Överklagande ingett den 11 maj 2017 av Bank Tejarat av den dom som tribunalen (första avdelningen) meddelade den 14 mars 2017 i mål T-346/15, Bank Tejarat mot rådet

(Mål C-248/17 P)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Bank Tejarat (ombud: S. Zaiwalla, P. Reddy, A. Meskarian, Solicitors, M. Brindle QC, T. Otty, R. Blakeley, Barristers)

Övrig part i målet: Europeiska unionens råd

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

pröva överklagandet och upphäva punkterna 1 och 2 i domslutet i tribunalens andra dom,

bifalla bankens ansökan om återinförande på förteckningen,

ogiltigförklara de omtvistade åtgärderna i den del de avser banken, och

förplikta rådet att ersätta kostnaderna för överklagandet och för förfarandet vid tribunalen.

Grunder och huvudargument

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den felaktigt tillmätte bankens bevisning ingen eller liten betydelse och därigenom missuppfattade huvudbevisningen avseende frågan om huruvida påståendena i de omtvistade skälen stöddes av rådet.

Oberoende av utgången med den första överklagandegrunden gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning genom att den missuppfattade huvudbevisningen avseende frågan om huruvida påståendena i de omtvistade skälen stöddes av rådet och/eller felaktigt lade bevisbördan på banken.

Avseende den första och den andra överklagandegrunden hade tribunalen ogiltigförklarat de omtvistade åtgärderna om den hade tillämpat de rätta principerna och/eller inte missuppfattat ovan angiven bevisning.

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning när den fann att rådet hade rätt att återinföra banken med stöd av skäl som kunde och borde ha förts fram före den första domen och att rådets agerande inte stred mot artikel 266 FEUF eller mot principerna om res judicata och/eller rättssäkerhet och/eller om att avgörandet är slutgiltigt och/eller om effektivitet och/eller om rätten till ett effektivt domstolsskydd och/eller bankens rättigheter enligt artikel 47 i EU:s stadga och/eller enligt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen och/eller bankens rätt till god förvaltning och/eller proportionalitetsprincipen.

____________