlunda än medborgarna i denna medlemsstat?

b) visserligen beviljas rättigheter enligt artikel 20 och följande artiklar i direktiv 2011/95/EU, men i praktiken har svårt att få tillgång till därmed sammanhängande förmåner eller till sådana förmåner från familjerelaterade eller samhällsmedborgliga nätverk som ersätter eller kompletterar de statliga förmånerna?

Utgör artikel 14.1 första meningen i direktiv 2013/32/EU respektive den tidigare bestämmelsen i artikel 12.1 första meningen i direktiv 2005/85/EG hinder mot tillämpningen av en nationell bestämmelse, enligt vilken det förhållandet att asylmyndigheten inte har genomfört någon personlig intervju med sökanden när den avvisar en asylansökan med tillämpning av bemyndigandet i artikel 33.2 a i direktiv 2013/32/EU, respektive den tidigare bestämmelsen i artikel 25.2 a i direktiv 2005/85/EG, inte medför att detta beslut ska upphävas på grund av den uteblivna intervjun om sökanden har tillfälle att åberopa samtliga omständigheter som talar mot en avvisning under överklagandeförfarandet och det med beaktande av dessa omständigheter inte finns skäl att meddela något annat beslut?

____________

1     Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 2013, s. 6).

2 Rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för beviljande eller återkallande av flyktingstatus (EUT L 326, 2005, s. 13).